Tack Mårten Schultz som så fint välkomnat mig till bloggen. Jag är otroligt glad över att få publicera utvalda texter på Juridikbloggen i ett sällskap av skarpsinniga och kompetenta jurister.
Dessutom vill jag säga att det är jätteroligt att det brutit ut diskussioner kring mitt medverkande redan innan jag ens hunnit börja blogga!
https://juridikbloggen.wordpress.com/2010/09/16/ny-medarbetare-till-juridikbloggen-frida-bogenkrans/
Jag heter alltså Frida Bogenkrans. Jag är Jur.stud. (eller en så kallad Jur. n00b) och läser för närvarande sjunde terminen på Juristprogrammet på Stockholms universitet.
En bloggläsare undrade skämtsamt om jag föredrog duplo eller trehjuling, troligtvis med anspelning på att jag är Jur. stud. och ja, helt enkelt inte vet ett skit, än. Uttalandet drog igång en genusdebatt som jag följde på avstånd. Jag undviker gärna genus eftersom det lätt gör mig lite deppig. Jag ska i alla fall strax besvara leksaksfrågan.
Bloggläsarnas inlägg är absolut inte första gången som jag tagit emot kommentarer kring mitt skrivande. När jag skriver krönikor för Dagens Juridik är det snarare regel än undantag att någon vänlig själ tar sig några minuter för att skriva ett mail till mig och berätta för mig om hur lite jag vet och hur obetydlig jag är. För visst är det lite så vi juriststudenter betraktas? Vi kan inget, förstår inget, vet inget.
Jag uppfattar det ibland som att juridiken är unik bland alla vetenskapliga grenar. Vad är grejen med att vissa inte verkar inse att det är hos de unga som framtiden ligger? Vad är grejen med att man inte får ha en åsikt grundad i juridiska argument innan man blivit professor? Sedan står lärarna där och undrar varför ingen vågar öppna käften under lektionstid.
Jag har redan nu lärt mig att inte imponeras av titlar. Jag har träffat fantastiskt kompetenta juriststudenter och idiotiska delägare. Oftast blir jag givetvis otroligt imponerad av och jag antar att det är överflödigt att jag påpekar att Sverige kryllar av fantastiska och inspirerande jurister. Men ibland är det för mig en gåta hur vissa människor lyckats nå den framgång de gjort.
För mig handlar det juridiska arbetet om så mycket mer än kunskap. En bra jurist är kreativ, passionerad och extremt socialt kompetent. För mig personligen handlar juridik också om rättspatos, något jag ibland känner mig ganska ensam om på Juristprogrammet.
Men, vad kan jag då bidra med? Vad kommer jag att skriva om? Ingen aning! Det ger sig med tiden antar jag. Jag vet bara att jag har ett otroligt viktigt perspektiv inom juridiken som behöver representeras. Jag vet att det jag skriver kan tusentals juriststudenter över hela landet relatera till.
Nu, bara så att det inte råder några fler tvivel kring den här frågan. Jag skulle välja en trehjuling anyday före en duplosats. Motiveringen? Jag är både otålig och sjukt klumpig, född utan finmotorik. Går in i väggar, välter overheadapparaten i klassrummet, tappar saker. Tre hjul känns som ett tryggt alternativ. Byggsatser kräver tålamod.
Slutligen vill jag tacka läsarna för det engagemang ni visar bloggen! Fortsätt kommentera!
Frida Bogenkrans, skribent och krönikör på Dagens Juridik
Juridikbloggen 
38 kommentarer
Comments feed for this article
oktober 1, 2010 den 3:24 e m
Johan Tisell
Eftersom det var jag som startade debatten efter vad jag upplevde som ett nedsättande angrepp på dig, vill jag förtydliga.
Det var främst angrepp mot din ålder och erfarenhet och endast sekundärt en genusfråga, som jag upplevde det.
Du blev mer känd i vart fall.
Välkommen nu, och det är alltid trevligt och nyttigt med yngres synpunkter. I triviala mål föredrar jag en fiskal framför lagmannen, det blir noggrannare genomlyst då och sannolikheten att nyheter kommer med ökar.
Du kan också trösta dig (behövs nog inte,dock) med att inom fysik och matematik – logiktyngda vetenskaper – görs genombrotten i princip alltid innan 25-årsåldern.
