Nu kommer jag väl att framstå som Diskrimineringsombudsmannens försvarare nummer 1 men:
DO får kritik för att myndigheten är för långsam. Det är en rapport om romer som tagit tid. Presstalespersonen på DO uttalar sig till DN att myndigheten har haft ovanligt mycket att göra, men framhåller samtidigt att anhopningen av uppgifter inte har att göra med att DO ”blivit för stort”. Det stämmer kanske.
Men rimligtvis måste det ha medfört en hel del tidsåtgång i form av samordningsåtgärder när ombubdsmännen lades samman. Rimligtvis måste det ha inneburit en hel del ökad arbetsbörda att alla dessa ombudsmannauppgifter läggs på en myndighet. Och rimligtvis innebär det en ökad arbetsbörda när diskrimineringsgrunderna utökas och alltfler situationer kan betraktas som ansvarsgrundande kränkningar inom DO:s mandat.
Under sådana omständigheter bör man kanske visa litet förståelse för att åtgärder som inte handlar om myndighetsutövning i enskilda fall får ta tid.
Juridikbloggen 
35 kommentarer
Comments feed for this article
november 22, 2010 den 8:09 e m
Björn
Men felet var ändå att man slog ihop alla DO till en och samma. Det var bättre förr!
november 22, 2010 den 9:29 e m
Old Whig
Lägg ner alla ideologiska myndigheter, i synnerhet de som baseras på postmodern, post-strukturell ideologi (kvasi-vetenskap, ren och skär Larmarckism, Lysenkoism.
Börja med DO, post-strukturalismens fäste nummer 1. Fortsätt sedan med Folkhälsoinstitutet, de paternalistiska och fanatiska snällisterna.
november 23, 2010 den 9:01 f m
Bo Baldersson
Jomenvisst, Old Chap. Diskriminieringsfall bode den enskilde i första hand kunna ta upp i domstol.
Men DO måste vi dras med i eviga tider.
Idag röstar nämligen riksdagen för andra läsningen av än ringen i grundlagen (prop. 2009/2010:80), Det röstas bl.a. för att ”bör” ändras till ”skall” i ”Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung , språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. ”
Detta är alltså inte i rättighetskatalogen, utan i den inledande 1 kap. 2 §. Rättighetskatalogen innehåller påpassligt nog en massa undantag som urvattnar eventuella rättigheter för den enskilde.
Ändringen av ”bör” till ”skall” motiveras i propen med att i Europarådets konvention till skydd för nationella minoriteter står det ”skall”. Men Europarådets konvention handlar specifikt om nationella minoriteter, typ samer.
Så DO har stöd i grundlagen, men förmodligen begriper inte riksdagsedamöterna det när de idag trycker på sin knapp.
The devil is in the details.
november 23, 2010 den 11:07 f m
Goodwin Strawman
1 kap 2 § regeringsformen är bara ett politiskt program, den saknar juridisk betydelse. Medborgaren kan alltså inte inför domstol åberopa lagrummet som stöd för sin talan.
november 23, 2010 den 11:57 f m
Bo Baldersson
Det är ju just det jag pekar på, smartie.
Den enskilde kan svårligen hävda sin rätt enligt grundlagen, men det allmänna använder 1 kap, 2 § RF som motiv för att DO måste finnas, eftersom paragrafen i fråga säger att det ”skall” gå till på det sättet.
Notera att Dr Shultz i det inlägg han refererar till skriver ”Det är egentligen en allvarlig inskränkning i principen om equality of arms – om den lilla företagaren anklagas av en enskild för diskriminering så kan det sluta med att hon inte hamnar i en tvist med den enskilda utan i princip mot hela staten. Konstigt.”
Inte alls konstigt. RF säger ju att det nu ”bör”, men i framtiden ”skall” gå till på det sättet.
Inte konstigt, men fel enligt min uppfattning.
november 22, 2010 den 10:13 e m
Kurt
Fusioner tar enormt mycket tid och kraft. Många företagsfusioner fallerar för att företagsledarna inte inser hur mycket tid och kraft samordningsarbetet stjäl från affärsverksamheten
november 23, 2010 den 7:22 f m
SolGuru
Med tanke på vad DO lägger sina resurser på är det kanske mest tur att det mesta de gör tar tid. Skadligt är det i varje fall inte.
