Gränsen till förtryck går väl någonstans där det uppfattas som socialt omöjligt, och kanske till och med förenat med fara, att gå klädd med kjol. I mitt liv hade en kjol inte inneburit mer än några gliringar och tasslande bakom min rygg. I andra sammanhang hade riskerna kunnat vara större.
Poängen här är att gränsen för förtrycket går olika för olika människor. Det beror på kontexten. Det går inte att säga att bara för att någon har burka på allmän plats så är hon förtryckt. Det vore debilt att påstå att Karin Dreijer är förtryckt när hon tar emot ett pris iklädd burka (och en konstig Star Wars-mask, but that’s not important right now). Varför skall Dreijers klädval förbjudas?
Det ska naturligtvis inte förbjudas.
Tanken på burka-förbud återspeglar en möglig tanke om vad staten ska använda sin förbudsmakt till. Det viktigaste här är att bekämpa instinkten att alltid kräva förbjud av saker som man inte gillar, eller saker som ger uttryck för saker som man inte gillar. Det finns massor med uttryck i samhället som vi kan ogilla men som absolut inte skall förbjudas.
Frågan är i vilken mån det ens går att förbjuda. Europakonventionens krav på respekt för religionsfrihet går längre än till ett krav på tillåtande av gudstjänster. DEt finns begränsningar i rätten att förbjuda uttryck för religiös övertygelse och i viss mån är väl burka/niqab sådana uttryck.
Ogillar vi burkan för att den ger uttryck för ett förtryck – vilket den kan göra ibland, i andra fall inte – så bör vi ta fram en strategi för hur man skall komma till rätta med förtrycket, inte ytterligare stigmatisera de undertryckta. Att förbjuda burka för att motverka förtrycket av kvinnor är som att bekämpa kvinnomisshandel genom att tvinga slagna kvinnor att sminka över sina blåmärken.
Mona Sahlin slog dessutom huvudet på spiken när det gäller den instrumentella aspekten av ett förbud: Förtryckta kvinnor får det inte bättre av att de förbjuds åka tunnelbana. Så är det förstås. Vågar en kvinna på grund av sin situation inte lämna hemmet utan burka eller niqab så kommer ett förbud knappast att leda till något annat än isolering.
*
Uppdaterat: Reinfelt förklarar nu att han inte vill se något burkaförbud. Bra så.
17 kommentarer
Comments feed for this article
januari 28, 2010 den 1:55 e m
profanum_vulgus
Det är väl egentligen inte konstigare än förbudet mot maskering eller en massa andra förbud som kommit på senare tid.
För att inte tala om ”synnerligen grov misshandel” vilket skämt.
januari 28, 2010 den 2:03 e m
Mårten Schultz
Förbudet mot maskering är också konstigt. Men det här är konstigare eftersom det är mer selektivt.
januari 28, 2010 den 2:03 e m
Mårten Schultz
Profanum: Du glömde att relatera ämnet till domstolarnas bevisvärdering?
januari 28, 2010 den 2:10 e m
Gustav
Mycket bra skrivet!
januari 28, 2010 den 2:28 e m
profanum_vulgus
Mårten:
Jo, men all maskering som skedde av religiösa skäl eller andra skäl än att inte kännas igen av myndigheterna undantogs ju då. Men visst är det här lika konstigt som att förbjuda häng på byxorna eller att förbjuda avsaknad av huvudduk.
Jag utsatte mig själv för hotet om tre dagars tagelskjorta om jag kom in på det och det hjälpte, för jag ska jaga vildsvin i helgen och då vill man ju kunna sitta stilla och tyst.
januari 28, 2010 den 3:21 e m
Mållgan
Nej Fredrik Reinfeldt sa ju bara att han inte ville se fler muslimska kvinnor med Burka i Tunnelbanan. Men eftersom Fredrik Reinfeldt aldrig någonsin vistas i Tunnelbanan, så behövs inget förbud.
januari 28, 2010 den 6:37 e m
fredde
antalet muslimska kvinnor som bär burka eller niqab i Sverige är kanske mindre än 1% jämfört med 99% av muslimska kvinnor som inte gör det. tycker att det är inte värd att läga nergi å tid på den här diskussionen.
januari 28, 2010 den 6:55 e m
Illuminatus?
Mårten,
Hur ställer du dig till att Europadomstolen upprätthållit förbud mot religiösa symboler inom offentliga institutioner? Europadomstolen upprätthöll ett turkiskt universitet rätt att förbjuda slöjor. De accepterade ett förbud inte bara av Burkor, niqab utan av alla former av slöjor.
Det innebär för mig att Europakonventionen tillåter en stat att förbjuda religiösa symboler i offentliga institutioner i allmänhet och skolor i synnerhet utan att det kränker religionsfriheten. Vi talar här inte om ett generellt förbud utan här ett förbud for statligt och kommunalt anställda att bära religiösa symboler samt elever i statligt och kommunalt finansierade skolor och universitet.