Johan
oktober 1, 2010 den 3:27 e m
Caspian Rehbinder
Men, Frida, det förstår du väl att på sju terminer lär du dig ingenting! Det är först när du avslutat din utbildning all kunskap kommer inströmmande till dig!
Skämt åsido, kul med nya skribenter på denna utmärkta blogg! Jag ser fram emot att läsa vad du skriver
oktober 1, 2010 den 3:42 e m
Daniel Westman
Välkommen Frida! Bra skrivet!
Det är tråkigt att det finns män (?) som blir så provocerade av kvinnor som tar plats i det offentliga rummet och som har ambitioner och åsikter. Tyvärr är ju detta något som många bloggare har fått erfara – kritiken och angreppen kommer nästan alltid från personer som själva inte vågar träda fram med namn.
Hoppas att vi slipper det här på Juridikbloggen i fortsättningen!
Daniel Westman
oktober 1, 2010 den 6:23 e m
Bo Baldersson
Vad gillar du bäst? Duplo eller trehjuling?
oktober 2, 2010 den 12:24 e m
Daniel Westman
Juridikbloggen verkar ha fått ett hustroll. Varning, varning – mata inte!
oktober 3, 2010 den 4:50 e m
Bo Baldersson
Bästa Daniel Westman, din fördomsfullhet leder dig fel i tanken.
Inom bloggosfären finns begreppet troll som beteckning på personer som gör provocerande inlägg. Doktrinen säger att de gör det för att få uppmärksamhet, och ger man dem inte någon uppmärksamhet , tapper dessa intresset, ”mata inte trollen”.
Din fördom är att tro att alla som gör provokativa inlägg är s.k. troll och med det angivna syftet.
Mina inlägg är förvisso s.m.s. i Göteborg tykna, men har seriösa syften, varav ett är att roa mig själv. Likt vissa journalister och författare finner jag en njutning i att finna roliga formuleringar och ny infallsvinklar.
Sjuttiotalisterna är ju den första dagisgenerationen och dagisbeteendet att försöka mobba ut mig kommer inte att fungera. Jag kommer i stället att få den exklusiva förmånen att alltid stå oemotsagd. En får tacke!
Juridikbloggens initiativtagare har idag en artikel på SvDs ledarsida som gjorde att jag fick morgonkaffet i vrångstrupen. När jag sedan har läst kommentarena om artikeln på blocklet sågas han ju fullständigt av dem som kan frågan. Exempel på en kommentar av signaturen dejan(det är inte jag): ”pompöst skrivet som vanligt, det är sällan man ser en juristsnubbe i 30-årsåldern som har ett så onödigt svulstigt och otydligt språk som denne, paradigm verkar vara ett av favorituttrycken :), annars inte mkt till egen analys här utan bara en lätt spark på en öppen dörr och sen inget mer, checken från SvD är på väg med posten antar jag”
Jag skall på annan plats återkomma till skitsnacket i artikeln.
oktober 3, 2010 den 5:22 e m
Bo Baldersson
Ja så var det sakfrågan, vilket också är exempel på en fördom. Påståendet bygger på feministiskt teori, och för att få en doktorandtjänst på ett svenskt universitet krävs ju nu numera genuscertifiering, några andra kommer inte ifråga, då kommer genussamordnaren ångade, en person som har samma funktion som de politiska officerarna i Röda Armén och och den religiösa polisen i Saudiarabien.
Nu är det ju så att jag vet vilka bevekelsegrunder som ligger bakom kommentaren, ity det är jag som har gjort det. Jag kan meddela den fördomsfulle Westman att det inte är korrekt, inte ens med den omedvetenhet som genusteorin drar till med om någon förnekar.
För min del blir jag provocerad av idiotier pompöst framförda av personer som framträder som gamla kontraktsprostar.
Den fördomsfullhet som Westman och andra ger exempel på är på väg att bli ett juridiskt problem. Detta kommer dock inte att tas upp av akademierna på grund av ovan nämnda genuscertifiering.
Problemet är att personer anses vara skyldiga till brott, inte därför att det finns ett brottsoffer, en målsägande som anser sig vara utsatt för ett brott, utan därför att det juridiska och politiska etablissmananget anser att det begåtts ett brott mot den bakomliggande politiska idén.