En av de roligaste, och mest deprimerande, böcker om var svenska skattepengar tar vägen som skrivits på ett bra tag:
http://www.arktos.com/hakan-eriksson-folkhemmets-balkanisering.html
november 23, 2010 den 12:16 e m
profanum_vulgus
”Det är egentligen en allvarlig inskränkning i principen om equality of arms – om den lilla företagaren anklagas av en enskild för diskriminering så kan det sluta med att hon inte hamnar i en tvist med den enskilda utan i princip mot hela staten. Konstigt.”
Det är väl varken konstigt eller ett brott mot principen om parternas likställdhet?
Inte konstigt därför att det är mycket vanligt, t.ex. nästan varenda brottmål går ju ut på att en enskild anklagar en annan enskild för brott och staten går in i den förste enskildes ställe.
Inget brott mot parternas likställdhet eftersom det inte är resurserna som avses, utan hur de behandlas i processen (t.ex. att de ska få åberopa vittnen på samma villkor).
november 23, 2010 den 12:18 e m
Old Whig
Bo Baldersson,
Det är precis vad som hänt i USA och Kanada. Det finns en hel juridisk industri som jagar småföretagare åt dem som känner sig kränkta. Kanada har en institution liknande DO. De är fullständigtt sjövilda.
I USA har man gått ett steg längre. staten har lagt ut rätten att stämma på entreprenad. De har gjort det via lagstiftning enkelt att vinna. Den som känner sig diskriminerad påstår detta och den lille företagaren måste då visa att denne inte diskriminerar. Vidare är skdestånden satta punitivtvhögt samt som extra incitament får advokaterna 3 dubbelbtaxa samt betalt sv staten, inte den diskriminerade. Eftersom rättsprocesser är så dyra och jury utslag osäkra samt i de flesta fall går emot ”elaka och giriga” företag så förlikas det i 98% av fallen. Advokaten får 1/3 av förlikningen plus 3 dubbelt arvode av staten.
I min stad I sydöstra USA har en rullstolsbunden man stämt 344 resturanger för att de inte har hiss eller rullstolsramp.
Eftersom begreppet minoritet konstant utökats via lagstitnung finns det idag mer amerikaner som anses som skyddsvörda minoritet än motsatsen. I princip är den enda icke skyddade gruppen 18-50 åriga vita friska män.
november 23, 2010 den 12:47 e m
Bo Baldersson
Jo, men det ju så det fungerar ”over there”.
Men märk exempelvis skillnaden i vad som står i en amerikansk och svensk platsannaons, I den förra står det ”we are an equal opportunity employer”, medan det i Sverige står exempelvis ”vi eftersträvar mångfald och värdesätter de kvaliteter som det tillför verksamheten att bland våra medarbetare ha en jämn könsfördelning, funktionshinder, och olika etnisk och kulturell bakgrund.”
En frisk medelålders heterosexuell man med goda meriter som förlorat jobbet är rökt i Sverige, i föryngringens, genusperspektivens, den kulturella mångfaldens samt DOs namn.
november 23, 2010 den 1:19 e m
Old Whig
Bo,
Du missade min poäng. Det som är ”over there” kommer alldeles strax att vara ”over here” (i Sverige). Vart tror do att alla knasigheter med positiv diskriminering av vita medelålders välutbildade män kommer ifrån? Den helt och hållet misslyckade amerikanska politiken kallad ”Affirmative Action”. Istället för att hjälpa fattiga svarta i innerstäderna, så har det gett rika och medeklass Latinos och svarta ett försteg samt gratis högskoleutbildning samt garanterade jobb och garanterad befodrings gång oavsett kompetens.
De som drabbas hårdast är fattiga vita från landsbygden och efter dem fattiga svarta i innerstäderna.
november 23, 2010 den 1:25 e m
Old Whig
I USAs statliga byråkrati, federalt, har det gått så långt att svarta är 18 % av de anställda men endast 8% av befolkningen. I USA tjänar en delstatllig och federal byråkrat dubbelt så mycket som en med motsvarande kompetens inom.den privata sektorn.
Jag har inget emot att utradera de orättvisor som drabbade svarta amerikaner pga slaveriet och det efterföljande Jim Crow lagarna men jag är helt och hållet emot att det går till de som redan klarar sig samt håller dem nere som ska få stödet och hjälpas upp.
november 23, 2010 den 1:51 e m
Bo Baldersson
För att återgå till ämnet för diskussionen uttalade ju Jefferson i Declaration of Independence att ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness. ”
I Sverige kommer det att stå som i mitt tidigare citat, och därav enligt min mening den stora skillnaden.
