De lungcancerorganisationer som står bakom uppropet i Dagens Nyheter idag att förbjuda all röktobak till 2025 skall ha all heder: deras debattartikel är uppfriskande nyanserad och tar hänsyn inte bara till de argument som talar för, utan också till de argument som talar emot ett sådant förbud. Icke desto mindre tycker jag att organisationerna slätar över viktiga problem i deras förslag. Jag har tre invändningar.
För det första tycker jag att organisationerna förringar ingreppet i den personliga integriteten. Ja, vi griper in i den personliga integriteten på andra sätt, bland annat de som organisationerna räknar upp. Det principiella problemet med att försvara ett ingrepp i den personliga integriteten med hänvisning till att vi redan ingriper i den personliga integriteten på annat sätt är att det då inte finns något logiskt slut på ingreppen: varje ingrepp försvaras med att den personliga integriteten redan är beskuren. Nu är förvisso organisationerna försiktiga och klargör att de gör en avvägning som bland annat leder till att de inte förespråkar att all tobak skall förbjudas (som sagt, all heder till dem), men det här är en slippery slope, en farlig kurva där vi riskerar att i all välmening minska den personliga integriteten alltmer och stegvis. Till slut finns inget av den kvar. Det här tål åtminstone att diskuteras närmare.
Den andra invändningen jag har är att organisationerna verkar vara något litet blåögda vad gäller risken att förbjudna cigaretter smugglas. Vi har historiska och aktuella erfarenheter av prohibition: USA:s försök att helt förbjuda alkohol på 1920-talet var ett gränslöst fiasko, och detsamma måste nog sägas om förbudet mot narkotika idag. Reglering är svårt: varje regel kommer att leda till en motreaktion från dem som skall regleras. När det gäller beroende- och rusframkallande medel, tycks människan ha ett behov av sådana: inget känt samhälle klarar sig utan åtminstone någon form av berusning. Nykterheten är för ansträngande i längden. När det gäller sådana substanser kommer det därför alltid att finnas en marknad. De facto har den höga beskattningen av cigaretter redan lett till en omfattande smuggling. Ett totalförbud riskerar alltså att på samma sätt som prohibitionen i USA och förbudet mot narkotika göda den organiserade kriminaliteten. Denna negativa effekt måste, oavsett vad vi tycker om det, sättas i förhållande till den minskning av onödiga dödsfall som ett totalförbud kanske skulle kunna leda till. Åtminstone jag är inte säker på att jag tycker att det är värt priset att förhindra maximalt 3 500 dödsfall om vi istället får en ännu mera omfattande organiserad kriminalitet, i synnerhet som dödsfallen faktiskt är självförvållade. Det förbud mot röktobak som föreslås kan medföra negativa konsekvenser som är för mig ser ut att vara tyngre vägande än de fördelar vi uppnår.
Min tredje invändning är nära besläktad med den andra. Ett förbud, om det menas allvar med det, måste övervakas. Det kräver resurser, och när det gäller något så svårupptäckt som tobaksrökning (hur upptäcker vi folk som röker hemma i sitt eget hus?) stora resurser. Redan idag hinner inte polisen med att övervaka narkotikaförbudet, alkoholinflödet till landet, stölder av metaller från järnvägar och kyrkotak och – cigarettsmuggling. Att till alla dessa redan idag så svårbemästrade uppgifter lägga uppgiften att övervaka medborgaren så att hen inte genom tobaksrökning skadar sig själv, kommer att kosta. Det krävs som sagt poliser, det krävs bevissäkring, det krävs åklagarresurser för att straffa dem som rökt tobak, det krävs domstolsresurser och i förekommande fall fängelseplatser. Det kommer vi inte att mäkta med. Vi kommer inte att vilja ställa alla dessa resurser till förfogande. Om vi gör det, riskerar den samhällsekonomiska vinsten som organisationerna skriver om att försvinna: övervakningen av förbudet kommer att kosta åtminstone i samma storleksordning som vinsterna för sjukvården.
Lägg ihop allt detta, och organisationernas bedömning blir åtminstone tveksam. För min del tycker jag att riskerna är för stora, att det pris vi riskerar att behöva betala för ett sådant förbud (och något pris följer alltid med alla sätt att handla eller inte handla) är för stort i jämförelse med de vinster vi kan uppnå. Det vore fint om vi kunde lägga livet till rätta för alla som fattar dumma beslut, om experter som kanske i vissa lägen verkligen har bättre insyn i riskerna med våra beteenden kunde styra så att alla blir lyckliga och friska.