I det här fallet har såvitt jag kan se inte Frida Borgenkrans själv ansett sig kränkt, utan tar det med en klackspark, vilket i allra högsta grad vitsordar att hon är en självständig kvinna som inte låter sig provoceras av en bloggsignatur. I stället är det juristetablissemanget som hoppar på signaturen och tycks mena att min fråga strider mot en slags genusidé, alldeles oberoende av vad en eventuell målsägande anser.
Ett annat exempel är fallet Assange, där genusadvokat Borgström fällde det häpnadsväckande uttalandet, ungefär ”Min klient visste från början inte att hon hade blivit våldtagen, hon är nämligen inte jurist!”. Smaka på de orden en gång till!
Ytterligare ett exempel är när åklagaren Rolf Hillegrens artikel förra sommaren som vände sig mot emeritans framförda krav om uttryckligt samtycke till sex, vilket enligt Hillegren kan få konsekvensen att en äkta make kan fällas för våldtäkt med långvarigt fängelsestraff, trots att hans hustru inte anser sig vara utsatt för något brott.
Inom genuslagstiftningen finns det en potentiell rättsröta och denna, skall man veta, kommer inte att uppmärksammas av varken media eller akademier, ity där finns genussamordnare som kräver att man tittar åt ett annat håll när det sker övergrepp sker mot enskilda.
Seså, snörp nu på munnen och mata inte trollet!
oktober 3, 2010 den 7:17 e m
Johan Tisell
Här får du litet trollmat.
Vad gäller Frida reagerade jag spontant på ditt inlägg och sannolikt för att det var en så låg och enkel nivå.
Ditt citat av Borgström med tillhörande analys håller däremot en god klass. Jag har förvånats över många uttalanden från honom sedan han var DO och framåt. Men jag tror att det är mer av karriärdrag och PR och mindre av verklig övertygelse som får honom att agera och uttrycka sig i vissa frågor.
oktober 2, 2010 den 3:21 e m
Goodwin Strawman
Jag håller med, titlar är inte allt. Det intellekt, intelligens, IQ, EQ, GQ(?) och kunskap betyder mer rent faktiskt. Men kanske inte mer vad anseende och lön beträffar. Titelsjuka kan för övrigt äventyra hållningen till både intellektuell korruption och annan korruption.
Men, erfarenhet bör nog inte föraktas, ens av de oerfarna.
oktober 2, 2010 den 3:22 e m
Goodwin Strawman
(GQ var ett rent skämt, men kanske inte lika uppenbart som hade jag också slängt in MQ i leken)
oktober 2, 2010 den 7:57 e m
Bo Baldersson
GQ! – mycket träffande!
oktober 3, 2010 den 12:08 e m
John Jonsson
Jag tar mig friheten att tycka det du skrivit är både klokt och berättigat. Men varför Frida det här med framtiden?
Du spelar dina kritiker i viss mån rakt i händerna när du påstår att ”vissa inte verkar inse att det är hos de unga som framtiden ligger”. Om du anspelar på det fysiska åldrandet har du givetvis rätt; men kanske?
Du är plus 20 och jag minus 80 och min framtid sträcker sig förhoppningsvis ytterligare 20 år framåt.
Under dessa år kanske vi båda kan påverka ”framtiden”, du på ditt sätt och jag på mitt. Kanske vi båda är lika värdefulla?
Jag känner mig en aning kränkt men samtidigt avundsjuk på din ”späda” ålder.
oktober 4, 2010 den 5:13 f m
Patrik
Jag är rädd att detta inlägg bekräftade de fördomsfulla angrepp du utsattes för innan du ens hade skrivit något.
oktober 4, 2010 den 9:05 f m
Bo Baldersson
Du har läst din katekes
Andra budet
Du skall icke missbruka statsfeminismens namn, ty statsfeminismen skall icke låta dem bliva ostraffade som missbrukar dess namn.
Vad är det?
Vi skola frukta och älska statsfeminismen så att vi icke brukar dess namn till onda önskningar, svordom, vidskepelse, lögn och bedrägeri utan åkalla det i all nöd, bedja, tacka och lova.
oktober 5, 2010 den 7:30 f m
Johnny Cliff
Tja Frida och välkommen, kul med en likasinnad här på bloggen.