1 kap, 2 § RF borde därför förtydligas och i stället stå: ”Sverige skall vara en korporativistisk sossestat. Ändamål med det allmänna är att medelst signalpolitik uppfostra undersåtarna.”
Sålunda hade undersåtara i höstens val att välja på tre sossealternativ: 1. LO-sossar (S med stödpartier) 2. Moderatsossar (M med stödpartier) samt 3. folkhemssossar (SP). Något liberalt alternativ förelades inte väljarna.
november 23, 2010 den 2:36 e m
Old Whig
Bo,
Jo, i Sverige är det nog så. Den svenska modellen är korporatism. Mellan åren 1968-1993 gick det helt överstyr. Baksmällan sitter fortfarande kvar, världens största offentliga sektor per capita med ca 60 % av befolkningen mer eller mindre beroende av offentliga försörjningssystem. Det innebär att den offentliga sektorns andel av BNP endast kan marginellt förändras och som en följd måste ett skattetryck på runt 50 % av BNP upprätthållas.
Fredrik Reinfeldt insåg detta och kom att bli den nye Per Albin Hansson, den nye landsfadern värnades den korporatistiska välfärdstaten. Det går inget att göra åt den eller skattetrycket, endast pilla i marginalerna. Han lyckades kapa åt sig de traditionella ska gråsossarna genom att föra en teknokratisk kanslihushöger politik med den mest extreme teknokraten vi haft i modern tid vid rodret, Anders Borg.
Det är ju därför politiker numer ägnar sig åt signalpolitik som instiftandet av DO och andra pekpinne myndigheter, de kan ju inget göra. Vänstersossarna har sitt DO och högersossarna har sitt ”Forum för Levande historia.
november 23, 2010 den 2:38 e m
JTS
Väljarna får de alternativ i valet som väljarna förtjänar…
november 23, 2010 den 2:37 e m
Old Whig
och mest av allt hatar de oss klassiska liberaler……vi påminner dem om deras svek……
november 23, 2010 den 8:26 e m
profanum_vulgus
”Det är egentligen en allvarlig inskränkning i principen om equality of arms – om den lilla företagaren anklagas av en enskild för diskriminering så kan det sluta med att hon inte hamnar i en tvist med den enskilda utan i princip mot hela staten. Konstigt.”
Det är väl varken konstigt eller ett brott mot principen om parternas likställdhet?
Inte konstigt därför att det är mycket vanligt, t.ex. nästan varenda brottmål går ju ut på att en enskild anklagar en annan enskild för brott och staten går in i den förste enskildes ställe.
Inget brott mot parternas likställdhet eftersom det inte är resurserna som avses, utan hur de behandlas i processen (t.ex. att de ska få åberopa vittnen på samma villkor ).
november 23, 2010 den 8:30 e m
Old Whig
Skillnaden är att i det ena fallet är det en straffrättslig process i den andra en civilrättslig.
november 24, 2010 den 6:08 f m
profanum_vulgus
Principen är den samma oavsett typ av process.
november 24, 2010 den 11:38 f m
profanum_vulgus
Principen är den samma i båda processtyperna.
november 24, 2010 den 4:30 e m
Old Whig
Nej, det är det inte. I straffprocessen bär du dina egna kostnader. I en civil process bär den som förlorar målet kostnaden.
DO driver processen för den som känner sig kränkt och bär dennes kostnader för processen. Förlorar DO behöver inte den förment kränkte bära några kostnader, de bärs av statskassan.
Vidare har det införts omvänd bevisbörda. Det räcker med att den som anser sig kränkt, ett subjektivt rekvisit, så behöver den inte bevisa sitt påstående, utan motparten måste visa att denne inte kränkt. I princip omöjligt, alltså du presumeras skyldig tills du kan bevisa motsatsen. En styggelse i ett modernt rättssamhälle.
november 23, 2010 den 9:02 e m
Ung_Åklagare
Old Whig. Den skillnaden kan i vissa fall vara hårfin.
Men buhu. Blir inte förvånad över alla som gnäller över DO (vit, frisk, medelålders medelklassmans mode-i-landsproblem) i stället för att för att ägna en tanke åt den rätt trista verkligheten att vi i många avseende har allvarliga problem med diskriminering i Sverige som nog är fan så mycket viktigare än ert gnäll. Empatilösa är bara förnamnet.
