Kollegor emellan har vi då och då på Skatteverket skojat om hur intressant det vore att begära ut en lista över vilka personer som mottagit tipspengar från tidningarna. Man kan då utreda om de som mottagit tipspengar redovisat detta på rätt sätt i sin deklaration och man skulle också kunna kontrollera att tidningarna sköter sitt arbetsgivaransvar. Det skulle också vara fullt möjligt att genom handläggningen få uppgifterna att bli offentliga för alla att ta del av.
Den som betalar ut en ersättning för utförda tjänster till en privatperson är en arbetsgivare. På den utbetalda ersättningen skall man betala arbetsgivaravgifter och dra av skatt. För att kunna ha en vettig kontroll av att skatt och avgifter betalas in har Skatteverket vissa möjligheter att granska arbetsgivares räkenskaper. Skatteverket kan begära ut information om de utbetalningar som gjorts till privatpersoner. Om handlingarna inte lämnas ut frivilligt kan myndigheten förelägga med vite, och även i sista hand ta sig in med låssmed och polis och göra en revision av räkenskapsmaterialet. Om räkenskapsmaterialet är förstört eller oåtkomligt kan man till och med förelägga bankerna att uppge vilka som fått pengar från tidningens konto.
Med uppgifter om vilka som har fått tipspengar skulle man starta utredningar om både arbetsgivarna och arbetstagarnas skatt. Man skulle påföra skatt och avgifter och när dessa beslut meddelats blir de också genast offentliga för vem som helst som orkar begära ut en kopia. Man kan förstå att detta skulle kunna vara känsligt för dem som tipsat en tidning, läckt hemliga uppgifter, skvallrat på kollegor eller agerat privatspion bakom meddelarfrihetens skydd.
Förhoppningsvis kommer detta aldrig att hända eftersom Skatteverket vinnlägger sig om att framstå som en sympatisk myndighet som hjälper folk att göra rätt, men möjligheten finns där ändå för den som känner sig mogen uppgiften att reta gallfeber på hela Sveriges journalistkår.
Tillägg:
Apropå Nils-Eric Schultz inlägg på Juristbloggen om att polisen anlitat privatpersoner som tipsare och spanare och arvoderat dessa, kan man också fråga sig om Skatteverket skulle kunna begära ut uppgifter om polisens informatörer. Man kan tänka sig att tipsarnas kriminella vänner, efter meddelat skattebeslut, skulle vara väldigt intresserade av att få ta del av offentliga handlingar om vem som tjallat på dem.
Juridikbloggen 
23 kommentarer
Comments feed for this article
november 6, 2009 den 12:49 e m
profanum_vulgus
Men problemet du har är att meddelarskyddet anges i grundlag, därför är det ju förbjudet för skatteverket att efterforska vem som lämnat tips till media, oavsett varför man efterforskar detta eller vilken metod man använder. Du kan inte bryta meddelarfriheten med vanlig lag.
När det gäller polisens tipsare däremot så kan det vara en intressant, tankegång. Särskilt med tanke på skattebrotten.
november 6, 2009 den 1:32 e m
Ola Berg
Jag hoppas hoppas hoppas verkligen att meddelarskyddet gör det straffbart för dig och andra företrädare för myndigheter att ens ställa frågan.
november 6, 2009 den 1:51 e m
profanum_vulgus
Ola Berg:
Det gör det.
november 6, 2009 den 7:12 e m
tuomas
Det kan alltså vara bra att deklarera eventuella tipspengar. När något är möjligt kommer det förr eller senare att hända. När det blir känt att något är möjligt kommer det att hända förr hellre än senare.
Jag tror inte att skatteverket har något intresse att avslöja en tipsare, men allt kan köpas för pengar…
november 7, 2009 den 6:03 e m
Fredrik Lundqvist
Nja, Skatteverket kan naturligtvis inte begära ut uppgifter bara för att man är nyfiken på vem som lämnat uppgifter. Däremot kan man begära ut uppgifter för att se om någon skattefuskat. Man kan inte ursäkta brott endast med att man tänkte få uppgifterna publicerade. Inte ens skattebrott.
Du kan inte bryta dig in på UD och stjäla alla deras datorer och hoppas på att polisen avskriver ärendet eftersom du hittade uppgifter att sälja till en tidning.
Men om alla skattat för sina tipspengar så fungerar systemet som det skall.
november 8, 2009 den 10:12 f m
profanum_vulgus
Fredrik Lundquist:
Jo det är ju precis det man kan, det kallas för meddelarskydd. Det är därför poliser kan lämna sekretessbelagda uppgifter ur förundersökningar utan att straffas för det.
november 8, 2009 den 9:53 e m
Alexander
Skatteverket kan (och bör) begära ut uppgifter om vilka tidningar/TV betalar pengar till. Meddelarskyddet omfattar inte hemlighållande av betalning. Frågan har utretts flera gånger. Vill man vara helt hemlig så får man lämna uppgifter utan betalning.