Jag kan för övrigt hålla med dig när du säger att det finns så mycket mer än bara kunskap som avgör huruvida man är en bra jurist eller inte. Trots att jag bara är student själv har jag lyckats samla en hel del arbetslivserfarenhet från olika advokatbyråer. Av egen erfarenhet kan jag därför säga att det som för ett ärende framåt inte sällan kommer från kreativitet och ett tänkande ”outside the box”. Att unga människor är minst lika bra på det som äldre stämmer lika väl som att Bo Baldersson bara vill ha uppmärksamhet (Vilket nog tyder på att han ändå ger dig en hel del credit för det du säger Frida).
Nu lutar jag mig tillbaka och inväntar de som förutsätter att jag på grund av det ovan anförda förminskar vikten av att ha kunskap som jurist.
oktober 5, 2010 den 10:31 f m
PV
Johnny Cliff:
Unga människor är nog snarare bättre på ickenormativt tänkande än äldre. Jurister i gemen är dock ganska dåliga på detta, mycket tror jag beror på fostrandet av unga jurister inom rättsväsendet där de stoppas in i lådan, samt det som framgått i andra något uppskruvade debatter på den här bloggen; att jurister ofta tror att de genom att vara jurister blir duktiga på andra vetenskapsområden (även sådana de inte ens skavt lite på ytan).
En del av oss som inte är så unga längre fortsätter dock att tänka utanför ramarna.
Bo Baldersson trollar en del, men allt han skriver är inte trollande och jag tror inte att han är ute efter uppmärksamhet utan debatt (och någon enstaka skitkastningstävling). (troll har väl dessutom inte som mål att få uppmärksamhet utan att provocera utan mål)
oktober 5, 2010 den 2:00 e m
Johnny Cliff
PV:
Jag instämmer i mycket av det du säger och det ligger väl i människans (eller rättare sagt hjärnans) natur att vara mer kreativ och idérik vid yngre ålder (du kallar det ickenormativt tänkande). Jag tror att det inte enbart har med fostrandet att göra (dock säkerligen en del) utan att det även finns en vetenskaplig/medicinsk förklaring till ett generellt sätt mer inrutad tänkande i samband med åldrandet. Jag kan tänka mig en massa skäl till att det skulle kunna vara på det viset men det passar kanske bättre in i en medicinsk debatt.
Jag uteslöt absolut inte att äldre människor också är kapabla till att tänka utanför ramarna, jag sa endast att unga är minst lika bra på det. Något som talar för det togs upp av Johan Tisell i sin första kommentar: ”Inom fysik och matematik – logiktyngda vetenskaper – görs genombrotten i princip alltid innan 25-årsåldern.”
Min poäng är att vi unga, som kanske inte besitter den kunskap som många av er äldre har, fortfarande kan vara mycket värdefulla tillgångar vid praktisk utövning av juridiskt arbete. Juridiska problem kräver i praktiken, tack och lov, ofta nya infallsvinklar och innovativa lösningar, inte bara kunskap om gällande rätt.
oktober 5, 2010 den 3:28 e m
Goodwin Strawman
”tack och lov”, det låter lite suspekt. Kan du utveckla det något? Det är klart att man som jurist, om man finner lucka i lagstiftningen, kan anföra argument de lege ferenda med begränsad framgång, men hur ofta sker det?
oktober 5, 2010 den 3:57 e m
Johnny Cliff
Med ”tack och lov” menar jag följande:
Jag skulle knappast kunna tillföra speciellt mkt på byrån där jag nu jobbar bredvid plugget om jag inte tack vare mitt kreativa tänkande kunde komma på användbara idéer som de äldre och mer erfarna juristerna inte själva kommer på.
Vad gäller kunskap om lagen och erfarenhet har jag ingen chans att hänga med och det kommer ta flera år innan jag är på deras nivå.
Dessutom kanske det beror lite på min personliga preferens att försöka lösa problem. Jag kanske tillhör minoriteten bland jurister men min kreativa sida är nog starkare än min analytiska.
Om det inte fanns utrymme för nya infallsvinklar och kreativa lösningar inom juridiken hade jag förmodligen valt en annan utbildning. (Samtidigt hade jag kanske varit lika glad för det, så det var väl mer ett hypotetiskt ”tack och lov”)
oktober 5, 2010 den 6:59 e m
Johan Tisell
Det är min uppfattning, som delas av många, att de flesta jurister – i vart fall advokater och andra ombud – är förvånansvärt okreativa och fantasilösa. Jag kallar en del för välbetalda sekreterare med författningskunskap.
