Nog misströstar man, när man läser mängden av märkliga uttalanden i samband med Wikileaks-läckan och gripandet av Assange. Det tycks för många helt omöjligt att hålla isär värderingen av Wikileaks verksamhet från uppfattningar om misstankarna om sexualbrott som riktats mot Assange. När det gäller den senare saken finns det ingen hejd på hur lågt svenska debattörer kan sjunka. Lasse Anrell på Aftonbladet har väl aldrig gjort sig känd för att vara nyanserad men när han i en krönika i Sveriges största tidning under rubriken ”Publicitetskåta åklagare ska skita i det här” uttrycker att saken över huvud taget inte borde utredas kan man inte annat än att känna ledsamhet. Ledsamhet över hur mediemakten fular ut anmälarna av brottet innan någon prövning gjorts, innan några bevis visats upp. Ledsamhet över hur kända journalister på allvar kan framföra den implicita åsikten att om det bara är en tillräckligt känd person som anklagas för ett brott så bör rättsväsendet hålla sig borta.
Ser man på gripandet av Assange ur den tillämpade moral som är juridikens raster är saken i grund och botten enkel. Låt mig i översimplifierande pedagogisk nit försöka punkta upp argumentet.
1. Assange ska betraktas som oskyldig tills det finns en fällande dom.
2. Assanges integritet ska respekteras.
3. Anmälarna bör betraktas som trovärdiga tills det finns en övertygande anledning att misstro dem.
4. Anmälarnas integritet ska respekteras.
5. Kända personer, för övrigt rent helgonlika personer, står inte över lagen.
6. Anklagelser om brott mot kända personer måste tas på allvar och processen bör vara i grund och botten den samma som gäller för andra misstänkta.
7. Om en person som misstänks för ett allvarligt brott befinner sig i ett annat EU-land är det rätt att försöka få honom eller henne överlämnad till den svenska rättvisan för utredning och eventuell prövning.
8. Domstolarna och rättsväsendet är inte politiska institutioner och bör ö.h.t. inte hantera misstankar om brott utifrån politiska bevekelsegrunder.
9: Frågan om en utlämning till USA är ännu så spekulativ att den inte går att diskutera på något rationellt sätt alls. Det finns ännu inga formella anklagelser i USA. Om det görs sådana anklagelser är fortfarande frågan om utlämning en komplicerad sak.
*
Det här är ju inga konstigheter. Men det har liksom slagit slint i huvudet även på en massa normalt sansade människor. Det har blivit ett skyttegravskrig där på ena sidan anmälarnas moraliska vandel ifrågasätts och på andra sidan Assanges moraliska vandel ifrågasätts. Där anmälarna målas ut som delaktiga i en komplott eller som hemliga agenter men där samtidigt andra anklagar misstankarna som ett utflöde ur en machokultur. Vi bevittnar en ovärdig karusell.
Sverige är en rättsstat. Vi ska inte glömma det. Det svenska rättsväsendet hör till de minst korrumperade i världen. Jo, det är faktiskt sant. Tanken att en domare skulle låta sig påverkas av mutor eller påtryckningar är betydligt mer långsökt i svensk rätt än jämfört med de flesta andra. (Det betyder inte att det inte kan se. Vi vet att det kan ske, det kan ske över allt. Men jag är på riktigt övertygad om att det sker i lägre utsträckning i Skandinavien än i de flesta andra rättsordningar. Och ja, jag räknar med bashing för att vara blåögd eller naiv i kommentarsfältet nu.) Det finns ingen anledning att anta att inte Assange kommer att få en rättvis rättegång, för det fall det över huvud taget går till rättegång. Det finns därtill ingen anledning att anta att det kommer att behöva ta särskilt lång tid.
Inför en sådan prövning vill jag bara slänga fram en möjlighet, utifrån vad som upplysts i samband med prövningen i den engelska domstolen, som ingen tycks ha tänkt på: Det kan faktiskt vara möjligt att anmälarnas uppgifter är korrekta men att Assange ändå är oskyldig. Eller så kan det visa sig att saken ter sig helt annan när bevisningen är ute i ljuset. Vem vet. Men att saken inte skulle undersökas bara för att det är Time Magazines kommande Man of the Year är en rubbad tanke.
*
Uppdaterat: Sanna Rayman gör en liknande iakttagelse i dagens SvD.
81 kommentarer
Comments feed for this article
december 9, 2010 den 10:50 f m
Assange och rättvisan (via Juridikbloggen) « Utsikter från en balkong i Varberg
[…] Nog misströstar man, när man läser mängden av märkliga uttalanden i samband med Wikileaks-läckan och gripandet av Assange. Det tycks för många helt omöjligt att hålla isär värderingen av Wikileaks verksamhet från uppfattningar om misstankarna om sexualbrott som riktats mot Assange. När det gäller den senare saken finns det ingen hejd på hur lågt svenska debattörer kan sjunka. Lasse Anrell på Aftonbladet har väl aldrig gjort sig känd för att vara … Read More […]
december 9, 2010 den 11:12 f m
Tor
Vi verkar tolka Lasse Anrell litet olika. Som jag förstår det har hans poäng inte så mycket med Assanges kändisskap att göra. Snarare verkar han vilja betona vikten av att betrakta sammanhanget som ett påstått brott begåtts i och ta hänsyn till allmänhetens verklighets- och rättsuppfattning i det sammanhanget (högst oklart vad det skulle innebära i det här fallet dock). Däremot kan jag hålla med om att artikeln inte är konstruktiv, bygger på rena spekulationer och håller en ganska trist ton.
Har du förresten sett att Assanges brittiske advokat beskriver brottsrubriceringen som ”sex by surprise”? Det verkar ha spritt sig som en löpeld och fått många internationella betraktare att undra hur det svenska rättssystemet fungerar. Som tur är finns det de som försöker förklara hur det verkligen ligger till med den saken även om de nog får ett begränsat genomslag.
december 9, 2010 den 11:14 f m
Alexander
Bra och balanserat skrivet. Men hur går det ihop att betrakta anmälare som trovärdiga och den anmälde som oskyldig samtidigt? Det låter som en självmotsägelse för mig. Kan du utveckla?
december 9, 2010 den 12:21 e m
Troed Sångberg
@Alexander Om man ska tro de detaljer ur polisutredningen som sprids i en del media (mer utländsk än svensk verkar det som) så kan händelserna som beskrivs vara sanna utan att ett brott nödvändigtvis måste ha begåtts. Det stämmer väl överens med de olika bedömningar som svenska åklagare gjort. Enligt de detaljerna är det alltså inte de normala associationerna man gör vid begreppet ”våldtäkt” som är aktuella i det här fallet.
december 9, 2010 den 1:28 e m
SrLeffe
I en rättsstat är en misstänkt att betrakta som oskyldig tills dess att en dom vinner laga kraft.
Det finns ingen motsättning i förhållande till att anmälare eller målsägande bör betraktas som trovärdiga tills dess att det finns goda skäl att låta bli. Det räcker t.ex. normalt inte enbart med trovärdiga målsägare för att få en fällande dom mot en gärningsman som nekar.