Dock kan jag hålla med om att DOs betydelse devalveras ju fler diskrimineringsgrunder man inkluderar i dess sysslor. När man inkluderar ickefrågor som ålder o dyl så undergräver man verksamheten. Men det är väl det borgerligheten vill egentligen.
november 23, 2010 den 10:31 e m
Old Whig
Ung Åklagare,
Visa mig hur DO har lyckats minska diskrimineringen? Ge mig siffror
Jag har inget emot DO som sådant utan jag motsätter mig ideologi producerande och pekpinne myndigheter som har ringa eller ingen effekt. Oftast har de motsatt effekt, sannolikt är DOs agerande en mycket bidragande orsak till att SD kom in i riksdagen samt att legitimiteten för en politik som går ut på att motverka verklig diskriminering gått förlorad.
Att skydda minoriteter är varken höger eller vänster. Historiskt sett har dock vänstern varit sämst på detta.
Att minska diskriminering av minoriteter är en prioritet men DOs verksamhet i detta ändamål är en fullständig katastrof.
Det finns bara ett svar. Lägg ner skiten!
november 24, 2010 den 12:15 e m
Ung Åklagare
Skrev ett långt inlägg tidigare som raderades. Försöker igen. Om nu Schultz ser risken att framstå som en försvarare av DO som obehaglig så tar jag gärna på mig manteln.
Jag tror det kan bli svårt att visa hur väl eller inte väl DO har lyckats minska diskrimineringen. Myndigheten har inte funnits särskilt länge och diskriminering är inte något som enkelt låter sig kvantifierats. Myndigheten ska ju även beivra diskriminering. Det låter sig något lättare kvantifierats. Så för att ge dig en siffra kan jag ge dig den approximativa siffran 20-25. Det är antalet pressmeddelanden om förlikning/fällande domar/ansökningar om stämning från DO under 2010. Säger det dig något? Antagligen inte. Nej DOs verksamhet , eller snarare de tidigare ombudsmyndigheternas låter sig inte så lätt förklaras i statistik. Men deras existens är en del i en vidare samhällsutveckling som pågått under en längre tid och som medfört att det inte längre är straffbart att vara homosexuell, att det finns handikappramper lite här och var och att det finns en och annan myndighetsjurist som heter Abdullah (el dyl) i efterhand. Överlag en positiv samhällsutveckling tycker jag.
För övrigt betraktas ju ombudsmannen som institut som en oerhörd svensk framgång internationellt sett. Sverige var först ut med detta och har exporterat fenomenet med ombudsmän i olika sammanhang till ett mycket stort antal länder. Även själva ordet Ombudsman har ju blivit internationellt.
Alla myndigheter är mer eller mindre ideologiskt drivna. Det är bara fråga om en gradskillnad. Även myndigheter som Skatteverket osv. Betänk även att ex skolor och universitet är myndigheter. I förhållande till dem framstår nog även DO som en opartiskhetens högborg.
Påståendet att ”sannolikt är DOs agerande en mycket bidragande orsak till att SD kom in i riksdagen” framkallar ju en del frågor om vad du lägger i begrepp som ”sannolikt” och ”mycket”. Myndigheten DO har ju knappt ens nämnts i valrörelsen i media eller annars. Skulle en stor andel av SDs väljare rösta på dem pga DO:s rätt anonyma verksamhet? Nonsens. Nej den trista verkligheten är att den mycket bidragande orsaken till att SD kom in i riksdagen är att en viss del av befolkningen faktiskt har främlingsfientliga åsikter. Något som är väldigt svårt att förändra. SD är (tyvärr) en folkrörelse som långsamt har växt fram och står på mycket stabil grund. Därför tror jag det blir mycket svårt att få ur dem ur riksdagen igen. Särskilt när alla som haft viljan men inte vågat rösta på SD får ett kvitto på att det lönar sig att rösta brunt.
Men det jag irriterar mig på mest i detta sammanhang är hur specimen från en viss grupp i samhället (vita heterosexuella friska svenska medel/överklassmän) har en tendens att – så fort de känner sin maktposition hotade – börja på ett petimetermässigt sätt att kritisera vad mer konstruktiva krafter gör för att lösa de allvarliga samhällsproblem vi har. Något konstruktivt bidrag till hur problemen (diskriminering) ska lösas kommer sällan. I en bisats uttalas att visst är det nog problem med diskriminering bla bla bla. För att därefter uttala spaltvis med kritik mot hur de som faktiskt försöker göra något gör detta. Så i stället för att försöka sätta sig in i hur andra människor känner det så vägrar man höja blicken från sin egen ringhörna.
Det är ett allvarligt problem i Sverige i dag att
– HBT människor utsätts för trakasserier och våld.
– Att handikappade och funktionshindrade inte har tillgång till viktiga samhällsfunktioner.