De få som besitter strategisk förmåga får lätt mycket stor framgång.
Fast, till försvar för dessa ”sekreterare”, kan anföras att ombudet oftast kommer in för sent i processen och måste syssla med damage control.
oktober 6, 2010 den 5:45 f m
profanum_vulgus
Johan Tisell:
Jag vet inte vilket område du sysslar med med inom humanjuridiken så är ju oftast de ombud som är specialiserade också intresserade (eftersom det inte är där man tjänar pengar, och gör man ett bra jobb så får man inte betalt för det), men de flesta ombuden har det ju bara som sidoverksamhet.
Men t.ex. förvaltningsdomstolarna, de dömer alltid till fördel för myndigheten om det inte är något extraordinärt som ombudet lyckas få fram eller visa upp. De har som fabriksinställning att döma till fördel för myndigheten och anser det vara neutralt, man ser också ofta på domarna att när de dömer för myndigheten så är argumenten kortare än det här inlägget och när det är till fördel för den enskilde så är det flera sidor.
Eller i brottmål så har åklagaren ungefär samma ställning, inte riktigt men nästan.
Åklagare, myndigheter och domstolar de gör hela tiden bara som de alltid har gjort och som de brukar göra i sådana fall. Ombud är säkerligen oftast likadana, men det är ju enbart i den gruppen man kan hitta de kreativa tankarna och det verkliga arbetet (grovt räknat, jag fick nyligen en dom från en hovrätt som faktiskt ser ut som att en jurist har skrivit den, inte min sida som vann men det är ett riktigt juridiskt resonemang och det var oerhört glädjande att se)
oktober 6, 2010 den 7:18 f m
Johan Tisell
PV
Litet osammanhängande för att vara du, men jag vill ge följande kommentar;
Efter som de allmänna förvaltningsdomstolarna oftast anses utreda ex officio så utgår det ju inga rättegångskostnader där i de flesta mål och då är din uppfattning skrämmande, fast jag delar den delvis (att de expedierar myndigheters beslut….)
oktober 6, 2010 den 7:56 f m
profanum_vulgus
Johan Tisell:
Nja, osammanhängande är det kanske för att jag inte vill vara kategorisk. Jag ingår i gruppen ombud och jag kan inte vara odelat positiv till denna grupp, men jag tycker ändå att det är där man oftast finner de kreativa och seriösa juristerna (ja och bland de akademiska juristerna. Som jag f.ö. tycker borde testa på att vara ombud några år för de akademiska jurister som gör det blir ofta förfärade av ”verkligheten”.).
Förvaltningsdomstolarna har ju rent formellt ett utredningsansvar, men jag har inte stött på det annat än att domstolarna hittar på egna grunder som ingen part har framfört eller fått bemöta och sedan försvarar detta med sitt utredningsansvar.
Jag är oftast offentligt biträde i förvaltningsdomstolar och då fattar ju domstolen beslut om ersättningen. När man är engagerad i ett mål (vilket man ju oftast blir genom att man upptäcker att myndigheten agerat fel) så får man ersättningen nedsatt (nu senast fick jag nedsatt från nio timmar till fyra timmar, rekordet är nedsättning från 35 timmar till 3,5 timmar då var det skriftliga materialet som jag fått från domstolen på över 500 sidor och förhandlingen tog 2,25 timmar).
Jag har ingen insyn i varför exakt. Ofta tar ju domstolen flera veckor på sig att få iväg en dom på några hundra tecken så det är iaf helt klart att de inte tror att man kan lösa uppdraget på så kort tid som de ger betalt för.
oktober 6, 2010 den 11:24 f m
Johan Tisell
Jag håller helt med dig nu. Är ombud i framförallt vårdnadstvister men också annat smått skräp (arvstvist, fordringar, F-kassa och annat som följer i vårdnadstvistens spår). Har även en del miljörätt på mitt samvete och senast chockade MÖD mig rejält genom att i princip inte skriva några domskäl alls efter att underrätten skrivit en elegant och klar dom. Man spårar påtryckningar från Eskil Erlandsson eller hans anhang…)
Kämpa på!
oktober 6, 2010 den 11:46 f m
profanum_vulgus
Johan Tisell:
Jag har också mycket vårdnadstvister, där märker jag inte av nedsättnings-straffet så mycket men så har mer än 75% av klienterna rättsskydd också. Sedan när jag tänker efter så tror jag att jag bara har haft en omfattande vårdnadstvist med rättshjälp och då fick jag inget nedsatt, men då jobbade jag för mamman också.