Faktum är att inget talar för att det går. Jag tror därför inte på något röktobaksförbud.
Juridikbloggen 
23 kommentarer
Comments feed for this article
mars 13, 2013 den 8:48 f m
Kerstin
De vill inte förbjuda tobak, utan ändra bruket av tobak, att jämföra det med andra förbud är okunnigt. Historiskt sett har ju tobak brukats på mycket olika sätt, och det brukas fortfarande på många olika sätt runt om i världen.
mars 13, 2013 den 9:49 f m
Jakob Heidbrink
Kerstin: Att kalla någon för okunnig är en förolämpning och du borde vara försiktigare med det. Det organisationerna vill förbjuda är röktobak. Enligt artikeln skall sådan först säljas på exempelvis apotek och sedan helt förbjudas. Jag har heller inte påstått att de vill förbjuda tobak: jag talar hela tiden om ett röktobaksförbud.
Jag har väldigt svårt att se något annat än att en viss tyvärr populär form av tobak skall förbjudas. Det innebär exakt samma sak som att förbjuda njutningsalkohol och fortsatt tillåta medicinsk alkohol (vilket skedde i USA) eller – faktiskt – att tillåta alkohol, men förbjuda marijuana. Jämförelsen är fullt hållbar.
mars 13, 2013 den 10:58 f m
Johan Tjäder
Nikotin kan man ju konsumera ändå. Det används rent av som läkemedel i vissa fall. Det finns ju redan produkter som innehåller nikotin, men tydligen inget som kan konkurrera med effekten som man upplever när man röker.
Jag tycker det är lovvärt att försöka minska röktobaksanvändningen, men jag tror inte heller på ett förbud. Det enda som långsiktigt kan minska röktobaksanvändningen det är att minska efterfrågan. Om man inte vill röka så låter man bli.
I detta finns förstås också samhällsåtgärder som inte innefattar förbud och övervakning. Att förbjuda röktobaksprodukter, det är att angripa symptomet och inte orsaken. I bland är sådant nödvändigt, men knappast i det här fallet.
mars 13, 2013 den 11:01 f m
bidevind
Det beräknas att tusentals dör varje år till följd av behandling i sjukvården och möjligen tandvården. Många skadas allvarligt och jag är en av dem. Med ett illa fungerande nervsystem har röktobak blivit en livlina tillbaka till livskvalitet i mitt liv. Tobak har en dokumenterat positiv inverkan på exempelvis perceptionsförmåga och annat intellektuellt arbete. Snus, nikotinplåster och och andra alternativ innehåller alldeles för mycket nikotin för min sköra lekamen och är mycket svårare för mig att dosera rätt än röktobak. Jag kommer ALDRIG att sluta röka tobak (men jag rör inte cigaretter och drar följaktligen inte ner röken i lungorna). Att börja röka tobak relativt sent i livet har varit ett av mina bästa beslut.
Länge leve den svarta marknaden om den andra försvinner!
mars 13, 2013 den 11:53 f m
Mumfi.
Man behöver inte förbjuda för att få en avskräckande effekt. Problemet är att det anses socialt acceptabelt. Förbjud därför rökning offentligt. Vill man röka kan man göra det i det egna hemmet med stängda dörrar och fönster. Eller i den egna bilen med stängda fönster. Kan man bara tillse att röken inte drabbar någon annan är det helt ok med mig och de flesta andra skulle jag tro. Det sociala stigma det då skulle innebära att fortsätta röka skulle drabba nyrekryteringen.
Media har en roll här. All film eller alla serier som porträtterar rökning i positiv dager ska omedelbart och automatiskt få högsta möjliga åldersgräns. Får man internationella överenskommelser om detta kommer rökning i media att vara lika sällsynt som blod, eftersom det ger 13-årsgräns i USA och därför inte förekommer i de flesta filmer.
Smugglingen ordnar man lämpligast genom att helt enkelt sänka priserna. Sälj röktobak billigt på systembolaget. Höj samtidigt straffen för lagning kraftigt. Med jämna mellanrum höjer man åldersgränserna med något år. Så småningom är man av med eländet.
mars 13, 2013 den 12:04 e m
Jakob Heidbrink
Vem avgör om rökning framställs ”i positiv dager”? Systemet förhindrar inte alkoholsmuggling, så din lösning på kriminalitetsproblemet framstår inte som lämpligt. Slutligen kvarstår övervakningsproblemet. Ska polisen gå runt och säkerställa att ingen röker i sin trädgård? Vill vi att grannar ska tillkalla polis? Hus säkras bevisningen: till polisen kommer, är ciggen rökt?