Journalisten får i vilket fall inte yppa vem uppgiftslämnaren är men den som betalar ut pengar är skyldig att deklarera vilka som fått pengar. Jag är tveksam till att skatteverket har rätt att få veta huruvida det rör sig om tipspengar.
november 9, 2009 den 5:22 f m
Nisse
För ungefär ett år sedan tog jag vid två tillfällen kontakt med Skatteverket och skälet var att jag ville fråga om de ansåg det vara förenligt med gällande skattelagstiftning att polisen betalade vissa informatörer ”månadslön” som man benämnde som tipspengar och att inga sociala avgifter betalades för nämnda lön. Jag blev kopplad runt till ett antal tjänstemän vid Skatteverket tills jag vid båda tillfällena fick besked om att jag skulle bli uppringd av någon annan tjänsteman, vilket aldrig skedde.
november 9, 2009 den 5:25 e m
patrik
Jag har svårt att tro att man kan komma undan lagföring av brott med hänvisning till meddelarskyddet. Att poliser kan yppa känsliga uppgifter ur förundersökningen beror på en lucka i TF 7:3. Det är sekretess på förundersökningshandlingar varför de inte kan utlämnas. Däremot finns ingen regel som säger att man inte muntligt får redogöra för innehållet i sådana handlingar. Handlingen som sådan har ju inte lämnats ut då.
Det är endast uppgifter som är belagda med kvalificerad sekretess som omfattas av tystnadsplikt och dit hör inte polisens förundersökning. Således begår inte polisen som läcker något brott. Att inte ta upp en inkomst i deklarationen utgör däremot brott. Det kan då inte rimligen vara olagligt av Skatteverket att undersöka den saken. Meddelaren som erhållit tipspengar blir då avslöjad indirekt.
november 10, 2009 den 12:21 e m
profanum_vulgus
Patrik:
Vad i hela friden snackar du om?
Vad gjorde du när resten av klassen hade samhällskunskap? Wafan, meddelarskyddet, själva kronan på moset i den svenska tryckfriheten, jag kommer själv ihåg att vi gick igenom det i åttan.
november 10, 2009 den 5:12 e m
patrik
profanum_vulgus: Jag kan inte minnas att man kan freda sig mot lagföring av brott med hänvisning till meddelarskyddet, varken från samhällskunskapen eller juristutbildningen. Kanske har jag fel. Däremot finns det ett par intressanta paragrafer i taxeringslagen, TL.
I 3 kap 5 och 6 §§ TL regleras Skatteverkets föreläggande att lämna upplysningar eller visa upp handling. Enligt 5 § får Skatteverket förelägga den som är eller kan antas att vara skattskyldig att lämna uppgift. I 6 § stadgas att föreläggandet kan förenas med vite. I andra stycket samma lag stadgas däremot att föreläggandet inte får förenas med vite ifall det finns anledning att anta att den skattskyldige har begått en gärning som är straffbelagd eller kan leda till skattetillägg och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. Paragrafen i fråga ska förstås i ljuset av artikel 6 i EKMR. Man ska nämligen inte tvingas att lämna uppgifter som kan användas som bevisning mot en själv i ett straffrättsligt förfarande. Ett föreläggande utan vite anses dock inte vara sanktionerat och därmed inte heller i strid med EKMR. Logiken är att föreläggande som inte är sanktionerat behöver inte heller efterföljas.
Nu vet jag inte om det här har någon betydelse i det här sammanhanget. Det är möjligt men jag är inte säker. Det beror på hur man tolkar ”… och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen”. Någon annan med bättre insikt kan kanske förklara.
november 10, 2009 den 5:49 e m
patrik
Alexanders kommentar ovan hade inte jag sett tidigare. Den låter mycket rimlig tycker jag.
november 10, 2009 den 6:17 e m
profanum_vulgus
Patrik:
Jo det kan man ganska enkelt. Om någon lämnar en sekretessbelagd uppgift till media så vet ju alla att den sekretessbelagda uppgiften har läkts ut. Men eftersom ingen får eftersöka vem som lämnat uppgiften till media så kan man heller inte utreda sekretessbrottet.
Detta är en medveten konstruktion.
Jo det har ju ett samband med de fall då uppgifter lämnats till media i samband med ett brott av uppgiftslämnaren.