Slutligen är det domstol som ska avgöra skuldfrågan och frågan om vad som är trovärdigt och inte. Inte en pöbel på nätet.
december 9, 2010 den 11:18 f m
Massivt Trött
Alltså jag har inte så bra koll på rättsväsendets alla små egenheter. Men jag kan berätta att anledningen varför korruptionen med – offentliga medel, räknas som väldigt låg i Sverige är för vi har ett otroligt smalt sätt att mäta det
december 9, 2010 den 1:30 e m
SrLeffe
När man gör sådana jämförelser mellan länder mäter man nog vanligen alla länder med hyggligt jämförbara mått…
Men hur tycker du att korruption bör mätas, och vad är det som bör inkluderas som idag inte gör det?
december 9, 2010 den 11:19 f m
Goodwin Strawman
Mårten, nu framstår du en aningen naiv. Domarna av idag har genom administrativa och personalpolitiska reformer gjorts mindre självständiga. Genom att frångå rotelsystemet och infört mer hierarki så kan den lydigaste domaren premieras och klättra medan en självständig och kritiskt tänkande domare kan hållas tillbaka.
Du bör nog inte missbedöma den situationen att politiker inte drar sig för att dra i trådarna när tillräckligt mycket står på spel. Se bara hur polisens informatörshantering har skötts när åklagaren fått problemet på halsen.
Jag vet inte om du har deltagit i enskilt övervägande vid häktningsförhandling någon gång, men om du har det så borde du också förstått att det finns utrymme för – om än inte flagrant godtycke – tämligen skönsmässiga bedömningar.
Något om dina punkter 1 och 3 ovan. Där ligger onekligen en paradox i det där, men jag kan inte annat än hålla med dig. Om anmälaren är trovärdig i det att hon blivit våldtagen, hur kan man då ens presumera att den misstänkte är oskyldig? – Juridiskt är det förstås fullt möjligt, men hur är det mänskligt och socialt?
december 9, 2010 den 11:23 f m
Bo Baldersson
Also sprach Zarathustra!
Jag noterar hastigt följande statistik från blogginlägget:
Antal påståenden om det svenska rättssystemets ofelbarhet: 15
Antal kritiska synpunkter på det svenska rättssystemet: 0
Det låter mer som Pravdas synpunkter på USSR på den gamla goda tiden.
Kopplingen till Bjästa (och för den delen även Tito Beltran och Billy Butt) har jag själv tänkt på, men ur en annan synvinkel.
De s.a.s. i den här bloggen onämnbara ser nämligen i fallet Assange något som faller perfekt in i genusteorierna och som stödjer deras teser, nämligen att våldtäktsmän är inte nödvändigtvis som Hagamannen eller Örebromannen, utan kan vara vem som helst, gärna kända personer med makt. I förlängningen är alla män djur.
I det korporattivistiska Sverige är korruptionen s.a.s. inbyggt i rättssystemet. Tänk bara på nämndemännen!
december 9, 2010 den 11:47 f m
Tor
Det vore intressant att höra en reflektion angående Assanges svenska advokats hänvisning till NJA 2007 s. 337 för att motivera att en häktning inte är proportionell med hänsyn tagen till de olägenheter och kostnader som den skulle orsaka när den misstänkte varit fri att lämna landet och gått med på att låta sig höras via telefon. Vad är normalt i sådana här fall?
(skrev denna kommentar även i anslutning till Heidbrinks inlägg, men den passar bättre till det här inlägget så jag hoppas att det är okej med en kopia här)
december 11, 2010 den 8:00 f m
Goodwin Strawman
Jag är förstås inte Assanges advokat, men tackar för rättsfallsreferensen. I ditt aktuella rättsfall var en person på sannolika skäl misstänkt för bl.a. skattebrott. Den misstänkte hade varit boende i Sverige och varit delaktig i förundersökningen. Han skaffade ny adress utomlands. Det fanns risk för att han undandrog sig lagföring. Men då han redan medverkat i förundersökningen och dessutom uppgett sig vara samarbetsvillig att låta sig höras ytterligare via telefon eller i skrift samt att utredningstekniska skäl inte talade för annat, menade högsta domstolen att ett frihetsberövande i form av häktning inte vore ett proportionerligt ingrepp.
Detta liknar förvisso Assanges situation. Men sexbrott är förstås lite mer stigmatiserande och indignerande, oavsett om det bara rör sig om en sprucken kondom. Spruckna kondomer utlöser moralpanik i Sverige.
december 9, 2010 den 12:06 e m
Per
Mårten: Det är glädjande att läsa ett nyanserat inlägg i frågan.
Tor: Två skäl kan tänkas vara att våldtäkt är allvarligare än grovt skattebrott och att England är betydligt närmare än Dubai.
december 9, 2010 den 1:08 e m
Tor
Vad jag kan se kan ett grovt skattebrott ge en allvarligare straffpåföljd än en mindre grov våldtäkt. Visst är England närmare än Dubai, men inte kan det vara någon jättestor skillnad i kostnad/olägenhet för den sakens skull. Mannen i Dubai verkade ju för övrigt vara stadd vid kassa, även om jag inte vet om sådana personliga omständigheter vägs in i bedömningen. Tydligen har ju också åklagarmyndigheten haft personal på plats i England i samband med hanteringen av det här.
Jag påstår inte att hanteringen är felaktig (och än mindre att någonting är känt i skuldfrågan). Bara att åklagarmyndighetens hantering för mig som lekman framstår som mycket märklig. Både att uppgifter läcker och att inte Assange frågades ut under den tid han befann sig i Sverige och erbjöd sig svara på frågor. Också påståendena om att det var nya uppgifter som låg bakom åklagarens omsvängning verkar märkliga. Uppgifterna torde väl bygga helt på vittnesmålen så för mig framstår det som att det var en ny bedömning av en annan åklagare snarare än nya uppgifter som låg bakom.
december 9, 2010 den 12:08 e m
Lars Aronsson
Mot punkterna 1-9 finns intet att invända, men de vilar på förutsättningen att ”Sverige är en rättsstat” och det tror jag inte längre att man kan betrakta som en självklarhet. Det råder tvivel på den punkten och tvivlet växer med tiden som en sådan här affär drar ut. För att motverka tvivlet borde fallet hanteras korrekt och raskt, men hanteringen är den motsatta. Det är inte bara amerikaner som börjar betrakta Sverige som en bananmonarki.
Politikerföraktet har de senaste tio åren spritt sig till ett juristförakt. Det drabbar hela kåren, rättvist eller ej. Det kan jämföras med ingenjörsföraktet som rådde på 1970-talet, då folket misstrodde kärnkraft, miljöförstöring, betongförorter och stora hemska datorer. Idag är teknikerna hjältar (som på 1920-talet, då radio, flyg och bilar var nya) och juristerna ifrågasatta.
Enligt Wikileaks-avslöjande (i SVT) har svenska justitiedepartementet samspelat med USA för att övervinna motstånd från andra department i frågan om piratkopiering. Räknas inte det som en korruption av vårt svenska rättsväsen?
december 9, 2010 den 12:42 e m
JJ
Ja, inte mycket att invända mot det här inlägget. Men.
Det går ju inte att komma ifrån att åklagarskrået ganska ofta ger ett starkt intryck av att vara just exakt publicitetskåta. Kändisar och mediaintresse tycks vara en oemotståndlig inbjudan till att fläka ut sig i grepp och utspel man inte skulle drömma om i andra fall.
Så i just detta (förmodligen unika) fall så har ju Anrell rätt i en sak.
december 9, 2010 den 12:47 e m
Niklas Persson
Men är inte Lasse Anrells poäng, att han inte tycker en åklagare ska ta upp det som hänt på en hockeyplan i domtol?