Det här förslaget må framstå som önskvärt, men det är att regleringstekniskt gapa över för mycket. Det här är så utbredda beteenden av så privat karaktär att vi det framstår som i samma liga som amerikanska delstaters förbud mot oralsex.
mars 14, 2013 den 10:06 e m
Mumfi.
Det avgör samma myndighet som sätter åldersgränserna idag. Det är bara ytterligare ett kriterium för Statens medieråd att ta hänsyn till.
Lagföringen är väl inte konstigare än när det är förbjudet att dricka alkohol i många parker. Eller andra liknande regleringar. Jag förstår inte invändningen.
Vad gäller trädgårdar och balkonger får man väl göra samma som med blottande grannar; Dokumentera.
Själv vill jag bestämt göra en skillnad på sådana som idkar oralsex med villiga partners inom hemmet, och sådana som tvingar folk på stan till oralsex. För det är skillnaden på att röka privat och offentligt.
Vad gäller smugglingen så tror jag att anledningen till att det smugglas alkohol är att viss sorts alkohol är dyrare på systembolaget. Förvisso sker säkert en del smuggling för att öka tillgängligheten för vissa grupper. Men jag undrar verkligen om den verksamheten skulle löna sig om den inte sponsrades av smugglingen för att kringgå skatter. Observera att mitt förslag är att man undergräver marknaden för smuggling genom att faktiskt sälja billigare än smugglarna kan. Samtidigt som man gör det mer riskfullt allt bli påkommen genom att öka straffet för ”langning” till en inte särskilt penningstark grupp. Jag har svårt att se hur en marknad för smuggling i någon större skala skulle kunna uppstå under sådana förhållanden.
mars 13, 2013 den 1:09 e m
bidevind
Det finns så många missförstånd och propagandistiska uttalanden om tobaksröken. Röka i den egna bilen med stängda fönster? Det kommer precis samma ämnen ur avgasröret på bilen som från brinnande tobak, men i något andra proportioner och minus nikotinet. Det är organiska växtämnen som brinner i båda fallen, men i det ena är det fossila växter. En Boeing 747 släpper ut 23 miljoner cigarettekvivalenter bara under uttaxning till banan och själva startcykeln. Friskluftintagen på terminalbyggnaden lär dagligen på en storflygplats pumpa in hundratusentals sådana till dem som ska andas där inne om vinden råkar blåsa åt ett visst håll, men tänd en enda cigarett inne i terminalen och du blir utkastad på öronen…
mars 14, 2013 den 10:42 e m
Mumfi.
Det är därför din bil enligt lag är försedd med en katalysator.
Självklart är det lika farligt att andas in andra rökgaser. Man räknar med att två miljoner människor dör om året bara av matlagningseldar. Ändå får man anta att dessa vidtar de åtgärder de kan för att andas in så lite de kan av röken. Att vissa gör detta frivilligt är bara underligt och onödigt. Du får exakt samma effekt av nikotinet med en nebulisator utan att behöva drabbas av rökgaser. Förutom då att du inte får alla derivat av nikotin som kan uppstå vid hög temperatur. Men de är inte så bra för dig ändå.
Jag kan för övrigt konstatera att det går utmärkt att vistas i en svensk flygplatsterminal med rökförbud medan det kan vara svårt att göra detsamma i en utländsk utan, eller där ett sådant inte efterlevs. Så någon skillnad lär det vara… Kanske är det något tekniskt med luftintagen som vi inte vet om?
mars 15, 2013 den 1:46 e m
bidevind
Tja, fyll ett garage med en massa rökare och låt dem röka så mycket de för livet orkar i en timme. Eller ställ en bil med katalysrenare i garaget med motorn på i en timme. Om jag måste välja det ena eller andra garaget att vistas i skulle jag välja det förstnämnda. Jag skulle överleva då.
