Kulturhuset i Stockholm rensar ut Tintin-böckerna för att de har ett ”kolonialt perspektiv”, rapporterar Svenska dagbladet. Inte bara det, chefen för utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheten har också anvisat sin personal att jaga i hyllorna efter andra böcker som ”inte borde vara där”.

Vem har givit denna människa rätt att avgöra vad som borde finnas på bibliotekets hyllor? Ingen annan än hon själv, misstänker jag. Nästa gång är det någon självsvåldig person som anser att böcker som ”hånar profeten” inte ”borde finnas” på bibliotekets hyllor. Eller att böcker som gör narr av den kristna skapelseberättelsen inte ”borde finnas”. Eller böcker som kritiserar fackföreningsrörelsen. Eller böcker som ”förolämpar nationen”.

Det här, mina vänner, är exakt och utan minsta skillnad samma fasoner som leder till att kritiker av det sekulära Turkiet sätts bakom lås och bom, som för närvarande leder till att hus bränns ner och folk mördas i muslimska länder, som är grunden till att Pussy Riots medlemmar dömts. Det är diktatoriska fasoner.

Tintin är inte oproblematiskt. Men att ett kommunalt organs företrädare bestämmer att böckerna – som för övrigt anses utgöra en av comic-kulturens absoluta höjdpunkter och är konstnärligt extremet värdefulla – inte ”borde finnas” och plockar bort dem är en skandal: personen bakom detta borde genast skiljas från sin tjänst, då ett bibliotek inte kan anförtros någon som inte förstått yttrandefrihetens grund.

Yttrandefriheten är rätten att få säga och skriva det som andra tycker är anstötligt, smaklöst och vidrigt. Inget mindre. Om inte makten själv förstått det, måste vi lära makten detta om och om och om igen.

*****

Uppdatering: Se där, makten lär sig.

Advertisements