Något jag håller med honom om!
Gällande Assange har jag ingen uppfattning då jag är för dåligt insatt.
december 9, 2010 den 12:49 e m
Bo Baldersson
Av någon outgrundlig anledning ligger på mitt nattygsbord en bok av professor emeritus Jacob W.F. Sundberg med tilteln ”Huntford och Europakonventionen”. Titeln hänför sig till Robert Huntfords bok om Sverige från 1970 ”The New Totalitarians”.
Sundbergs bok handlar om hans kamp för att det svenska rättssystemet mera skulle ta hänsyn till Europakonventionen om mänskliga rättigheter och särskilt de växlar han kunde dra av fallet Sporrong Lönnroth som Sverige förlorade.
Jag noterar i detta sammanhang att Assanges advokat just anser att Sveriges hantering av Assagne strider mot konventionen, mer specifikt att han inte fått ta del av de anklagelser som riktas mot honom på ett språk han förstår, nämligen engelska.
december 9, 2010 den 1:13 e m
Tor
För den som är intresserad av att läsa vad den svenske advokaten Björn Hurtig skrivit så rekommenderas denna text (skriven den 14:e nov).
december 9, 2010 den 1:17 e m
Nonne
Normalt sett är jag den som står i första ledet och förvarar alla kvinnor som uppger att de blivit utnyttjade på olika sätt. Naturligtvis är jag medveten om att det förekommer de som ljuger om detta av olika anledningar, men jag anser att 99% är ärliga och därmed skall en förövare bli dömd.
Det som stör mig allra mest i denna historia är timingen.
Att det kommer in anmälan om dessa övergrepp dagarna efter Wikileaks stora publicering känns mycket märkligt.
Även om övergreppen skedde tidigare känns ändå denna timing obehaglig.
Lite som att jag om jag blev utnyttjad av Fredrik Rainfeldt väljer att anmäla detta dagen efter att han blev utsedd till statsminister, timingen i sig gör anmälan mindre trovärdig helt enkelt. (och NEJ jag menar inte att statsministern på något som helst sätt skulle var inblandad i några som helst övergrepp åt något håll alls, det var ett exempel)
Antingen innebär det att man först när man få klart för sig vilken position personen som utnyttjat en har, tycker att det är värt (för jag antar att alla sådana här utredningar är fruktansvärt jobbiga för de som blivit utnyttjade) att anmäla, och det visar i såfall i sig på att man själv inte anser att alla är lika inför lagen. I mina ögon minskar detta trovärdigheten i anmälningarna kanske delvis för att med denna typ av anklagelse är själva anklagelsen nog för att kraftigt sänka förtroendet för den som blir anklagad, oavsett om han är skyldig eller ej. just denna minskning av Assanges trovärdighet känns iaf för mig som något som USA (regering, företag eller andra) skulle vara VÄLDIGT intresserade av just i det skedet.
Dvs minska trovärdighet för honom som person och därmed för hela Wikileaks.
Jag är fullt medveten om att många tvekar en tid innan de gör en anmälan men att dessa personer skulle ha varit helt omedvetna om Assanges roll i de händelser som dominerade nyhetsflödet de dagarna, och bara råkat välja just den dagen att anmäla ser jag som för otroligt.
Eller så är det helt enkelt andra krafter som ligger bakom dessa anmälningar och med det menar jag inte att det svenska rättsväsendet skulle vara korrupt, eller att dessa kvinnor inte skulle ha blivit utsatt för något hemskt. Jag tror helt enkelt att när en så mäktig organisation som USA’s regering eller militär ”råkar ut” för något så allvarligt som i detta fall företer det sig som totalt otroligt att de inte försöker göra något åt saken…
december 9, 2010 den 1:33 e m
Per
Nu är jag förvirrad. Anmälan kom ju i augusti? Och det stora wikileaks-släppet skedde väl i november?
december 9, 2010 den 3:01 e m
Jocke
Jag har inte läst Anrells text. Jag brukar undvika att göra det.
Men: Anmälan kom in i samband med att Assange sökte utgivarbevis i Sverige. Med tanke på vilken makt som stod att förlora mest på att Assange hade fått utgivarbeviset, skulle nog ett flertal svenska åklagare efter ”påtryckning” (och nu får språket ursäktas) formligen skita brallorna av sig och göra som hen blev tillsagd. Alldeles oavsett tillgänglig korruptionsstatistik.
Härmed inte sagt att jag inte tror att flickorna talar sanning. Jag vet ju inte ens vad de har sagt. Men tajmingen och åklagarens agerande får larmklockorna att ringa hos många. Att media sedan flyger åstad och förkortar citat och väljer en enda fraktion av florerande åsikter är ju bara precis som vanligt.
Så ja, Mårten. Lite naiv tycker jag att du är här. 😉
december 9, 2010 den 3:04 e m
Mårten Schultz
🙂
Men jag förstår inte: Skulle åklagarnas makt ifrågasättas om utgivningsbevis meddelades?
december 9, 2010 den 1:20 e m
SrLeffe
Väl formulerat.
december 9, 2010 den 1:28 e m
Mårten Schultz
Några korta kommentarer innan undervisning igen:
Troed skriver klokt ovan – så KAN det ju ligga till. Det finns dessutom en till aspekt kring varför det går att iaktta 1 och 3 samtidigt. Och det är osäkerheten: Vi vet ännu inte hur det ligger till. Vi får kanske aldrig veta det heller, men än vet vi egentligen ingenting alls. I det läget är det rimligt att låta oklarheten tala till såväl den misstänktas som den anmälandens fördel. Och ibland kan skilda uppfattningar vara en fråga om att man har olika bilder av vad som hänt.
Det där med att svenska rättssystemet skulle vara korrupt är svårt att säga så mycket om. Det beror ju dels på vad man menar med korruption, dels på vilket underlag man gör bedömningen. Det viktiga är om rättsväsendet låter sig påverkas. Kontakter med regeringen är inte det vitktiga – om det däremot visar sig att åklagaren har haft kontakt med amerikanska staten, eller i vart fall om hon låtit sig påverkas av dessa kontakter, så är det illa. Men det finns det väl inga indikationer på.
Kvalificerad korruption är mutor, t.ex. Det finns mig veterligen inte någon dom, eller ens något åtal, mot en domare eller åklagare för att ha tagit mutor i tjänsten. En mer svåriakttagbar korruption är nepotism och lojaliteter. Generellt får man säga att domare och åklagare är lojala mot makten, i bemärkelsen att man respekterar den makt som tilldelats staten. Den lojaliteten har ibland gått litet väl långt, skulle jag anse. Men jag anser inte att sådan alltför långtgående lojalitet är ett tecken på att Sverige inte skulle vara en rättsstat.
Det betyder inte att inte fel förekommer. Det förekommer alltid. Jag begick säkert många fel den korta period då jag själv jobbade vid domstol. (Och ja, jag var med om häktningar…)
Jag vill dock särskilt framhålla att dessa mina fel är preskriberade nu.
december 9, 2010 den 2:08 e m
Bo Baldersson
De som har funktioner inom rättssystemet som åklagare, domare, advokater, myndighetspersoner skall och måste vara lojala mot rättssystemet.