– Att personer med utländska namn eller utseenden inte kallas till anställningsintervjuer, erbjuds bostäder eller nekas tillträde till restauranger och nattklubbar.
– Att det fortfarande finns en ”oförklarlig” löneklyfta mellan män och kvinnor.
För att ta några exempel. Men i stället för att göra något åt detta eller föreslå hur verksamheten skulle kunna förbättras så väljer man att kritisera på detaljnivå. Misstanken blir ju naturligtvis att man egentligen inte är intresserad av förändring.
Nåväl. Jag har gett siffran 20-25. Värdet och betydelsen av den och DOs arbetsmetoder kan naturligtvis diskuteras och kritiseras, men den visar ändå på en faktisk verksamhet. DO arbetar mot diskriminering. Men ge mig i stället siffror som visar på att SD kommit in i riksdagen pga DO eller att DO är en katastrof! För det var väl inte bara löst prat?
november 24, 2010 den 4:54 e m
Old Whig
Tack Ung Åklagare,
Ditt inlägg är ett perfekt svar varför DO ska läggas ner. Ingen effekt överhuvudtaget!
Vi kan inte hålla på och betala för myndigheter som ägnar sig åt Feel Good verksamhet.
Sedan är de alltid på samma sätt med de som anser sig vara ”progressiva” eller som du kallar dig ”konstruktiva” de anser att något måste ju göras för att problemen i deras ögon är så stora. När sedan deras åtgärder inte har någon effekt eller inte kan påvisas ha någon effekt kommer som ett brev på posten att vi är rika homofoba sexister och bakdantare som vill förhindra utvecklingen. Samtidigt säger de, inte du, nästan alltid att det satsats för lite pengar, bara det gavs mer resurser så så löser sig all problem. Mer maktmedel, exvis omvänd bevisbörda etc.
Jag säger igen! Show me the money! Ingen effekt lägg ner!
Vidare så får du gärna visa mig på fakta i det du påstår, att problemen i det svenska samhället ökat kring dessa frågor de senaste 20 åren, att problemen är stora?
– HBT människor utsätts för trakasserier och våld.
Hur mycket mer våld utsätts HBT människor för än motsvarande åldersgrupper bland icke HBT?
– Att handikappade och funktionshindrade inte har tillgång till viktiga samhällsfunktioner.
Kvantifiera svårigheten.
– Att personer med utländska namn eller utseenden inte kallas till anställningsintervjuer, erbjuds bostäder eller nekas tillträde till restauranger och nattklubbar.
Kvantifiera svårigheten speciellt med tanke på att de flesta med utländska namn kommer från lägre socioekonomisk förhållanden. Jag är själv flyktinginvandrare i andra generationen och har ett utländskt för och efternamn och har aldrig nekats vare sig intervju, bostad eller tillträde till restauranger eller nattklubbar. Men jag är högutbildad och har anammat svenska kulturella normer och lagt mig vinn om att tala bra svenska. De flesta av mina vänner har invandrarbakgrund men de har som jag och har assimilerat sig till svenska kulturella värden, inte heller de har särskilt stora problem eller deras barn.
– Att det fortfarande finns en ”oförklarlig” löneklyfta mellan män och kvinnor
Visa mig detta, de senaste studierna i USA och Sverige visar inte på detta. De visar på att det finns en 3 % löneklyfta om alla faktorer räknas in jämförbara jobb, meriter, utbildning mm. Detta senare tros beror på att kvinnor mer än män stannar hemma med barnen.
november 24, 2010 den 5:37 e m
Ung_Åklagare
Jag har inte skrivit att problemen har ökat. Det jag skrev var att de finns. Varifrån du får 20 år får du ju förklara för det finns väl överhuvudtaget inte med i mitt inlägg så hur du kan ens missförstå det är svårförståeligt.
Om du är/vore jurist så vore du kanske bekant med begreppet ”notoriskt känt” och att man inte behöver föra bevisning om det som anses notoriskt känt. Det du ber mig vísa dig torde vara notoriskt känt för alla utom de mest envetna att de problem jag beskriver finns. Kan ju inte ägna hela dagarna åt att undervisa dig själv, men jag kan visa dig var du kan börja. Vad gäller HBT-frågan kan du exempelvis läsa de rapporter som finns i kunskapsbanken jag länkar till nedan. exempelvis BRÅ:s publikationer och rapporter om HBT personers hälsa etc.
http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Vald_i_samkonade_relationer/Hatbrott_mot_hbt-personer/
Här kan man exempelvis se att antalet identifierade hatbrott mot HBT-personer år 2009 var 1 060. År 2000 var det 200. Vart fjärde brott år 2009 var ett våldsbrott. (BRÅ Rapport 2010:12 s. ff).