I privatägda lokaler dit allmänheten har tillträde är det givetvis så att arbetsmiljölagstiftning och liknande samt gränsvärden för luftkvalitet ska fastställas och gälla. Statens naturliga roll är sedan mycket länge att fastställa gränsvärden, inte att lägga sig i entreprenörens verksamhet eller vilka som vistas i lokalen i syfte att uppfylla kraven. Kan inte entreprenören med modern teknik uppnå kraven avseende luftkvalitet måste han upphöra med verksamheten eller lyfta ut utsläppskällan. Svårare än så behöver det
inte vara.
Med den lagstiftning som nu drabbat oss har EN av många tänkbara luftföroreningar eliminerats i dessa lokaler. Jag tror inte jag är ensam om att tycka att detta är långt ifrån optimalt, speciellt inte i en tid med allt sämre fungerande antibiotika och aggressiva luftburna smittämnen. Folk i somliga länder var mycket rädda för att ”gå på lokal” när fågelinfluensan härjade som värst, eller var det svininfluensan? Det är snarare en fråga om när en pandemi dödar miljoner på jorden än om.
Personligen vände jag ibland i dörren till restauranger där röken låg tät på den tiden det gick att röka där inne, inte så mycket för rökens skull som för att den utgjorde en synlig och omedelbar indikator på att lokalen var otillfredsställande ventilerad och sannolikt ohälsosam att vistas i. Med den lagstiftning vi nu fått har den möjligheten gått förlorad. Det är möjligt att antiröktalibander i när och fjärran rycker på axlarna åt det, men det säger enligt min mening en hel del om deras bristande omsorg om andras hälsa.
mars 15, 2013 den 11:15 e m
Mumfi.
Nu tror jag inte moderna bilar med katalysator producerar kolmonoxid i sådan utsträckning längre att det skulle kunna döda dig.
Men helt frånsett det. Bilar accepterar vi för de faktiskt tillför någon slags nytta. Medan rökning inte gör det. Om någon granne, av okänd anledning, stod på sin balkong och körde en dieselmotor dygnet runt, då skulle det naturligtvis vara lika oacceptabelt som när han står där och röker. Eller, för den delen, om han lagade mat varje dag på balkongen, med öppen eld som många kvinnor i världen tyvärr gör.
På tal om det: Att ”mys-elda” i tätbebyggt område är självklart inte bra det heller. Det kan diskuteras om det ska vara tillåtet. Grillning sker mer sällan och i mindre skala. Men bör det ske på balkonger? Nej! Trädgårdar? Kanske om det inte sker för ofta.
Självklart ska luftkvaliteten vara godtagbar i lokaler. Ett sätt att uppnå detta är att inte tillåta att de som vistas i lokalerna bränner upp organiska material i lokalerna… Det finns inte heller, som sagt, någon anledning att tillåta att man gör detta strax utanför dessa lokaler.
mars 13, 2013 den 3:48 e m
Rökare i framtiden? | PlusEtt Bloggen
[…] men inte minst så skriver Jakob Heidbrink ett väldigt intressant inlägg med tre förevändningar mot förslaget som är mycket […]
mars 14, 2013 den 7:19 f m
christian
Är det dödsfall, och annan misär vi vill undvika med dylika förbud, då tycker jag att alkoholen ska förbjudas. Men, som nämnts lyckas sådana förbud sällan. Jag tycker inte om vårt förbudssamhälle – för det är fullt av moraliserande. Låt människor vara, och ta konsekvenserna. Dock inser jag att det resonemanget kräver en nedmontering av det gemensamma ansvar vi nu får ta för de som skadar sig själva på olika sätt (och som även skadar andra). Det mest pragmatiska, utifrån det system vi lever i (med bl.a. kollektivt finansierad sjukvård), är att majoriteten, som ”kan antas” bekosta vård och annat för minoriteten får sätta gränser för vad minoriteten får göra för att minska trycket på de ändliga resurserna. Ska man vara konsekvent i detta måste alkohol vara det första som åker ut (nu när de tunga och lätta drogerna motats som olle i grind). Men, vem vågar tala klartext om en helig ko? Kolla denna artikel som jag skrivit i ämnet:
http://www.mises.se/2012/01/18/fulla-kameler-och-patanda-mygg/
mars 14, 2013 den 12:20 e m
bidevind
Angående att ”skada andra”. Alltihop började i Kalifornien och baserades på en lögn av EPA, det amerikanska naturvårdsverket. Den lögnen har sedan spritts som sanning i hela världen och ifrågasätts inte, trots att den i domstol avslöjats som vetenskapligt fusk. Tvärtom har den fått stå som modell för lagstiftning i de flesta länder. Vad det amerikanska naturvårdsverket gjorde var att att frångå grundläggande epiedemiologisk metodik för att uppnå de resultat som man i förväg önskade. I domslutet tvingades verket avlägsna sina yttranden om passiv rökning som varande en cancerrisk för andra. Senare har en domstol på högre nivå fastslagit – inte att domstolen ifråga kommit till fel slutsats – men däremot att den inte får döma i frågor av den här typen. Vad som hänt därefter känner jag inte till. Jag bifogar ett kort utdrag ur en artikel i Washington post som behandlar det som hände. för övrigt är det inte det enda statliga fusk som avslöjats beträffande passiv rökning och dess påstådda risker. Liknande händelser finns i exempelvis Australien, ett av de numera mest tobaksrestriktiva länderna i världen och som det ofta hänvisas till som ett föredömligt exempel Sverige bör följa.
