Eva Stenborre påminner i en artikel om straffbudet i BrB 17:8 rörande otillbörligt verkande vid röstning. (Se även DN.) Artikeln har naturligtvis sin bakgrund i det påstådda röstfusket i Moderaterna (och kan för all del också ha relevans för Piratpartiets liknande erfarenheter).

BrB 17:8 dök upp i diskussionen också när Aftonbladet ”köpte” röster förra året. Det här är frågor som lämpar sig särskilt bra för hypotetiska juridiska resonemang. Här kommer ett sådant (och nedanstående bygger delvis på det jag skrev i samband med Aftonbladet-historien).

BrB 17:8:

”Den som vid val till allmän befattning eller vid annan utövning av rösträtt i allmänt ärende söker hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller eljest otillbörligen inverka på omröstningen, dömes för otillbörligt verkande vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.

[…]
Den som mottager, låter åt sig utlova eller begär otillbörlig belöning för att i allmänt ärende rösta på visst sätt eller icke rösta, dömes, om det ej är mutbrott, för tagande av otillbörlig belöning vid röstning till böter eller fängelse i högst sex månader.”

Enligt regelns första stycke är det straffbart att förvanska utgången av ett val, eller att ”otillbörligen inverka på omröstningen”. Vad betyder det? Regeln har inte tillämpats så många gånger. Att placera ut lätt förväxlingsbara röstsedlar har i vart fall ansetts vara ett otillbörligt inverkande på en omröstning. I ett annat fall har prövats om det kunde vara straffbart när en suppleant i valnämnden försökte påverka en person att rösta på visst sätt.

I den ofta använda kommentaren till brottsbalken sägs det tämligen kategoriskt att det inte kan vara straffbart att i sig försöka förmå någon att rösta, att utnyttja sin medborgerliga rättighet. Det är således helt lagligt att t.ex. erbjuda någon skjuts till vallokalen.

En sak som inte uppmärksammas i Stenborres debattartikel är om även sådana här val omfattas av regeln. Straffskyddet enligt paragrafen avser såväl val till allmän befattning som varje annan utövning av rösträtt i allmänt ärende, sägs det i brottsbalkskommentaren. Även ”interna” val som Moderaternas torde omfattas av regeln om man läser detta. (Däremot gäller inte regeln, förklarar brottsbalkskommentaren: ”Vid omröstning till dom eller beslut i domstol, jury eller kollegialt ämbetsverk är det inte fråga om utövning av rösträtt i denna mening”.) Men fullt så enkelt är det inte. Vid ”enskilda” val gäller regeln inte. (Jmf. NJA 1956 s. 301 där val till styrelsen av Svenska maskinbefälsförbundet inte ansågs falla under regeln.) Min gissning är dock att Moderaternas val skall anses vara ett sådant allmänt ärende som gör regeln tillämplig: Valen är ett led i att vaska fram riksdagskandidater.  

Om regeln är tillämplig så blir det en följdfråga om också de som låtit någon annan betala för sig också har begått en kriminell handling. De som fått sina medlemsavgifter betalade har ju sluppit en kostnad (och vi måste väl förutsätta att partimedlemskapet har något värde för dessa personer för annars skulle de väl inte brytt sig om att rösta över huvud taget).

Än så länge akademiska övningar naturligtvis. Men jag är beredd att sätta en femma på att någon kommer polisanmäla detta inom kort. Politiker verkar ju älska att anmäla varandra numer.