Men för meddelarskyddet som stadgas i grundlag så spelar det ganska liten roll vad som stadgas i vanlig lag.
november 10, 2009 den 9:08 e m
patrik
profanum_vulgus: Nu är det så att det inte är ett brott berätta uppgifter som finns i handlingar som är underkastade sekretess, om det i övrigt är i överensstämmelse med TF. Det är endast om det är fråga om kvalificerad sekretess som det dessutom råder tystnadsplikt. Det är således inte något ”sekretessbrott” att avslöja innehållet i polisens förundersökning för en journalist eftersom det inte råder kvalificerad sekretess. Det vore brottsligt att LÄMNA UT polisens handlingar men inte att berätta om innehållet handlingarna. Se TF 7:3 andra respektive tredje styckena.
Vad jag undrar är på vilket sätt hindrar meddelarskyddet brottsutredning? Nu pratar jag inte om brott mot tryckfriheten (eftersom det inte är fråga om det) utan om annat brott, t ex skattebrott. De två paragraferna i taxeringslagen som jag skrev om ovan skulle möjligen skydda ”skattebrottslingen” från att lämna ifrån sig uppgifter. Men det hindrar inte att brottet utreds.
Har du något stöd för det du säger?
november 11, 2009 den 8:12 f m
profanum_vulgus
Patrik:
Ja sekretesslagen 18:1, förundersökningssekretessen.
Vad tycker du skulle vara poängen med meddelarskyddet om det inte gav skydd?
november 11, 2009 den 5:02 e m
patrik
Ok, jag har delvis fel. Ja, det är ett sekretessbrott att avslöja innehållet i en handling som är belagd med sekretess. Men, TF skyddar den som avslöjar innehållet i sådan handling. Men skyddet går inte så långt att det omfattar utlämnande av sådan handling. För då är det brott mot tryckfrihet. (7:3 andra stycket.) Sedan omfattas vissa uppgifter av s.k. kvalificerad sekretess. I dessa fall råder det tystnadsplikt även enligt TF. Således åtnjuter inte den som avslöjar sådant som omfattas av kvalificerad sekretess något meddelarskydd. (7:3 TF tredje stycket).
Med andra ord är det enda brott som TF skyddar mot är muntlig eller annan sorts redogörelse för innehållet i handlingar som omfattas av ”vanlig” sekretess. Det får alltså inte vara fråga om att lämna ut handlingarna, vare sig i original eller i form av kopia.
Så din föreställning om att oavsett vilket brott som än ha begåtts åtnjuts TF:s skydd är felaktig.
Sen finns det ett tredje stycke i TF 7:3. Där stadgas det om tystnadsplikt. Men det omfattar enbart handlingar som är belagda med kvalificerad sekretess.
november 11, 2009 den 5:05 e m
patrik
Polisens förundersökning är inte underkastad kvalificerad sekretess. Därför skyddas meddelaren så länge handlingen inte lämnas ut.
november 11, 2009 den 5:11 e m
patrik
Sista stycket i min kommentar från 5:02 skulle raderas men jag var för snabb med att skicka kommentaren.
november 11, 2009 den 9:01 e m
profanum_vulgus
Patrik:
Men det hjälps ju inte, för om någon meddelat något till media för att det ska publiceras så får ju ingen ta reda på vem det är, och då är det väl svårt att ta reda på i vilken form detta meddelande lämnats? (Jag menar också att det inte spelar någon roll om det sker skriftligen eller muntligen).
Jag skulle också vilja göra en skillnad mellan meddelarfrihet och meddelarskydd.
november 11, 2009 den 9:14 e m
patrik
Jo, om det visar sig att en sekretesshandling har lämnats ut får man visst efterforska vem som har lämnat ut den. Då kan man inte gömma sig bakom TF. Och beträffande det som artikeln handlar om, om någon tar emot tipspengar och inte deklarerar det får skatteverket visst undersöka det. TF är inget skydd här heller.
november 11, 2009 den 10:46 e m
profanum_vulgus
Patrik:
Så egentligen finns det inget meddelarskydd?
november 13, 2009 den 6:59 f m
patrik
Jo, det finns ett meddelarskydd. I den mån TF 7:3 tillåter. Den sträcker sig så långt att den som jobbar på en myndighet kan avslöja innehållet i sekretesshandlingar utan att lämna ut dessa, förutsatt att det inte är fråga om kvalificerad sekretess. Detta innebär inte att man kan ta emot tipspengar och inte betala skatt för det och tro att TF skyddar. Man kan inte freda sig mot varje brottsutredning men hänvisning till meddelarskyddet.
november 13, 2009 den 8:29 f m
profanum_vulgus
Patrik:
Så om någon myndighet vill straffa en person som meddelat något hemligt till pressen så är det bara att utreda om och isf vem som lämnat ut en handling (avskrift eller kopia)?
Man kan också gå igenom medias räkenskaper för att se vilka som fått pengar av media (vilket lika gärna kan vara ersättning för utlägg) och därigenom avslöja vem som lämnat ljusskygga uppgifter.
Fint meddelarskydd.