Det stora problemet med vårdnadstvister är ju skillnaden domstolarna gör på pappor och mammor och deras jävla gömmande bakom barnens önskemål (som av någon konstigt anledning som ingen kan räkna ut alltid är den samma som den förälder som har kontroll över dem).
oktober 6, 2010 den 12:02 e m
Johan Tisell
Sic
oktober 6, 2010 den 3:35 e m
Goodwin Strawman
Arvs-/testamentstvister kan vara rätt kniviga. Se t.ex. tvisten om Harry Scheins testamente. Rättegångskostnaderna blev över tre miljoner för den tappande parten att betala!
Jag funderar på om arvodet per automatik åker upp när stora pengar är inblandade utan att för den delen målet som sådant är särskilt komplicerat.
oktober 6, 2010 den 4:16 e m
Johan Tisell
I ett annat liv jobbade jag i en av våra största banker som konsult för att städa upp 1993 i/efter bankkrisen. En klurig konsultkollega sa att man skall arbeta nära pengar för att tjäna mer pengar… Ack så sant.
Om vi har snarlika problem välkomnar jag gärna en personlig kontakt; förnamn.efternamtelia.com
MVH JT
oktober 6, 2010 den 5:04 e m
profanum_vulgus
Eller kolla på Thomas Olssons ersättning för Quicks första resningsärende, 2,4 miljoner kronor!
Ungefär tusen gånger så mycket som HD och RegR anser vara skäligt för lika omfattande arbeten för prövningstillstånd i mindre kända mål.
oktober 6, 2010 den 5:18 e m
Goodwin Strawman
Alla som suttit ting torde känna till att domstolarna inte prövar kostnadsräkningarna särskilt noggrannt. man kontrollräknar så att rätt taxor har använts och att mervärdesskatten blir korrekt. Men man granskar egentligen inte själva specifikationerna.
I komplicerade mål, med flera tilltalade och många häktningsförhandlingar i kombination med huvudförhandlingar, där flera olika domare och notarier är involverade har jag svårt att tro att dessa rättvisans tjänare samordnar kontrollen av de olika kostnadsräkningarna. I dessa fall är risken större att en offentlig försvarare ”råkar” debitera dubbelt.
Jag tycker personligen att domstolarna borde granska specifikationerna. Har försvararens samtal med en domstolssekreterare verkligen betingat en timmas behov? osv.
oktober 6, 2010 den 5:27 e m
profanum_vulgus
Goodwin Strawman:
Det kan säkert behövas. Bodström hade ju t.ex. satt i system att ta en timmes tidsspillan för en fem minuters promenad till tingsrätten från kontoret.
Jag har dock några gånger varit med om sänkningar där domstolarna hänvisat till specifikationen. T.ex. ombudet har redovisat en hel del tid för sådana och sådana åtgärder vilket får anses ligga utanför uppdraget, men sedan stämmer sällan avdraget med de borträknade posterna. Den senaste från nio till fyra timmar var sådan, och där motsvarade de exemplifierade posterna 0,5 timmar.
Det vanliga är ju att domstolen bara skriver ”målets art och omfattning” och ”får anses skäligt” detta alltid helt frikopplat från vilken art målet haft och vilken omfattning målet haft, såklart. Som när det gäller förvaltningsdomstolarnas mål av mest allvarlig art, de som gäller frihetsberövanden, hur kan domstolen sänka ersättningen med hänvisning till målets art?
oktober 7, 2010 den 8:50 f m
Bo Baldersson
Här har vi ett exempel på ryggdunkandet och skråväsendet inom juristkåren.
Som påpekats granskar rätten inte räkningarna. När frågan kommer till advokatersättningarna i tvistemål smusslas det med lappar som inte redovisas öppet. Respektive parts ombud granskar inte den andra skråmedlemmens nota och klienterna som skall betala kalaset ges inte heller möjlighet att granska notan.
För bekanta har jag i vissa fall agerat mellanhand mot advokaten för att managera denne, alltså se till att advokaten gör vad han skall, och tar skäligt betalt.