By John Schwartz
Washington Post Staff Writer
Sunday, July 19, 1998; Page A1
A federal judge has ruled that the Environmental Protection Agency wrongly declared secondhand tobacco smoke a dangerous carcinogen in a landmark 1993 report, a decision that could imperil hundreds of local and regional ordinances banning indoor smoking.
The controversial 1993 report concluded environmental tobacco smoke is a Class A carcinogen, as hazardous as radon and responsible for some 3,000 lung cancer deaths each year. It was strongly attacked as ”junk science” by the tobacco industry, which sued in federal court to force the study to be withdrawn.
After five years of court pleadings and deliberation, U.S. District Court Judge Thomas Osteen, of the Middle District of North Carolina, finally ruled late Friday that the EPA report was biased and did not follow the proper legal or scientific procedures for reaching its findings.
mars 14, 2013 den 2:00 e m
bidevind
Angående rökare och gemensamt finansierad sjukvård.
Vem som innebär en kostnad för vem är som så mycket annat beroende av hur man räknar. Mig veterligt har ekonomer (på akademisk nivå) i flera decennier varit tämligen eniga om att rökare utgör nettobidragsgivare till systemet. Det är måhända så, att tvärtemot vad statliga verk, institut och diverse korsfarande antitobaksorganisationer påstår, rökarna som till viss del bekostar icke-rökarna. Nedan följer ett kort utdrag ur en av ganska många rapporter i ämnet:
http://www.journals.uchicago.edu/JLE/abstracts/422vis.html
Volume 42, Number 2, October 1999
THE GOVERNMENTAL COMPOSITION OF THE INSURANCE COSTS OF SMOKING
By W. Kip Viscusi.
ABSTRACT
The estimated health risks from smoking have significant external financial consequences for society. Studies at the national level indicate that cigarettes are self-financing since external costs such as those due to illnesses are offset by cost savings associated with premature death, chiefly pension costs.
This paper extends this analysis to all 50 states and considers the costs considered in the state attorneys general suits against the cigarette industry. Cigarettes are always self-financing from the standpoint of costs to each state. The extent of the cost savings is less than at the federal level.
However, smokers’ higher medical costs are outweighed by reduced nursing home expenditures, lower pension costs, and excise taxes, where each of these factors alone usually exceeds the medical cost effect.
mars 14, 2013 den 10:27 e m
Mumfi.
Det är för att sjukvården inte är statsfinansierad i samma grad i USA. Rökare dör förvisso i förtid. Har man tur så dör de plötsligt innan pension. Men tyvärr är många kroniskt sjuka länge och får lämplig vård, vilket gör att de faktiskt kostar mer.
Beräkningen ovan tar inte heller hänsyn till att man är av med en viss mängd arbetskraft som annars kunde gjort nytta.
mars 15, 2013 den 8:40 f m
bidevind
Som jag nämnt ovan finns ett stort antal rapporter som är rätt samstämmiga över tid, inte bara från USA. Det här var den jag råkade ha till hands. Resultatet blir liknande även i länder som är av mer ”svenskt snitt”. Dessutom bör man i sådana här beräkningar ta med även rökningens positiva hälsomässiga sidor (användandes samma måttstock som när man fastställer rökningens risker men detta görs naturligtvis inte i det krig mot tobaken som råder i vår tid). Exempelvis den för det allmänna mycket kostsamma alzheimers sjukdom drabbar i långt mindre grad rökare än icke-rökare. Cirka 90 procent av dem som drabbas av den allvarliga sjukdomen ulcerös kollit är icke-rökare. Det är inga små belopp som här nonchaleras i kalkylen. Det finns många, många fler sjukdomar där rökning har en positiv effekt (räknat enligt måttstocken ovan), men det skulle föra alldeles för långt att gå in på det här. Ett annat fel som är vanligt när rökarnas kostnad för samhället görs i Europa är att man bortser från det privata ekonomiska avbräck som nästan alltid blir följden av sjukdom, det räknas in den allmänna kostnaden utan fastställs ofta till noll. Men alla pengar är faktiskt inte statens pengar!
