I gårdagens DN fanns en intressant artikel om 3D-skrivare och hur de kan användas inom skolan. Tyvärr hittar jag den inte på nätet, men ett citat är lite tankeväckande. En person i artikeln säger: ”3D-skrivare är en ny teknik. Det intressanta är också hur de kommer påverka copyright och upphovsrätt i framtiden när en person själv kan tillverka reservdelar med skrivaren.”

Detta citat finns med i artikeln, som ett stilla konstaterande. Det är dock några problem med uttalandet. För det första. På engelska heter upphovsrätt copyright. Det är ungefär som att säga att mjölk kommer från cows och kor.

För det andra. Reservdelar omfattas sällan av upphovsrättsligt skydd, eftersom de ofta ser ut som de gör för att möta ett funktionellt behov. Frågan om funktion i upphovsrätten har hanterats i flera rättsfall, så vi kan vara tämligen säkra på att länkarmsbussningar och liknande inte omfattas av det upphovsrättsliga skyddet. De skydd som istället kan aktualiseras är det mönster- och patenträttsliga. Mönsterrätten kan, enligt vissa länders rätt, skydda reservdelar som är synliga. Hit hör exempelvis framskärmar och backspeglar. Reservdelar som är tekniska lösningar kan, om de registrerats, skyddas av patenträtten. En rättighet som ser ut på ett helt annat sätt än upphovsrätten.

I artikeln kommer alltså konstaterandet om att upphovsrätten är ett problem, något som journalisten inte i övrigt utvecklar eller diskuterar. Det lite sorgliga är att 3D-skrivare leder till många rättsliga frågeställningar som borde diskuteras mer, men med artiklar som denna riskerar diskussionen hamna helt fel. Här är några exempel på frågor att diskutera:

  1. Hur fungerar regler om produktansvar i relation till sådant som är utskrivet med en 3D-skrivare? Låt säga att en familj skriver ut en leksak på sin skrivare. Leksaken går sönder och ett barn sätter en bit i halsen och dör. Vem är ansvarig? Den som tillverkade skrivaren? Den som gjorde ritningen? Den som tillhandahöll materialet? Familjen?
  2. Patent- och mönsterrätten innebär att det är, i princip, fritt att framställa kopior privat. Det kan på sätt och vis liknas vid den kopiering för privat bruk som upphovsrätten öppnar för. I upphovsrätten finns dock en privatkopieringsersättning (det som tidigare kallades kassettersättning). Om 3D-skrivarna blir populära – ska liknande system införas även i patent- och mönsterrätten?
  3. Om reservdelar skrivs ut, hur ska kunderna få information om hur reservdelarna ska monteras? Det har diskuterats i flera artiklar utomlands att kunderna har svårt att få tag i manualerna eftersom företagen, med stöd av upphovsrätten, inte släpper dem. Det gör att även om kunderna faktiskt får skriva ut olika reservdelar kan de kanske inte montera dem.

Det var bara några exempel på vad artikeln i DN hade kunnat ta upp. För den som vill veta mer har både Netopia och Entreprenörskapsforum publicerat rapporter, som även tar upp rättsliga aspekter.

Christina Wainikka