I affärsjuridiska sammanhang manageras ju advokaterna av bolagsjuristen.
oktober 6, 2010 den 6:23 e m
JTS
Norrköpings tr underkände för nåt är redan tidsspillan för en advokats promenad till tr efter att rådmannen provgått sträckan till advokatens kontor. Mer sånt kanske?
oktober 6, 2010 den 6:26 e m
JTS
Nåt år sedan ska det vara…
oktober 6, 2010 den 7:12 e m
Ung Åklagare
”Jag är oftast offentligt biträde i förvaltningsdomstolar och då fattar ju domstolen beslut om ersättningen”
”Jag har också mycket vårdnadstvister”
”Ombud är säkerligen oftast likadana, men det är ju enbart i den gruppen man kan hitta de kreativa tankarna ”
LoL Inte i den typen av mål du redovisar i citaten ovan iallafall. LVM, LPT, LVU, LRV och vårdnadsmål är väl typexemplet på mål där samtliga parter (rätten inkluderad) bara sitter av tiden vad gäller juridisk kreativitet. Såväl domar som beslut och inlagor copypastas oftare än vad man borde (har arbetat inom området).
För min del tror jag att det finns duktiga och kreativa jurister i samtliga verksamheter och åldersspann. Låter ju nästan löjligt att behöva påpeka det, men PV din dumhet överträffas enbart av ditt eget högmod. Så du sysslar med tvångsvårdsjuridik, vårdnadstvister och brottmål. Säkert affärsjuridik också om nu någon frågar. Och du är bäst på allt. Kanske därför du missade att tvångsmedel regleras i Rättegångsbalken och inte Förvaltningslagen 🙂
oktober 6, 2010 den 9:01 e m
profanum_vulgus
Ung Åklagare:
Som vanligt läser du inte inläggen innan du svarar på den, och som vanligt tvivlar man på att du är jurist när du hoppar in och ska rätta någon med ditt systemdyrkande tjafs.
När det gäller L-förkortningar så stämmer det. Oftast sitter alla bara av målen och alla domar ser likadana ut oavsett omständigheterna. Men om det händer något så är det ett ombud som gjort något inte åklagare, myndighetsföreträdare eller rätten. (även om man som domare i förvaltningsrätt skulle kunna ha ett roligt jobb istället för att sitta och straffa självskadande småflickor för att man har tråkigt).
De flesta ombuden som håller på med t.ex. LRV- och LPT-mål, får uppdraget, läser chefsöverläkarens ansökan på en halv sida, pratar fem minuter med klienten, sitter på förhandling i tio minuter och tar sedan betalt för två timmar. De får ingen kritik och inga nedsättningar för de gör rättens arbete lätt och de bråkar inte med domarens kompis chefsöverläkaren. Men som sagt, OM det ska hända något….
Om du hade läst mina inlägg så hade du sett att jag aldrig påstått att det inte fanns duktiga jurister inom alla områden.
Fast det är klart, om du är åklagare så brukar du väl inte läsa så mycket av materialet innan du påstår saker om det.
Jag sysslar med humanjuridik, där ingår en del tvistemål om pengar och då och då har jag ett företag som klient.
Jag känner mig ofta bäst på allt när personer som du lägger sig i debatten.
Du har nog missat att LVM, LRV, LPT och LVU är lagar och inte är samma sak som FL, samt att de innebär möjlighet till frihetsberövande.
oktober 6, 2010 den 9:04 e m
profanum_vulgus
Ah, jag missade ett av dina missförstånd. Du läser så jäkla illa att de blir så många att det är svårt att se alla direkt.
Du tror att första citatet du har med ska läsas fristående från inlägget det svarar på. Läs igen och skäms oavsett om du upptäcker ditt missförstånd eller inte upptäcker det.
oktober 6, 2010 den 8:11 e m
Johan Tisell
Angående vårdnadsmål finns ett opublicerat från Svea HovR där BÅDA ombuden (rättshjälp) fick nedsatt arvode då mycket av målet handlade om skolval vid gemensam vårdnad och detta kan rätten inte besluta om och ombuden borde vetat detta. En kul knorr är att en rådman en gång ringde mig och ville ha kopia av målet… Så kan rätten också bedriva sin rättsutredning!