mars 15, 2013 den 11:22 e m
Mumfi.
Om det skulle vara några positiva effekter av rökning. Så kan dessa uppnås genom att medicinera med samma substanser i mer kontrollerad form. Att hävda positiva effekter av okontrollerad självmedicinering av ett beroendeframkallande ämne är bara märkligt.
När beredningsformen i intaget dessutom är sådan att den i sig är direkt skadlig blir det hela bara bisarrt.
Den enda ekonomiska fördelen man kan hävda är högre dödlighet. Beroende på hur vi bygger våra sjukvårds och pensionssystem kan det som sagt självklart hamna lite olika i kalkylen. Men hur intressant är det? Enligt samma kalkyl är det fördelar med att återinföra ättestupa.
mars 14, 2013 den 5:07 e m
Nu vill man förbjuda tobak | Pinglans Tankar - den ej politiskt korrekta bloggen
[…] https://juridikbloggen.wordpress.com/2013/03/13/jag-tror-inte-pa-ett-roktobaksforbud/ […]
mars 16, 2013 den 2:30 e m
bidevind
Då och då stöter man på sociala ingenjörer med 100 procent folkhälsoperspektiv och noll procent individperspektiv. Det är lika fascinerande varje gång.
Det finns många sätt att förgifta atmosfären mellan människor, ett sätt är med hjälp av dåligt genomtänkta lagar (eller lagar med baktankar). Historien lär oss att inget gott kommer ur detta. En sak som är verkligt bisarr är att vi snart med hänvisning till icke-rökarnas hälsa när de går på lokal kan ha lagförbud på privat mark mot att tända lite tobak på restaurangernas uteserveringar. Detta samtidigt som de nu så populära utegrillarna på samma etablissemang går för fullt hela tiden, spyr ut tusentals gånger med mer rökkomponenter bland gästerna där döda djurdelar bränns till extremt cancerframkallande mat. Så kan det gå när även staten deltar i vuxenmobbing eller uppmuntrar densamma och en minoritet som grupp betraktad är så monumentalt dålig som rökarna på att försvara sig. En sådan lag har ytterst lite med god hälsa för icke-rökande gäster att göra men desto mer med makt och ett överdrivet kontrollbehov på många olika nivåer i samhället.
Det har också att göra med vad som är möjligt. Mycket är uppenbarligen möjligt med skattefinansierade folkhälsoinstitut och andra organisationer som med hjälp av människornas indrivna pengar talar om för människor hur människor ska tänka.
På tal om rök, en av hypoteserna som söker svar på varför så få rökare, men många icke-rökare drabbas av tarmsjukdomen jag nämnde tidigare är att det är just komponenter i röken som ger den positiva effekten, inte nikotinet. Det var ingen tillfällighet att jag nämnde den sjukdomen. Din argumentation imponerar inte.
Ditt sätt att glida förbi valet lagstiftnarna gjorde genom att endast eliminera enda enda förorening, tobaksröken, i inomhusluften är talande. I stället kunde lagstiftarna ställt krav på modern ventilations/filterteknik samt de senaste landvinningarna med bioplasma. På köpet hade luften blivit betydligt hälsosammare än den blir nu, med eller utan rökande gäster i lokalen. Då lagen instiftades hette det att det var av arbetsmiljöskäl, men nu låter det annorlunda. positionerna flyttas fram i den takt opinionen tillåter det efter att alla skattefinasierade megafoner sagt sitt.
Kalkylen om röknarnas på tveksamma grunder påstådda kostnader för samhället på grund av överdödlighet blir naturligtvis bara intressant om antiröketablissemanget ser det som ett självmål att tala om hur det verkligen förhåller sig med kostnaderna.