Om du seriöst inte tror att problemen existerar så får du väl skola dig själv lite. Men egentligen tror jag bara att du väljer den rätt irriterande diskussionsstrategien att bara ifrågasätta tills motparten tröttnar.
Men själv då? Hur var det med dina lätt löjeväckande påståenden om sambandet mellan DO och SDs inval i riksdagen eller kvantifierandet av DO:s katastrofhet? För det är väl inte så att du bara ställer frågor, du kan väl besvara sådana också?
november 24, 2010 den 9:10 e m
Old Whig
Ung Åklagare,
Jag var slarvig när jag skrev att DO var en direkt orsak till att SD kom in. DO är toppen på det isberg som ledde till deras valresultat. Oförmågan att diskutera och åtgärda de verkliga problemen med invandring eller för att uttrycka det precist med den förda invandringspolitiken, dvs det som är hela problemet med DO, enbart signal och symbol politik. Invandring till Sverige och hela OECD utom USA är en ren och skär livsnödvändighet, våra befolkningar blir bara äldre och äldre, färre och färre försörjer fler och fler.
Debatten och åtgärder måste fokuseras på att visa på nödvändigheten av invandring men samtidigt angripa de problem som finns med de som av olika skäl inte kan eller vill integreras. I princip behövs det en återgång från ren flykting invandring till en mer arbetskrafts inriktad invandring, de politik som fördes före 1980.
När det gäller problemet ”hatbrott” så är dessa relativt nya i lagstiftningen , förut gällde ”hatbrott” endast i princip judar och vissa andra etniska minoriteter och jag inte kommer ihåg helt fel.
Det jag skrev var inte att det inte finns problem utan att det är frågan om hur stora dessa verkligen är. Om kostnaden för att åtgärda dessa är för stora i förhållande till de som drabbas. De är avskyvärda brott men kostnade för att åtgärda dem kan inte bli prohibitiv i synnerhet som DOs verksamhet givit ringa eller ingen effekt.
”Hatbrott” mot homosexuella är sannolikt företrädesvis mot yngre homosexuella män. Yngre män drabbas mest av våldsbrott av alla kategorier, frågan blir då drabba fler homosexuella män av våldsbrott än andra män? Om inte är det inget problem som behöver extra uppmärksamhet utan behandlas på samma sätt för alla unga män. 265 våldsbrott mot homosexuella är för mig inte speciellt mycket. Om de är kraftigt över representerade jämfört med andra unga män kan jag ändra mig. De andra brotten är för min personliga del en nullitet, rent ideologiska brottsbenämningar. För min personliga del är att kalla någon nedsättande inte ett brott så länge våld inte är inblandat.
Men låt oss titta på statistiken:
Antalet våldsbrott har inte ökat mellan från 1990 och framåt däremot har anmälningsfrekvensen ökat, jag antar att ökningen av ”hatbrott” med våld visar samma sak.
2009 anmäldes 85.900 misshandelsbrott på en befolkning av 9 miljoner, ca 10 per 1000 innevånare. Siten Mångfald i arbetslivet, http://www.mangfald.com/rosapeng.pdf i en rapport ”Rosa Pengar” från 2002 uppskattar antalet HBT personer till 430.000. Det ger innebär att våld mot homosexuella är mindre än 1 per 1000 homosexuella. Ett allvarligt problem? När deras utsatthet för hat våldsbrott är 10 gånger lägre än heterosexuellas utsatthet för vanlig misshandel?
Jag antar att när det gäller din tystnad kring löneskillnader mellan män och kvinnor har du inget att komma med.
november 24, 2010 den 9:17 e m
Old Whig
Rättelse:
”När det gäller problemet ”hatbrott” så är dessa relativt nya i lagstiftningen , förut gällde ”hatbrott” i princip judar och vissa andra etniska minoriteter OM jag inte kommer ihåg helt fel.”
november 24, 2010 den 9:41 e m
Ung_Åklagare
Du tolkar statistiken fel. Ringer det inte någon klocka om att du måste ha missförstått något när du tolkar olika källor och får fram att homosexuella unga män skulle vara utsatta för en 90% mindre våld än andra män? Nu kan man inte jämföra och lägga ihop olika undersökningar rakt av, men betänk att även HBT-personer kan utsättas för våld som är orelaterade till deras sexualitet. En mer rimlig tolkning av de siffror du presenterar vore att homosexuella män skulle drabbas lika mycket som andra män och dessutom ytterligare 10%. Sedan tillkommer då anmälningsbenägenhet, mörkertal och hatbrott som aldrig identifieras av myndigheterna som sådan. För att inte tala om de 75% av hatbrotten som du skiter i för att det inte passar din personliga övertygelse (ex skadegörelse, utpressning, olaga hot och ofredande).