Akademiska forskare skall enligt min mening inte vara lojala mot systemet, utan vara utomstående betraktare.
Jacob W.F. Sundberg får väl anses vara en person som lämnade ett stort bidrag som synnerligen oberoende betraktare, men som, inte minst av en representant för de s.k. onämnbara, på många sätt blev motarbetad.
Det finns i Sverige vidare en sorts blind tilltro till systemet, innebärande att om någon bara får en rättvis rättegång enligt alla konstens regler är allt frid och fröjd.
Men så är det är det inte. Tänk på fallet Thomas Quick. Man följde alla regler, men det gick likväl fullständigt åt helvete. Av en händelse, som kan te sig som en tanke, finns det i detta fall ett personsamband på försvarssidan.
Det finns faktiskt på många håll i Sverige en uppfattning om att de s.k. onämnbara har en ur rättssäkerhetssynpunkt ohälsosamt stort inflytande i rättssystemet.
december 9, 2010 den 2:28 e m
Mårten Schultz
Vilka är de onämnbara? Voldemort?
december 9, 2010 den 3:59 e m
Bo Baldersson
De s.k. onämnbara hänför sig till viss grupp personer med mycket bestämda åsikter av ideologisk karaktär. Min benämning på denna åsiktsgruppering censurerades av moderatorn i det tidigare blogginlägget såsom varande ett opassande ord.
Eftersom frågan ställs, måste jag väl besvara den.
Ordet är..
Hm
Hm
fanatiska feminister
december 9, 2010 den 1:32 e m
Under den lugna korkeken
[…] Juridikbloggen, Marcus […]
december 9, 2010 den 3:31 e m
Erik
Som icke-jurist tycker jag inlägget missar det väsentliga. Jag förväntar mig likhet inför lagen. Är en lysning på Interpol för en vanlig företeelser vid misstankar om brott likt de som JA misstänks för?
Om inte, varför agerar då det svenska rättsväsendet som det gör?
december 9, 2010 den 3:50 e m
Mårten Schultz
Erik: Såvitt jag förstår är det inte något konstigt alls med en Interpol-lysning vid misstankar om ett flertal sexualbrott av detta slag.
december 9, 2010 den 4:26 e m
Erik
Ok, nu undrade jag inte om det var konstigt utan om det var vanligt.
Brukar Interpool kopplas in i sådana här fall? Hur vanligt är det? Finns statistik?
I den ovan länkade texten skriven av Björn Hurtig framgår att Assange önskat förhör när han var i Sverige, något som uppepat nekats honom. Åklagaren sade ok till att han lämnade landet varefter man lyste honom internationellt.
Det verkar helt irrationellt.
december 9, 2010 den 5:03 e m
Troed Sångberg
Nu kommer vi in på detaljer jag absolut inte vet något om, men om det skulle vara så känns Thomas Holsts uttalanden som Oscar citerar längst ner här väldigt konstiga.
http://swartz.typepad.com/texplorer/2010/11/var-finns-wikileaks.html
december 9, 2010 den 6:58 e m
JPume
”Utlämningshistorien” togs upp på rapport nyligen.
Jag tycker det är lite magstarkt att en åklagare så självklart anser sig kunna bestämma när man vill förhöra folk och förvänta sig att bli åtlydd.
Föreställ er följande. Ni är på semester i Thailand. Ni blir inblandade i en händelse och förstår ni är misstänkta. Det ev brottet anses vara ‘milt till medelallvarligt’. Medan ni är på plats har ni flera gånger kontakt med polis och åklagare och undrar om det inte är lämpligt att det hålls förhör så man kan få ett avslut på ärendet, men åklagaren vill inte förhöra dig. När den månadslånga semestern närmar sig sitt slut kontaktar ni åklagaren som har hand om fallet och undrar om det är ok att ni åker hem. ”Visst” säger åklagaren, ”vi har inget skäl att tvinga er stanna kvar”. Ni åker hem. En månad senare blir ni kontaktade av åklagaren i Thailand som ber er komma ner till Thailand för att bli förhörd. Att sköta förhöret på tex Thailands ambassad i Stockholm (dit tycker du det är rimligt att åka), via telefon eller videokonferens eller något annat sätt som innebär att du inte behöver åka till Thailand accepteras inte. Du föreslår att du ska bli förhörd då du kommer åka via Thailand då du reser på tjänseresa om ett par månader, men tidpunkten passar inte åklagaren som tycker du kan komma tidigare. Du tycker det är lite väl mycket resande att behöva åka en extra gång till Thailand och stannar därför hemma. Då blir åklagaren sur och efterlyser dig internationellt.
Vad tror ni reaktionerna bland ‘vanligt folk’ i Sverige skulle vara?
december 9, 2010 den 4:15 e m
Wikileaks mitt i stormen « Kraschkurs
[…] skriver också Juridikbloggen: Ledsamhet över hur kända journalister på allvar kan framföra den implicita åsikten att om det […]
december 9, 2010 den 4:47 e m
runerecox3
Spelar ingen som hellst roll vad man anmäler julan assange för. Den ondsinte djävel som går emot det enda fria land på planet är att jämnföra med endera ryskspion eller terrorist . Sätta sig upp mot USA på sådant sätt = gripas dödsstraff . Ingen pardon mot vad denne nu gjort. Fagra ord vinklade pizzinhead snack åt helvete med sådant nix 357 in neck på mr assange direkt vid gripandet. Fruktansvärda skador denne usling gjort nu ej värd ens lort under skorna..
december 9, 2010 den 7:02 e m
John Jonsson
Det finns knappast något brott där målsägaren så nagelfars, ifrågasätts, av den misstänktes försvarare så ofta offentligen baktalas men framför allt i rätten så smutskastas som de mot kvinnans frid.
Jag mins väl fem skadeglada, hånfulla unga italienska överklasspojkar i direktsänd Tv ”avrätta och mobba” två svenska mycket unga flickor som utsatts för en gruppvåldtäkt i Italien. Männen frikändes därför att de var kända för en oklanderlig vandel och var söner till uppskattade föräldrar.
Just där står vi ofta. Hur skall en kvinna övertyga den ”samlade manligheten” om att hon faktiskt inte ville ha samlag med fem män vid samma tillfälle.
Att utländsk massmedia nu ifrågasätter svensk rättspraxis och svensk sexuallagstiftning förvånar föga men att så många svenska massmedia och medborgare ej missar tillfället att ifrågasätta de i ärendet aktuella kvinnornas trovärdighet och självklara rätt att vara målsägare skrämmer.
De har gjort en anmälan och kommer bli ”plågade” och ifrågasatta vid en eventuell rättegång.
Advokaten kommer att fråga varför de var så utmanande klädda och om de egentligen inte ”tycker om lite hårda tag”; hur tidigt hade du din sexuella debut är en av de mer enfaldiga frågorna från män som är gifta och har flickebarn?
Män med otaliga sexuella erfarenheter är riktiga ”karlar” medan kvinnor med motsvarande erfarenhet är lösaktiga slampor.
Hur långt har vi kommit sedan vi bodde i grottor?
Kan vi inte avvakta rättvisans gång?
Man behöver inte vara ”fanatisk feminist” för att reagerar mot orättvisor.
december 9, 2010 den 9:31 e m
Stöd från en jurist | Kvalitetsbloggen
[…] Se punkt 1 och 3. Jag har hävdat dem hela tiden. Andra har hävdat punkt 1 men inte punkt 3 eller punkt 3 men inte punkt 1. […]
december 9, 2010 den 9:39 e m
profanum_vulgus
Mårten Schultz:
Du missar målet ganska grovt.