När det gäller religionsfriheten glöms barnets rätt till religionsfrihet bort. Ställs Barkonventionen mot Europakonvetionen skulle ett förbud mot att bära religiösa symboler i skolan kunna upprätthållas med argumentet att barnet ska skyddas från otillbörlig religiös påverkan. Barnet tar av sig symbolerna i skolan man bär dem inom hemmets 4 väggar.
januari 28, 2010 den 7:02 e m
Illuminatus?
Jag frågade BarnOmbudsmannen om denees syn på Barnkonvetione kontra Europakonvetionen år 2006.
BO: s svar på min fråga nedan:
”Tack för dina frågor om barns religionsfrihet och om bestämmelserna om den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (europakonventionen) och om FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Barnombudsmannen anser inte att man ska se europakonventionens bestämmelser om att staten ska respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en sådan utbildning och undervisning som överensstämmer med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse och barnkonventionens bestämmelser om barnets rätt till religionsfrihet som oförenliga med varandra. Europakonventionen ska, liksom barnkonventionen, läsas som en helhet. I detta sammanhang är det därför viktigt att komma ihåg att även europakonventionen erkänner barnets rätt till religionsfrihet.
Det viktiga är enligt Barnombudsmannen inte att diskutera om en skola är konfessionell eller inte utan om den lever upp till de krav angående syftet med barnets utbildning som fastställs i artikel 29 i barnkonventionen och som i Sverige motsvaras av skolans värdegrund. I denna artikel slås bland annat fast att utbildningen ska syfta till att förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en andra av förståelse, fred, tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar. Enligt Barnombudsmannen bör ingen skola som inte lever upp till de krav som ställs i artikel 29 i barnkonventionen tillåtas verka i Sverige med eller utan offentlig finansiering och oberoende av om den är konfessionell eller inte.
Du har rätt i att europakonventionen är lag i Sverige vilket inte är fallet med barnkonventionen eller med de flesta andra internationella konventioner som Sverige har ratificerat. Generellt gäller dock att domstolar och myndigheter ska göra en så kallad fördragsvänlig tolkning när man tillämpar svensk lag.
Min fråga till BO:
”Den senaste tidens debatt om barns rätt till religionsfrihet kontra föräldrarnas rätt att ge sina barn sin religion har ställts på sin spets.
1950 års Europakonvention om de mänskliga rättigheterna garanterar föräldrar rätten att låta sitt barn omfatta sin egen religion. Det var en följd av det totalitära, kommunistiska Östeuropas jakt på religiösa, barn tvångsomhändertogs från religiösa föräldrar, skiljdes från dem.
Idag ser vi ett annat problem. Föräldrar med en fundamentalistisk religiös uppfattning, oftast baserat på islam men även på kristen grund indoktrinerar idag sitt barn i en totalitär, fundamentalist och dogmatisk lära. Långt ifrån den värdegrund som råder i det svenska samhället, demokrati och tolerans, det kränker även barnens rätt enligt Barnkonventionen till åsikts och religionsfrihet vid en strikt tolkning.
1950 år Europakonvention är det enda dokumentet som skyddar de mänskliga rättigheterna som kan prövas av den domstol, svenska myndigheter och domstolar måste i sin tillämpning ta hänsyn till Europakonventionen. En av mina frågor är hur ni ser på FN: s barnkonvention, har den någon som helst rättsverkan hos svenska domstolar och myndigheter, dvs kan man åberopa barnkonventionen med rättsverkan? Är den inte bara ett önskemål, en from förhoppning? Den fråga jag ställer är alltså om det går att ställa Europakonventionen mot Barnkonventionen. I mina ögon är Barnkonventionen endast en önskan, ett syfte, något en regering, en domstol kan strunta i till skillnad från Europakonventionen.
Hur ser ni på Europakonventionen och Barnkonventionen. Anser BO att Barnkonventionen väger tyngre än Europakonventionen? Anser ni som Lärarförbundets ordförande och föreningen Humanisterna att ett barns rätt till religionsfrihet väger tyngre än föräldrarnas rätt till sin religion, att uppfostra minderåriga barn i sin religiösa uppfattning?
Anser ni att Barnkonventionen inte bara är en from förhoppning torde er svar vara att barnens rätt till religionsfrihet går före föräldrarnas rätt och därmed borde religiösa friskolor förbjudas
Själv anser jag att Europakonventionen väger tyngre och det inte går att förbjuda religiösa friskolor, det strider mot Europakonventionen. Enligt mitt förmenade bör istället den kommunala, statliga finansieringen av religiösa friskolor upphöra. Europakonventionen ställer inget sådant hinder, det har bland annat domen i Europadomstolen som gav Turkiet rätt att förbjuda slöjor i statligt finansierade skolor visat.
Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens praxis kan man alltså förbjuda alla religiösa symboler i den statligt finansierade skolan utan att kränka vara sig religionsfriheten eller de mänskliga rättigheterna, av detta följer att man även kan vägra finansiering av religiösa friskolor.
Vad anser BO, vad väger tyngst barnets eller föräldrarnas rätt?”
januari 28, 2010 den 7:31 e m
Illuminatus?
Ur uppsats om religionsfrihet om domen i Europadomstolen mål 44774/98 dom 2004-06-29 om förbud mot att bära slöja..