Vad gäller min tystnad på övriga områden så har det mer med ork att göra än något annat.
Bra att du tar tillbaka det du sa om DOs roll i SDs inval.
november 24, 2010 den 10:04 e m
Old Whig
UÅ,
Du läser inte det jag skriver! Ingenstans skriver jag att homosexuella utsätts för 90 % mindre brott. Det jag skriver är att frekvensen av anmälda hatbrott är som du skriver 10 % mer. Vi känner inte statistiken i övrigt. Inte heller vet vi hur många av de vanliga misshandelsbrotten som kan klassificeras som omvända hatbrott.
Det jag påpekar är att jag vill se om andelen hat våldsbrott, eftersom ajg jämför äpplen med äpplen, våldsbrott generellt mot hat våldsbrott mot homosexuella. Om det är så att det endast är en 10 % överrepresentation är det i mina ögon inget som kräver speciella åtgärder eller speciell lagstiftning. Men varken du eller jag verkar kunna visa pp graden av över eller underrepresentation.
När det gäller alla former av hatbrott anser jag att de ska avskaffas i synnerhet sådan som enbart är missaktning eller kräkning i ord. Jag här däremot inget emot att straffen blir hårdare om det går att visa att brottet specifikt var för att individen var homosexuell eller annan minoritet. Skadegörelse, olaga hot och utpressning ingår men inte missaktning eller muntlig kränkning.
För övrigt förstår jag inte hur utpressning och olaga hot kan anses var hatbrott, utpressning och olag hot är ju väldigt tydliga brottsrubriceringar. Eller menar du att om en homosexuell utsätts för skadegörelse, olaga hot eller utpressning är det per definition hatbrott?
Vi lägger ner. Du kan inte visa behovet av att behålla DO och jag kan inte visa på hur stor underrepresentationen är, men du kan inte heller visa på överrepresentation.
Vi har diametralt motsatta ideologiska uppfattningar, du anser att det är viktigt med signal och symbol lagstiftning och jag anser att sådana icke bör förekomma. Du bryr dig nästan inte om effekt och kostnad, jag bryr mig enbart om effekt och kostnad.
Skrämmande att Sverige har åklagare som dig, jag hoppas verkligen inte att du arbetar med hatbrott eller dylik politiserad verksamhet.
november 25, 2010 den 8:05 f m
Ung Åklagare
Du är ju fullständigt imbecill. Vad då inte visat att DO behövs. Det enda som har hänt är att du började ifrågasätta saker som är fullständigt självständiga för de flesta vuxna svenskar. Jag började lite smått visa på siffror som stödde mina påståenden och då säger du att du inte tycker det är tillräckliga siffror för att det – enligt din åsikt – skulle vara ett tillräckligt allvarligt problem för att ta itu med. Det må vara din åsikt att saken inte är viktig för att du inte bryr dig, men det har ju inget att göra med frågan om problemet finns eller inte. Med samma resonemang kunde man sluta utreda våldtäkter och mord också eftersom endast en mindre del av befolkningen drabbas av dessa brott. I förlängningen kan man med samma logik hävda att det inte finns något problem med mord och våldtäkter för att man själv inte tycker det är tillräckligt viktigt.
Du säger att du inte förstår hur utpresssning eller olaga hot kan vara ett hatbrott. Det visar ganska tydligt att du inte ens förstår begreppet hatbrott. I teorin kan vilket brott som helst vara ett hatbrott. Det är nämligen inte ett självständigt brottsbegrepp utan en straffskärpningsregel som finns i 29 kap brottsbalken. Så du förstår inte hur olaga hot kan vara ett hatbrott. Vad i orden ”jag ska döda dig din jävla bög” har du svårt att förstå?