Assange är efterlyst för att förhöras, en begäran som kom in först EFTER att han hade offentliggjort en massa känsligt material.
Innan dess så försökte han upprepade gånger bli förhörd utan att få det, försökte få tillstånd att stanna i Sverige men fick avslag och försökte därefter få åklagaren att gå med på att förhöra honom i London vilket åklagaren inte var intresserad av.
Sedan plötsligt när diplomatposten väller ut så blir det väldigt väldigt bråttom att låsa in Assange i ett land som har för vana att lämna ut folk till USA.
Din punkt 7 blir nästan ironisk i ljuset av detta. Varför lät man honom inte stanna i Sverige om det var så viktigt att han skulle vara här? Man hade kanske inte fått igenom en häktning för förhör om han hade varit kvar?
Alla rättsväsenden är ju de minst korrumperade i världen enligt sina påskyndare.
december 9, 2010 den 10:45 e m
ConnyT
En detalj i sammanhanget. Du nämner ”anmälarna” flera gånger i texten. Vad menar du då? Vad jag förstår är inte polisanmälan gjord av flickorna!? Dom visste själva inte att dom blivit utsatta för ett övergrepp förrän som hade pratat med en jurist (Borgströms egna ord).
december 10, 2010 den 6:42 f m
Marcus
Frågan är hur objektiva våra domstolar är?
Se bara på avgörandena från i mars gällande dubbelbestraffning i Högsta domstolen, där Justitieråden som är utsedda av Regeringen och en del till och med fortfarande har uppdrag åt Regeringen dömde. Regeringen kan ju sägas vara väldigt intresserade av att det svenska systemet med skattetillägg var förenligt med Europakonventionen. Efter de domarna är mitt förtroende inte stort för den svenska rättssäkerheten.
december 10, 2010 den 9:16 e m
profanum_vulgus
Alla juristdomare i alla domstolar är utsedda av regeringen, resten av domarna är politiker.
december 10, 2010 den 7:18 f m
Madde C
Claes Borgström färgar håret rött som en klimakteriekärring 🙂
december 10, 2010 den 8:04 f m
REx
När man läser de uppgifter som sipprat ut från polis- och åklagarhåll i det här fallet så håller man inte riktigt med om det svenska rättssystemets ofelbarhet..
Det som har framkommit är att kvinnorna knullade med Assange och de knullade med honom igen. Vid ett tillfälle utan kondom och vid det andra så gick den sönder. Kvinnorna kom i kontakt med varandra och beslöt sig för att gå till polisen för att få Assange tvångstestad för könssjukdomar. Nu träder polis och åklagare in och lyckas övertyga kvinnorna om att de blivit våldtagna.
Dock inte mer än att åtminstone den ena av kvinnorna beskrivit sin relation med Assange i positiva ordalag på sina två olika bloggar. Dessa inlägg försöker hon senare radera men dels så har de fastnat i bl.a. Googles cache och så har några förutseende läsare sparat dessa bloggar.
Samma kvinna går också ut i pressen med den andra kvinnans historia, förmodligen i ett försök att vinna sympatier. Att hon också skrivit om hur man skall hämnas på otrogna män och andra ultrafeministiska texter kan man också lägga märke till.
Åklagare Ny har bl.a. skrivit följande i en offentlig rapport som finns på Domstolsverkets webbplats:
”Först då mannen frihetsberövas och kvinnan i lugn och ro hinner få lite perspektiv på sin tillvaro, får hon en chans att upptäcka hur hon egentligen behandlas”. ”Marianne Ny menar att lagföringen har god effekt som skydd för kvinnan, även i de fall gärningsmannen åtalas men inte döms.”
Hon anser alltså att det inte bara är nödvändigt utan också bra att låsa in oskyldiga män eftersom det får kvinnor att må bättre.
Det finns hur mycket som helst att läsa om det här fallet om man lyfter näsan ur den pinsamt usla svenska gammelmedia.
december 10, 2010 den 2:35 e m
Peter Foss
”Sverige är en rättsstat. Vi ska inte glömma det. Det svenska rättsväsendet hör till de minst korrumperade i världen”
Detta känns ganska avlägset nu (eller, hur illa är det i resten av världen?) …
Hade varit intressant om någon juridiskt kunnig person kunde kommentera posten från REx.
december 10, 2010 den 6:38 e m
Peter Foss
Som svar på Mårtens post nedan. Fick inte ihop det 🙂
Vi har en åklagare som inte ser något bevis av värde alls, vi har en åklagare som ser så mycket bevis att fallet bör anses vara grovt.
Vi har en åklagare som tillåter den åtalade att resa utomlands, för att någon dag senare sätta en internationell lysning på samma person för att han inte är i Sverige och anträffbar för ett förhör.
Känns inte detta som (i bästa fall) en totalt oseriös juridisk lekstuga/lotteri? OM Assange råkar ut för en ”olycka” eller senare blir utlämnad till USA så kommer jag för alltid tappa förtroendet för det svenska rättsväsendet (jag har dålig erfarenhet sen tidigare, som brottsoffer).
december 10, 2010 den 3:17 e m
Don Kongo
Här har vi hela kärnan till varför så många av oss INTE har förtroende för rättsväsendet i ett fall som detta. Vi ser också hur fallet skötts misstänkt illa på ett sätt som verkar maximera skadan för den åtalade – det kan vara ren otur eller inkompetens, men det kan också vara illvilja, vilket det ser ut som.
Frågan blir då, om vi faktiskt inte litar på att det går rätt till, vad ska vi då göra?
december 10, 2010 den 5:01 e m
Mårten Schultz
Det stora problemet är att ni inte fått en fullständig bild. Det vore mig fullständigt främmande att kommentera REx påståenden på det här stadiet i utredningen eftersom inga bevis lagts fram än. Det enda vi hör är påståenden, både mot den misstänkta och mot kvinnorna. De flesta som deltar i denna illvilliga gissningslek gör det dessutom anonymt, det är som att de själva liksom skäms för sitt deltagande i spekulationskarusellen.
Om ni på allvar är oroliga för rättsprocessen föreslår jag att ni tar del av den från start till mål. T.ex. det här.
Vänta tills förundersökningsprotokollet släpps innan ni bryter staven över vare sig kvinnorna eller rättsväsendet. Läs det. Läs sedan in er på våldtäktsbrottets konstruktion: Det är inte bara det framtvingande umgänget som är våldtäkt utan även annat. Sitt med under rättegången. (Om det blir någon.) Och läs sedan domen. Om ni fortfarande, därefter, anser att processen är skev så är det en relevant och betydelsefull oro.
I nuläget är det ett spekulationsspel.
december 11, 2010 den 4:53 e m
John Jonsson
Rex: Det du anser har framkommit har förmodligen mycket lite att göra med vad som skall avhandlas vid en eventuell rättegång.
