[Med ojämna mellanrum skriver pseudonymen Helen Mirren inlägg om jurister utifrån administratörens perspektiv. Läs!]

Under min långa konvalescens efter ett post-itrelaterat nervöst sammanbrott, insåg jag att mina tidigare blogginlägg uteslutande bestått av anekdoter med bitter eftersmak. Kanske roliga för stunden, men egentligen inte speciellt matnyttiga. De innehåller inga råd till den Icke-jurist som, mot bättre vetande, ska inleda sin bana på en juridisk arbetsplats, sin ’descent into hell’ så att säga. Med den naiva förhoppningen att kunna förenkla tillvaron för denna arma själ i inledningen av sitt gisslartåg, tänkte jag här lämna några få överlevnadstips*.

Först av allt, så fort du har börjat på din nya arbetsplats se till att hitta en plats där du kan gråta osedd. Repron är bra, för där man alltid skylla sina rödgråtna ögon på tonerallergi.

Lär dig fula tecken på något obskyrt språk. Så när du säger ”Ok, jag printar om allt för att kantlinjerna inte har rätt nyans av grått” kan du samtidigt göra en handrörelse som betyder att du planerar att kastrera Juristen med en ojämn smörkniv.

Hitta en bra förebild, en persona som du kan anta på jobbet så att du inte tar allt så personligt. En självutplånande, självuppoffrande Florence Nightingale skulle funka, men för mig funkar husalfen Dobby bäst. Såsom herren ser på husalfen, så ser Juristen på Icke-juristen. Någon som ska finnas tillgänglig precis i den sekund som Juristen behöver den, och som försvinner så fort som Juristen inte behöver den längre.

Lär dig läsa tankar. Utan en telepatisk förmåga är du hjälplös, för hur skulle du annars förstå exakt vad Juristen förväntar sig att du ska göra. Om Juristen säger till dig att hoppa från bassängkanten, menar Juristen egentligen att du ska göra en mollbergare från tiometerssvikten, synkront med en annan hoppare. Och du skulle ha gjort det igår.

Det må vara mänskligt att fela, men det är inte juristigt. Du kanske förväntar dig förståelse för att du är ny och inte kan allt. Fel! Att du är ny är ett av dina grundläggande fel. Som du skall ta ansvar för att arbeta bort. Snarast. Jag menar ASAP.

Förvänta dig inte kollegialitet. Juristen och Icke-juristen jobbar visserligen på en och samma arbetsplats, men de tillhör helt olika världar som skiljs åt av något som vi kan kalla juristprogrammet. Det är inte naturligt att umgås över yrkesklasserna. Acceptera detta så kommer det inte svida lika mycket när Juristpacket går förbi din arbetsplats när de vallar in varandra till lunch.

Jag kan fortsätta rabbla upp småtips, men egentligen är det bara att skrapa på ytan. Det finns en insikt som gör att allt faller på plats, som gör alla råd självklara, som förklarar varför du spelar en biroll i din egen arbetssituation. Insikten att Juristen kan allt om allt. Juristen skulle egentligen kunna göra ditt jobb, om de hade haft tid. Det krävs ingen specifik yrkesskicklighet för det du gör. Det finns inget som du kan bidra med, förutom din tillgänglighet. Även om du har ett antal universitetspoäng inom ett ämne, så kommer Juristen inte be dig om råd. Eftersom du är Icke-jurist så har dina eventuella kunskaper ingen bäring eftersom Juristen kan allt om allt.

Mitt avslutande råd är att skaffa dig ett totem á la Inception (det är en allmängiltig referens, look it up) så att du enkelt kan hålla reda på om du befinner dig i Juristvärlden eller i verkligheten. I verkligheten är du en människa med egenvärde. I Juristvärlden är du en funktion, utbytbar med nästan vem som helst ute på gatan. Det är också praktiskt om ditt totem är ett mjukisdjur, för då har du någon att prata med under arbetstid. Och som kan trösta dig i repron.

*Det här gäller inte IT-snubbar eller kalaspinglor. Av någon anledning behandlas ni med respekt för det ni nu gör.

Annonser