Men jag håller med om att vi ska lägga ned. Du har bara kommit med ett par självständiga uttalanden i diskussionen och de har du ju själv medgett bara är trams. Då tillför du ju ingenting och du synes kunna väldigt lite om juridik. Det är något jag kommer att ta i beaktande nästa gång jag läser något du skriver.
december 5, 2010 den 8:21 e m
Old Whig
UÅ,
Jag ser fram emot din framtida tystnad när det gäller mina inlägg. Jag är lika ointresserade av dina synpunkter som du är av mina. Jag har läst dina tidigare diskussionsinlägg. Måhända har du stor juridisk kompetens men din människosyn förskräcker. Du skulle passat ypperligt som åklagare i det forna DDR.
Det stora skillnaden är att du är en bigott och fördomsfull företrädare för det svenska rättsväsendet. Du besitter de starkaste tvångsmedlen som finns i samhället. Jag hsr släktingar som utsatts för förtryck av statsapparatens apparatchicks, KGB och deras handgågna fanatiker. Du skrämmer mig.
Jag däremot har verkat i det privata näringslivet där mina klienter kunde sparka mig om de tycker att jag är inkompetent eller fördomsfull.
Du blir sannolikt befordrad ju fördomsfullare du är. Varför tar du inte anställning på DO så du kan leva ut allt ditt hat och dina fördomar? Du får en statlig licens att jaga oss vita, medelålders, högutbildade, höginkomsttagande och heterosexuella män med blåslampa.
november 25, 2010 den 11:55 f m
profanum_vulgus
Ung Åklagare:
Dessutom så har ju inte utredningar, åtal och lagföring angående våldtäkt och mord någon effekt på problemet med våldtäkt och mord, så då borde man sluta med det också.
december 5, 2010 den 8:01 e m
Old Whig
DO är uppenbarligen ännu sämre jurister än jag, de är så klantiga att de konstant förlorar sina mål. De är ännu större ekonomiska klantskallar som inte ens klarar av att få en ren revisionsberättelse ( är du ett aktiebolag kan det innebära att du måste likvidera verksamheten).
Mindre än hälften av de anställda sysslar med uppgifter som DO är satt att utföra. DO har fler kommunikatörer än regeringskansliet.
DN:s ledare visar bara på det jag sagt.
Lägg ner skiten! Eller som de skriver i ledaren på ett mer nyanserat sätt, sparka Linna och se över hela DO:s verksamhet.
Diskriminering: Hur länge tänker regeringen blunda för en myndighet i fritt fall?
http://www.dn.se/ledare/signerat/diskriminering-hur-lange-tanker-regeringen-blunda-for-en-myndighet-i-fritt-fall-1.1220431
Det betyder i praktiken att Katri Linna förstärker mediestödet till sammantaget fyra personer. Det är två fler än statsminister Fredrik Reinfeldt har.
På hela myndigheten är i dag 90 personer anställda. 31 arbetar med utredning av ärenden, 59 med annat. Med tanke på att tillsynsärendena, som också åligger myndigheten, lämnats därhän under den dignande ärendebördan måste det betraktas som en tämligen imponerande byråkratisk överbyggnad.
Nu återstår att se om den nye integrationsministern Erik Ullenhag vågar visa det mod hans företrädare saknar och lyfta Linna från posten och möjligen se över hela modellen med ett super-DO.
Till dess tycks vi få leva med att skattemiljoner plöjs ned i rymliga konsultfickor och att diskriminerade genom DO:s usla rutiner, skeva prioriteringar och bristande juridiskt omdöme riskerar att bli stjälpta mer än hjälpta.
december 6, 2010 den 10:48 e m
Ung_åklagare
Bla bla bla. Varför skriver du en massa skit om du hoppas jag ska vara tyst? Du spyr ju bara galla. Du vet väl inget om mina åsikter eller fördomar eller min bakgrund? Jag har själv släktingar från forna Sovjet.
Kjöllers poäng (hennes sista stycke) är att verksamheten behöver ses över för att bli bättre. Inte att man ska lägga ned arbetet mot diskriminering. Hon har kanske en poäng även om jag varit rätt kritisk till hennes research tidigare. Vi e-postväxlade ett tag när hon skrivit några rätt (enligt min mening) människofientliga kröníkor angående sjukvårdsreformen.
Ditt inlägg är till rätt stor del en upprepning av Kjöllers krönika men en av de få slutsatser du drar själv är när du skriver ”
Mindre än hälften av de anställda sysslar med uppgifter som DO är satt att utföra.”
Då måste jag ju fråga? Vet du vad DO:s uppgifter är? Har du ens brytt dig om att kontrollera det? Du kan ju börja med att läsa lagen (2008:568) om diskrimineringsombudsmannen. Den är trots allt bara tre paragrafer lång.