Peter Foss och Don Kongo: Vem är åtalad? Assange? Knappast. Vi vet ännu ej om anmälningarna kommer att leder till åtal.
december 10, 2010 den 8:20 f m
Patrik
”If Assange is convicted of rape,
then we are all rapists now.”
http://roissy.wordpress.com/2010/12/08/the-assange-rape-a-case-of-spurned-groupies/
december 10, 2010 den 8:53 f m
Nerd Life Deluxe B-L-O to tha double G » Blog Archive » Souls on departure 666
[…] – Mårten Schultz i Juridikbloggen […]
december 10, 2010 den 10:01 f m
Mårten Schultz
Henrik Åström: Jag tog bort ditt långa inlägg, ursäkta det, eftersom du namngav de kvinnor som enligt uppgift är offer. Möjliga brottsoffer vill jag att man här i alla fall skall anonymisera. Jag vill inte bidra till en skuldbeläggning av personer som påstår sig ha blivit utsatta för övergrepp. Inlägget är dock sparat. VIll du lägga in det anonymiserat så skriv det i kommentarsfältet så fixar jag det under dagen.
december 10, 2010 den 12:16 e m
Bo Baldersson
Det här kräver nog en förklaring Dr Schultz. Bloggen är din och du bestämmer reglerna, i detta fall ”Jag vill inte bidra till en skuldbeläggning av personer som påstår sig ha blivit utsatta för övergrepp”.
Vilka är de övergripande etiska principer du tillämpar? Eller är det bara en ad-hoc bestämmelse som passar för stunden.
Kommentaren ovan länkar till en blogg som namnger personen, och som dessutom kallar personen ifråga för otrevliga saker (vissa icke-genuscertifierade kvinnor anser dock att epitetet ifråga är en typsikt kvinnlig egenskap).
Men varför namnges då Assange som i sammanhanget endast är en utpekad brottsling. Man kan ju kalla honom ”IT-profilen”, trots att alla vet vad han heter, men namnen på kvinnorna kan ju var och en med datakörkort och tillgång till Google också ta reda på,
Och på vilket sätt bidrar en namnpublicering till att skuldbelägga? Hon anser sig ju vara ett brottsoffer. Är alla brottsoffer skyldiga? Min cykel har blivit stulen. Tycker du att jag är skamlig för det?
För övrigt inser jag att jag efter helgen måste uppsöka en advokat och redogöra för mina eventuella intima samvaron under helgen.
Jag kan ju ha blivit våldtagen. Inte vet jag. Jag är inte jurist.
För
december 10, 2010 den 12:53 e m
Mårten Schultz
”Vilka är de övergripande etiska principer du tillämpar?”
Det kategoriska imperativet!
december 13, 2010 den 12:54 e m
Bo Baldersson
Som framgår av min kommentar anser jag att Kants kategoriska imperativ leder till orimliga resultat, nämligen att det etiskt tvivelaktiga att utlämna någon som måste anses vara oskyldig tills motsatsen bevistats och i stället skuldbelägga den som anser sig vara ett brottsoffer.
Om Dr Schultz’ resonemang över huvud taget är Kantiskt, så vill jag påstå att det hänför sig till Kants hypotetiska imperativ. Anledningen till att jag tar upp frågan i kommentaren är i stället att jag anser att resonemanget har sin grund i Hegel.
Det är ju så en av kvinnorna har tjänstgjort inom det som kan sägas vara den svenska motsvarigheten till STASI i DDR, de politiska officerarna i Röda Armén samt Mutaween, den religiösa polisen i Saudiarabien, nämligen genussamordnarna vid universiteten.
Dessa har ju till uppgift att piska in den rätta läran i undersåtarna. Tänk bara på den forskare vid Uppsala Universitet som blev tillrättavisad för att han inte tillräckligt uppmärksamt lyssnade på genussamordnarens förkunnelse.
Var och en vid Uppsala Universitet lär ju ha förstått de s.k. signalerna: Om du vill ha anslag för din forskning, eller ställer i utsikt att få en professur måste du underkasta dig förkunnelsen om den Rätta Läran. Nå din frihet genom att underkasta dig hierarkin. Hegel ler i sin himmel.
För egen del har jag i stället Bertrand Russell som husfilosof. Han fick ju nobelpriset för prick 60 år sedan och resultatet av hans tankar på 1930-talet är allestädes närvarande. Han såg redan då att världen gick mot en katastrof, men kunde förklara orsakerna och därmed ge verktyg för att ända systemfelet.
Russell menade att orsaken till den kommande katastrofen var att världen bestod av hegelska organisationsstater, men de mellanstatliga relationerna präglades av helt oreglerad frihet, närmast karakteriserade av Kant och andra frihetliga filosofer.
Lösningen var att förhindra genomorganiserade stater genom att tillförsäkra enskilda individer absoluta rättigheter och reglera de mellanstatliga relationerna. Lösningen heter alltså Europakonventionen om mänskliga rättigheter och Europeiska Unionen.
När så Assanges brittiska advokat hänvisar till Europakonventionen är hon inte bara ombud för Assange, utan även en representant för det europeiska fredsprojektet.
december 10, 2010 den 9:05 e m
profanum_vulgus
Assange påstår sig inte vara utsatt för övergrepp?
december 10, 2010 den 12:39 e m
Bra skrivet om Wikileaks - Arenius mitt i produktionen
[…] Jakob tipsar i kommentarsfältet om den HÄR bloggposten. Bra där. Igen, det tål att sägas igen, rättegången mot Assange i […]
december 10, 2010 den 6:15 e m
Konspirationsteorier, sexfällor, våldtäkter och Assange | Svensson
[…] Bloggat: Farmor Gun, Juridikbloggen, Borgarmedia: NM, AB, DN1, 2, 3, 4, SVD1, 2, 3, EX, SDS, Läs även andra bloggares åsikter om […]
december 10, 2010 den 7:50 e m
tussilago
Löjligt att ta bort kommentarer som namnger de två damerna. Julian Assange har du ju inget problem att namnge! Hur var det nu med punkt 2 i ditt inlägg?
Dessutom pekade en av kvinnorna ut Assange med namn i Aftonbladet dagen efter anmälan och påstod att han hade en ‘taskig kvinnosyn’ samt att han ‘inte kan ett nej’. Hon hade uppenbarligen ingen respekt för Assange integritet!
Liknande saker sker i nästan alla våldtäktsfall. Den anklagade mannen låses in i häkte (oftast med restiktioner) och under tiden smutskastar kvinnan honom inför alla deras vänner och deras släkt. Men sådant är tydligen helt OK? Men om man ifrågasätter kvinnan kommer snart hela världen och skriker Bjästa!
december 10, 2010 den 9:07 e m
profanum_vulgus
Jag håller med i allt utom att det skulle spela någon roll ifall målsägandena inte respektera Assange integritet.
december 10, 2010 den 11:19 e m
Fredrik Wennberg
Bo Baldersson
”Also sprach Zarathustra!
Jag noterar hastigt följande statistik från blogginlägget:
Antal påståenden om det svenska rättssystemets ofelbarhet: 15
Antal kritiska synpunkter på det svenska rättssystemet: 0
Det låter mer som Pravdas synpunkter på USSR på den gamla goda tiden.
Kopplingen till Bjästa (och för den delen även Tito Beltran och Billy Butt) har jag själv tänkt på, men ur en annan synvinkel.
De s.a.s. i den här bloggen onämnbara ser nämligen i fallet Assange något som faller perfekt in i genusteorierna och som stödjer deras teser, nämligen att våldtäktsmän är inte nödvändigtvis som Hagamannen eller Örebromannen, utan kan vara vem som helst, gärna kända personer med makt. I förlängningen är alla män djur.