Nu tror jag inte jag har tid att slänga käft med dig längre. Det är hög tid att fundera över nödvändiga mått och steg som i god tid behöver vidtas om jag efter 2025 i mogen ålder ställs inför den ovana situationen att bli kriminell.
mars 18, 2013 den 9:47 f m
Mumfi.
Saken är egentligen väldigt enkel.
Det handlar om din frihet att skada och irritera andra, gentemot deras frihet att slippa bli skadade eller irriterade.
Att man inte får röka på lokal har inte med gästernas behov att göra, utan med de som är anställda där. På sin arbetsplats ska man helt enkelt inte behöva utstå sådant. Självklart måste man även på annat sätt hålla god luftkvalitet. Lagar om sådant finns redan. Man har, dessutom, har jag för mig, möjlighet att ha rum där det är tillåtet med rökning i lokalen; Bara det inte vistas någon personal där.
Självklart skulle grillar kunna vara förbjudna, och dubbdäck, bilar, bussar, osv. Men i något läge har majoriteten bestämt att vi i vissa situationer kan ta dessas konsekvenser för den nytta de erbjuder.
När det gäller en enskild persons behov av att skada ett flertal andra oskyldiga ser jag verkligen inte den kalkylen gå ihop. Om man däremot vill skada sig själv, vilket under vissa förhållanden självklart ska vara tillåtet, bör man lämpligen se till att göra det på ett sådant sätt att det inte drabbar andra.
Även om det visar sig att rökning skulle vara positiv i något specifikt enskilt fall, mot en sjukdom med försvinnande liten incidens, visar en överväldigande del av forskningen att det helt enkelt totalt är skadligt. Jag stödjer dig dock, som sagt, helt i din rätt att skada dig själv så mycket du vill; Så länge du kan anses vara någorlunda vid dina sinnes bruk. Tror du att du blir bättre av något ska du naturligtvis få lov att göra detta. Men; Du kan inte tvinga det på andra.
Saken är självklart den att det inte ska behövas några specifika lagar mot offentlig rökning. Det bör räcka alldeles utmärkt med de lagar som redan finns. Förargelseväckande beteende passar in synnerligen väl. När den social adekvansen för rökning allt mer försvinner kommer självklart rökning att omfattas av lagen kring förargelseväckande beteende.
mars 22, 2013 den 6:07 e m
Andreas Persson
Intressanta länkar bidevind, du har inte några länkar på fler studier ang tobakkostnader på samhället.
Mvh
maj 13, 2013 den 9:32 f m
bidevind
Informationen nedan kommer från Forces International Liberty News Network, en fristående organisation som strider för konsumenters rätt att göra egna val. Förhoppningsvis finner du vad du söker där, även sådant som kommer från länder med större välfärdsstat än den i USA. (Hoppas du hittar det det här svaret, jag har inte sett din förfrågan förrän nu)
Med vänlig hälsning
bidevind
Forces
The Evidence
Smokers’ Cost To Society
Forces International
Back to The evidence
SMOKERS’ COST TO SOCIETY
Back to main page
SMOKED OUT: Anti-Tobacco Activism at theWorld Bank – Areview of:Curbing TheEpidemic: Governments And The Economics Of Tobacco Control, World Bank, 1999- Scathing review of theabout the World Bank report that, like everything related to anti-tobacco, has very littleto do with reality and much to do with a political agenda of frauds, political andeconomic schizophrenia, and economic extortion of smokers. The report, written by RichardTren and Hugh High, is published by the INSTITUTE OF ECONOMIC AFFAIRS
”The World Bank (WB) hasjoined the World Health Organisation (WHO) in a world war on tobacco. As its initialbroadside, the WB recently published an astonishing report. The following paper exposesthe many follies and economic errors in what is not a decent economic study, but adocument for crusaders.”
The Governmental Composition Of TheInsurance Costs Of Smoking – By W. Kip Viscusi – The estimated health risksfrom smoking have significant external financial consequences for society. Studies at thenational level indicate that cigarettes are self-financing since external costs such asthose due to illnesses are offset by cost savings associated with premature death, chieflypension costs. This paper extends this analysis to all 50 states and considers the costsconsidered in the state attorneys general suits against the cigarette industry. Cigarettesare always self-financing from the standpoint of costs to each state. The extent of thecost savings is less than at the federal level. However, smokers’ higher medical costs areoutweighed by reduced nursing home expenditures, lower pension costs, and excise taxes,where each of these factors alone usually exceeds the medical cost effect.