Europadomstolen fann att den klagandes religionsfrihet visserligen hade kränkts när hon inte fick tillträde till kurser, undervisning och examination om hon bar slöja.
januari 29, 2010 den 8:15 f m
profanum_vulgus
Illuminatus:
”Generellt gäller dock att domstolar och myndigheter ska göra en så kallad fördragsvänlig tolkning när man tillämpar svensk lag.”
-Menar du samma sak som fördragskonform?
Det gäller ju inte för konventioner som bara ratificerats. När det gäller EG-fördragen så har de ju företräde framför svensk rätt och lagen ska tolkas så att den inte strider mot dessa. När det gäller EKMR så är det ju grundlagskonform tolkning (RF 2:23) som gäller. För barnkonventionen gäller ju som jag förstått lagstiftarens avsikter, alltså att lagstiftaren inte kan ha avsett att lagregler ska strida mot barnkonventionen och därför ska de tolkas i samklang med barnkonventionen. Men det är ju ett tunnare samband.
I övrigt så är ju den svenska uppfattningen om religionsfrihet inte en rätt att göra ett smack, det är en rätt att få tänka, tro och tycka som man vill. Att t.ex. inte erkänna eller tro att nattvardsvinet de facto är jesu blod eller att tro att bilar föds ur den mäktige sandgudens sköte. Med detta följer att man inte får förhindra religiösa gärningar så länge de inte är generellt (och nödvändigt) förbjudna. T.ex. får jehovas vittnen ha möten lika mycket som sossar.
EKMR har en mer långtgående religionsfrihet som även omfattar religiösa gärningar, alltså att samhället kan vara tvunget att acceptera vissa företeelser för att de ingår i en religion.
Om man nu ska förbjuda heltäckande kläder så behövs alltså som minst ett generellt och godtagbart skäl. Vad jag hört om burkaförbud så finns följande motiv:
1. Det är kvinnoförtryck.
2. Det är inte sedvanligt att klä sig så i Sverige
3. De är muslimer och islam är dåligt
4. Det ställer till besvär i vissa situationer, t.ex. när man ska legitimeras.
Men de skälen håller inte:
1. Var det inte också kvinnoförtryck att gå utmanande klädd? sminka sig? skönhetsoperera? osv. Då måste man förbjuda kvinnor från att även klä och smycka sig på andra kvinnoförtryckande sätt. Anledningen till att det skulle vara kvinnoförtryckande skulle vara att de tvingas att klä sig på visst sätt, att förbjuda viss klädsel är samma form av förtryck. Dessutom är ett förbud som bara drabbar kvinnor inte generellt.
2. Ingen klädstil vi har idag är sedvanligt sedan särskilt länge, ska klädseln i landet då frysas vid en viss tids mode eller vad? Dessutom är slöja en gammal sed i Sverige som man fortfarande kan se på gummor på landet. Det är dessutom inte nödvändigt med ett förbud mot icke sedvanliga kläder.
3. Står såklart i strid med religionsfriheten.
4. Frånvaro av ett förbud mot viss klädsel innebär inte en rätt att alltid bära den. Om jag gillar att bära balaclava så måste jag ta av den när jag ska legitimera mig, samma sak gäller burka.
januari 29, 2010 den 8:54 e m
Goodwin Strawman
Äh, lagstiftningsmässigt behövs inget förbud. Det räcker med att en svenne-pöbel i gammal god mobbing form använder sig av sin ”åsikts- och yttrandefrihet” i form av hån och förnedring för att disciplinera ”blattarna” till underkastelse d.v.s. jeans och t-shirt.
januari 29, 2010 den 8:56 e m
Goodwin Strawman
Med andra ord menar jag alltså att det kanske inte krävs tvångslagstiftning utan det kanske räcker med frivilliga negativa sociala sanktioner.
februari 3, 2010 den 6:38 e m
Illuminatus?
profanum_vulgus,
Det du kommentrade var vad BO svarade mig, uppenbarligen vet de inte själva skillnaden!
På Dagens Juridik dök följande upp:
Allt fler svenskar extremt negativa till mångfald
Sverigedemokraterna lär med allra största sannolikhet komma in i riksdagen. Svenskar har en säregen inställning till religion i allmänhet men främmande religioner i synnerhet. Det var inte så länge sedan som det största motståndet mot EU inträde var att slippa den katolska kyrkans inflytande.
Anti-papismen har nu bytts mot anti-islamism. Same, same but different!
februari 9, 2010 den 5:46 e m
Foppatoffel eller burka? « Olssons Blogg
[…] Läs mer om en liberal klädstil på Liberati; läs gärna även Ali Esbati, Juridikbloggen, Gulan Avci; traditionella medialänkar finns i mängd (SvD; DN) View This […]
april 22, 2010 den 9:09 f m
Landskrona / New York – Nicab och Jättebröst « Back Nilsson
[…] juridikbloggen om burka […]
november 1, 2010 den 11:48 f m
Ola Mårtensson
Jag vill ha burkaförbud på arbetsplatser där döva och hörselskadade arbetar.. ett rimligt förslag