I det korporattivistiska Sverige är korruptionen s.a.s. inbyggt i rättssystemet. Tänk bara på nämndemännen!”
Ska vi leka med tanken att det FINNS män som är djur men att det nödvändigtvis inte behöver betyda att alla män är djur, faller allt du säger då? Du använder dig av en fras som dom allra flesta tar avstånd ifrån. Män Är Djur. Väldigt få skriver under på det.
Internet är bra på många sätt, men när folk som du använder det fria rummet till dumheter sänker det nivån, att slänga sig med fina ord ena meningen tar ju inte bort idiotierna du skrivit i andra meningar.
Assange-fallet luktar Polanski. Visst finns det stora skillnader, en är t.ex att Assange inte är dömd för nånting. En väldigt viktig skillnad, men lik förbannat är det så att betydelsefulla män [det är oftast män] inte ska behöva stå för sina handlingar. Men dom är så fina människor, kan vi inte lämna dom ifred…
Polanski, Kung Karl 16:e Gustav, Plura, Assange, skit samma vem det är! Varför dyker det upp folk som ska försvara ett svinigt beteende bara för att personerna kanske gjort något bra tidigare?
december 11, 2010 den 10:21 f m
i lydstaten
”Varför dyker det upp folk som ska försvara ett svinigt beteende bara för att personerna kanske gjort något bra tidigare?”
-Jag tror, som lekman, att det (inte ens i Sverige) är ett brott att vara ett svin…
december 11, 2010 den 11:54 f m
Syndabockssyning « Vän av ordning
[…] Juridikbloggen sammanfattar det aktuella läget ganska bra, och Juridikbloggens kommentatorstråd sammanfattar foliehattarnas argumentation ganska bra. (Min favorit är när Bo Balderson hänvisar till ”de onämnbara” och Mårten Schultz undrar om det är Voldemort han avser. Det var det ju inte, utan – tararadam – de fanatiska feministerna) En tråd i tråden anser det vara högst märkligt att man både ska utgå från att anmälaren talar sanning, och att den utpekade är oskyldig, utan att reflektera över att detta faktiskt gäller för alla brått, rån, misshandel etc, där en anmälare pekar ut en gärningsman. […]
december 12, 2010 den 9:35 e m
Veckan som gick – vecka 49 « Same Same But Different
[…] Jag kan inte vara så mycket tydligare än jag är här när jag ifrågasätter folks förmåga att tänka två tankar samtidigt. Det finns ingenting som säger att en framgångsrik person som gör bra saker för mänskligheten inte kan vara en skitstövel privat. Låt oss hålla isär begreppen, och anklagelserna, tack. Inte minst för att det gör ont i mig att se hur det bedrivs en häxjakt på nätet framförallt mot en av de målsägande i våldtäktsfallet. Till och med Assanges svenske advokat sällar sig till mobben. Läs också Maggis Strömberg om att anmäla klassens populäraste kille, och Oisin Cantwell. Lisa Magnusson skriver också bra om att skilja på Julian Assange och Wikileaks. För allt handlar faktiskt inte om Wikileaks. Missa inte heller Mårten Schultz som skriver nyktert om Assange och rättvisan. […]
december 13, 2010 den 12:05 e m
Ung Åklagare
Bo Baldersson skrev: ”Det finns i Sverige vidare en sorts blind tilltro till systemet, innebärande att om någon bara får en rättvis rättegång enligt alla konstens regler är allt frid och fröjd.
Men så är det är det inte. Tänk på fallet Thomas Quick. Man följde alla regler, men det gick likväl fullständigt åt helvete. Av en händelse, som kan te sig som en tanke, finns det i detta fall ett personsamband på försvarssidan.
Det finns faktiskt på många håll i Sverige en uppfattning om att de s.k. onämnbara har en ur rättssäkerhetssynpunkt ohälsosamt stort inflytande i rättssystemet.”
Jag är nog inte känd som någon regimkritiker här men i fallet Quick är jag nog det.
Håller inte med om uttalandet om att man följde alla regler i fallet Quick. Tvärtom anser jag – och det gör nog många andra inom rättsväsendet – att åklagaren och poliserna som skötte Quickutredningarna gjorde ganska många fel och handlade oetiskt på flera olika sätt. Hade förundersökningen bedrivits på ett objektivt och etiskt sätt så hade det kanske inte blivit åtal i åtminstone de fall som i dag gått till resning. Domstolens fel – i den mån de gjorde några – var betydligt mindre. De blev ju serverade ett underlag i rättegångarna som inte skildrade vad som faktiskt hade skett under förundersökningen.
december 13, 2010 den 1:34 e m
Bo Baldersson
Rättssystemet bör vara robust även för hetsporrar till åklagare.
Här lade sig försvararen och domaren platt för konstiga psykologiska teorier. Advokaten lyder naturligtvis under sina etiska regler att vara lojal mot sin klient, men Quick vårdades ju på mentalsjukhus och hans verkliga intressen borde tagits tillvara på ett helt annat sätt.
Nu forsätter ju advokaten ifråga att vara kolportör av andra konstiga idéer.
december 13, 2010 den 3:06 e m
Ung Åklagare
Mja. Problemet – som jag uppfattat det – är inte så mycket att åklagaren skulle varit het. Snarare kall och beräknande. Det är väldigt svårt för en domstol att kontrollera om åklagaren undanhåller material från förundersökningen, ber poliser skriva om PM som inte passar, begär nya tekniska utlåtanden när de gamla inte passar ens tes osv. Advokaten har ju i det läget ett större ansvar och har brustit i det här. En advokat ska ju aldrig sätta sig i knäet på polis och åklagare som Quicks advokat gjorde. Men domstolarna blev ju lurade mer eller mindre – det är svårare att kritisera.
december 13, 2010 den 11:02 e m
Ingvar Ericson
Ung åklagare skrev: ”Mja. Problemet – som jag uppfattat det – är inte så mycket att åklagaren skulle varit het. Snarare kall och beräknande. Det är väldigt svårt för en domstol att kontrollera om åklagaren undanhåller material från förundersökningen, ber poliser skriva om PM som inte passar, begär nya tekniska utlåtanden när de gamla inte passar ens tes osv.”
Är detta ett vanligt förfaringssätt i åklagares arbete?
december 13, 2010 den 11:18 e m
Vi som vet att vi vet | Kvalitetsbloggen
[…] Det är en vettig inställning. För vad är alternativet? Att vi kritiserar alla åklagarbeslut, att vi förklarar alla kvinnor vara falska offer? Nej, säger de då, bara i det här fallet och vissa andra fall! Ni vill alltså åsidosätta rättsliga principer där just ni känner för det? Skrämma kvinnor till tystnad? […]
december 14, 2010 den 7:39 f m
Ung Åklagare
Ingvar Ericsson: Tror du det? Läs mina två inlägg igen.
december 14, 2010 den 9:09 f m
Fredrik Ekdahl
@M. Schultz
Nu vet jag att ni har varit tålmodiga med mina ibland rabiata/tunnelseende inlägg och för det är jag tacksam.
Dock undrar jag hur lång tid ni tänker tillåta en 25årig sociopat sitter och utger si för att vara åklagare i kommentatorsfältet? (även profan_vul har pekat på killens asociala drag, samt oförmågan att tolka det han utger sig för att vara.