SMOKERS’COST TO SOCIETY, EH? – Far toooften we hear the antismoking lobbyists from the various ministries of health makingdramatic accusations of smokers’ cost to society, in the attempt to force them to feelguilty, and change their behaviour. The following chart may help make Canadian smokersaware of the economic importance, and power. Canadian smokers contribute to their economy 4.5times more than their American counterparts. Canadian Smokers’ Contribution To TaxRevenue 1989 Through 1997
SMOKERS’COST TO SOCIETY, HUH?
StateCigarette Excise Taxes Collected — Cigarette Excise Taxes By State
The operatives of the antitobacco lobbycontinue to mislead taxpayers about smokers’ cost to society. In fact, the contributionof smokers to society is so high, we have reason to feel VERY proud – as well ascontemptuous of the antismoking parasites, who are leaching enormous amounts of money fromthe system, and getting rich while falsifying information on a full-time basis. We linkwith the RJR website for a detailed account of smokers’ contributions in 1997. Pleasedownload and examine these figures every time the Ministry of Health throws its scum atyou. Here is a teaser: TOTAL SMOKERS’ DIRECT TAX CONTRIBUTION TO THE US ECONOMY IN1997:$7,306,959,000 (Canadianequivalent: 9,864,394,650)
The Health Care Costs of Smoking- Conclusions: If people stopped smoking, there would be a savings in health carecosts, but only in the short term. Eventually, smoking cessation would lead to increasedhealth care costs. (N Engl J Med 1997;337:1052-7.)
Smoking Not A Factor In Work Absences -Conclusions: ”Absence with respiratorycomplaints was not associated with age, height, body mass index, or smoking.” According to a study from the Netherlands smokers are no more likely tomiss work because of respiratory problems than are non-smokers.
Smokers’ Burden On Society: Myth andReality in Canada – The racketeers of the Ministries of Health tell us thatsmokers are a burden on society. This Canadian study performed in 1992 by Andr� Raynauld(Senior Fellow) and Jean-Pierre Vidal of the Institute for Research and Public Policy,demonstrates that in the worst case scenario smokers support non-smokers at the tune of$4.3 billion — that’s 4,300 million dollars a year, net, after considering theextra health expenses! With this kind of money, we don’t ask for accommodation, weDEMAND it! We are tired of supporting both non-smokers, and the parasiticgovernment that is oppressing us.
The US Congressional ResearchStudy On Smokers’ Cost To Society – Cigarette Taxes to Fund Health Care Reform: An Economic Analysis – Aconclusive — and not well known — US congressional study proving conclusively that thepicture painted by the antismokers’ propaganda is yet another lie. A real eye-opener forthose who are convinced that smokers exact a financial cost on society.
Congressional Research Service – The Proposed Tobacco Settlement: Who Pays for the Health Costs of Smoking? – Jane G. Gravelle – Economics Division – Updated April 30, 1998 – ”Smoking has apparently brought financial gain to both the federal and state governments, especially when tobacco taxes are taken into account. In general, smokers do not appear to currently impose net financial costs on the rest of society.” To download the document in PDF format, click here. To obtain a free copy of Adobe Acrobat Reader, click here.
Lies, Damn Lies… – A CLOSER LOOK AT STATISTICS ONSMOKING AND HEALTH – In these twolearned papers Professor Finch does not challenge the often heavily qualified findings ofvarious researchers on the possible effect of smoking on health. As a professionalstatistician, his only interest is in the way such ”facts” are presented to theinnocent public for the purposes of propaganda, thus in Part I he documents how publicopinion has been turned – often viciously – against smokers for fear of contagion by’passive smoking’. It turns out that available research provides no acceptable scientificbasis for such a trumped-up danger.
InPart II he provides a further corrective to alarmist health warnings which can be graspedwithout specialist statistical knowledge.
Prof. Peter Finch has been FoundationProfessor of Mathematical Statistics at Monash University, Australia, since 1964. He hascontributed to countless scholarly journals including The British Journal for thePhilosophy of Science, Information Sciences, The Australian Journal of Statistics, TheJournal of the Royal Statistical Society, Acta Mathematica Scientia, Biometrics, TheEuropean Journal of Cancer and Clinical Oncology, as well as to such books as ThePhilosophical Transactions of the Royal Society of London, The Encyclopedia of StatisticalScience and The Foundations of Statistical Theories in the Physical Sciences.