Jag kan bifoga dokument ifrån länskrim gbg där ni ser att jag har substans i påståendet att ”ung åklagare” är en flashbackpojk samt målsägare i att ha blivit ofredad o hotad på flashback. Det lades ner efter intensivt arbete o 8förhör.
Tack på förhand.
Mvh Fredrik Ekdahl gbg
december 14, 2010 den 10:10 f m
Nionde sidan – Övervaka övervakarna | Blanka Sidor
[…] tänker jag inte ta ställning till, men rekommenderar Sanna Raymans ledare om saken och även Juridikbloggen skrev intressant om […]
december 14, 2010 den 10:36 f m
Förvrängt från alla håll « Jakob Heidbrink – Meddelanden från juridikens maskinrum
[…] gäller demonstranterna, gör dessa enligt min mening det fel som både Mårten Schultz och jag redan påpekat, nämligen att sammanblanda våldtäktsanklagelserna mot Assange med […]
december 14, 2010 den 10:36 f m
Förvrängt från alla håll « Juridikbloggen
[…] gäller demonstranterna, gör dessa enligt min mening det fel som både Mårten Schultz och jag redan påpekat, nämligen att sammanblanda våldtäktsanklagelserna mot Assange med […]
december 14, 2010 den 2:23 e m
Ung Åklagare
hahahahaha…… Fredrik. Jag är inte 25 år, jag är inte från Göteborg, jag är inte medlem i Flashback och jag har aldrig varit målsägande i något ärende som du har att göra med. Det enda brott jag varit målsägande i var ett lägenhetsinbrott någongång 2000-2001. Minns inte riktigt.
Jag är dock åklagare. Många har anklagat mig för mycket, men det är nog ingen annan som på allvar ifrågasatt att jag arbetar med det jag utgör mig för. Inte ens PV.
Men bifoga gärna dina dokument från länskrim i Göteborg.
december 14, 2010 den 8:29 e m
Fredrik Ekdahl
Lägg av nu din patet.
”PV” beskrev ju för f hur du är totalt oförmögen i din schizofrena roll o att du ”inte vill bli ägd”.
Du är patetisk alban bresnik. Du har börjat med o skriva direkt när du ser mig ”bla bla är du fredrik på flashback?”. Din looser, var tror du att inte bo baldersson o goodwin strawin inte har genomskådat dig. Dom upplyser ju även M Schultz att inte ”tro fmkt på ung åklagare”. Du satt precis som Profan_vulg mkt riktigt förutspått. Bresnik använder för stora ord pga bresnik kan inte avgöra vad som är relevant om man ska utge sig för att ha jurkand. Bresnik kan inte ta in texten han läser och hänvisar därför till helt felaktiga paragrafer och kan inte avgöra varför en viss paragraf skall vara styrande. Främst pga att Bresnik har ett mindre helvete redan i att behöva tolka normala tankebanor.
december 15, 2010 den 11:56 f m
Goodwin Strawman
Nu tror jag att du framför något slags vanföreställningar. Jag tror att ”Ung_åklagare” är den anonyme statsfunktionär som han utger sig för att vara. Att han kan vara något bekäftig är ju en omständighet som kan upplevas som besvärande, men även uppfriskande.
december 14, 2010 den 9:37 e m
Ung_åklagare
Du får gärna tro att jag är någon våldtäkts- och narkotikadömd alban som du skrev i något annat inlägg. Mig gör det inget. Då sover jag bättre om natten.
Som en upplysning till mer sansade skribenter (där jag räknar in även PV)kan jag upplysa om att Fredrik Ekdahl (enligt egen uppift) bl.a. driver bloggen http://riksenhetenfrpolisml.blogspot.com/
Där han uttalar hotfullt mot diverse tjänstemän. Så jag skulle inte lämna ut några personuppgifter/epostadress till honom.
december 15, 2010 den 11:59 f m
Goodwin Strawman
Jag skulle något blygsamt vilja föreslå blogginnehavaren,”FE”, att anta ett nytt försökstema i sitt bloggande: rättstavning och logisk argumentationsövning.
december 16, 2010 den 10:34 f m
Appropå Assange: läs Washington post
[…] finns oändlig att säga om Julian Assange och våldtäktsanklagelserna, det här inlägget från juridikbloggen var efterlängtat. Dela det här inlägget […]
december 20, 2010 den 2:34 f m
Fredrik Ekdahl
@goodwin.
Jag vidtar rättning. Det var fel av mig att påstå att du genomskådat en ”statsman”.
Det var endast Bo Baldersson och Profan som höjt ett varningens finger.
Du får nog tåla att jag har svårt att formatera min retorik i ditt tycke och smak.
Har en dataskärm på 2cm pga nokia2330c. (vilket jag anser är laga skäl)
@”ung_alban/åklagare”.
Du visar ditt skarpsinne än en gång…
Tror du inte folk kan klicka på mitt ”blå Fredrik Ekdahl”??
Du är ett skämt men långt ifrån ett roligt sådant.
Ditt svammel blir som tydligast då du påstår att protokoll vilket är i format urkund, är något som ”kan lämnas i stort sett tomt och div anteckningar kan med fördel skrivas i efterhand på protokollets baksida.”
Du anser att ”post it lappar angånde skäl och motivering av tvångsmedel, är ett ok förfarande.”
Ser du inte att du framstår som en misarabel svartfot då du i tråden om T.Qvick, plötsligt ger vid handen att åklagare generellt sett agerar likt C.van der Kwast gjort i Qvickmålet.
Hur f får du ihop det resonemanget, kontra dina 99 totalt motstridiga ”åklagare är helt fläckfria och aldrig åtalade bla bla”??
Du kanske vill tro att inte RÅ, JO och samtliga polischefer samt åklagare i gbg (ingen merit) vet vad jag anfört i 15månader?
Tig om du inte begriper.
Fredrik Ekdahl
december 20, 2010 den 3:11 f m
Fredrik Ekdahl
@goodwin.
JOdnr 2839-2008. Europadomstolen E vs Sverige mål 11– —- beviljat prövningstillstånd mars 2010.
Internutredningsenheterna, Riksenheten för polismål och hela polisledningen gbg har sina arbetsdagar i helt ny form av rädsla, irritation, hat, förakt men framförallt vanmakt.
Deras öde vilar inte i deras egna händer.
Tror du landet vinner på att som du och de korrupta i gbg, malmö påstå att ”Ekdahl har vanföreställningar” samt ”här finns inget att se, endast en substanslös fd yrkesarbetande man vilken även har vittnat emot ett av landets farligaste gäng år 2001.”?
Jag var den enda av 5 vittnen vilken inte ville ha skadestånd. Jag var såvitt jag minns det, den enda som vågade vittna inne i säkerhetsalen. Resterande vittnade via videolänk i sal bredvid.
Jag stod 1m till vänster om 2st herrar år 2000 park lane gbg, vilka tömde varsin baretta.
Jag ansåg att det var min skyldighet att vittna. Inte hellar var jag i mina ögon ett brottsoffer iom dom siktade ej sina vapen mot mig. Därav ville jag ej ha skadestånd.
Så vem är den större mannen av dig och mig Goodwin?
Vanföreställning, det är nog precis vad jag är. Givetvis har en sådan intet annat än substanslösa 420s dokument som gör mig fri och dig samt dina fränder så oändligt mycket fattigare.=)
Fredrik Ekdahl