Staten kan få in pengar för att bekosta offentlig verksamhet på olika sätt, men när det sker tvångsvis handlar det oftast om antingen skatter eller avgifter. Det är enligt regeringsformen enbart riksdagen som kan besluta om hur skatter ska tas ut. Ett beslut som fattats av regeringen eller av myndighet om hur skatter ska beräknas är därför i strid med grundlagen och ska inte tillämpas.
Myndigheter och regeringen kan dock besluta om hur avgifter ska tas ut, oftast efter förordnande från riksdagen men i vissa fall behövs inte ens det. Det är således viktigt att skilja på dessa två – skatter och avgifter.
Skatter brukar definieras som ett tvångsbidrag till det allmänna utan direkt motprestation. Någon sorts motprestation får vi ju naturligtvis alltid av att vi betalar skatt, såsom skola, polis och vägar. Men dessa prestationer från staten är inte direkt kopplade till betalningen av skatt – även den som inte betalar skatt har rätt till skola, skydd från polisen och att få färdas på allmänna vägar.
En avgift är en penningprestation som betalas för en specificerad motprestation från det allmänna. Ofta är det tämligen enkelt att avgöra att en avgift är just en avgift, som parkeringsavgift, sotningsavgift eller avgift för ett erhålla körkortstillstånd eftersom det i dessa fall finns en tydligt definierad motprestation.
Att en viss motprestation ges är dock inte ensamt avgörande för att avgöra om en pålaga är en avgift, man måste även titta på kostnaden som sådan och bedöma om den vara eller tjänst som den enskilde får vid betalningen av pålagan redan kan ha betalats på annat sätt (refinansiering). Som exempel på detta kan nämnas att innan riksdagen införde trängselskatt i Stockholm var förslaget att detta skulle benämnas trängselavgift. Det konstaterades dock i lagstiftningsarbetet att gatu- och vägnätet redan har iordningsställts och finansierats av skattemedel. Trängselavgiften kunde därför inte anses vara en avgift utan det var istället en skatt. Vi hade alla tillsammans redan betalat för att kunna använda dessa vägar och staten skulle därmed bli överkompenserad om staten tog ut ytterligare en pålaga för detta.
De senaste dagarna har Polismyndigheten i Stockholms läns beslut att ta ut ersättning av idrottsklubbar för polisbevakning i samband med matcher debatterats flitigt. Min fråga är, utifrån ovanstående resonemang, om denna ersättning är en skatt eller en avgift? När polisen står på Råsunda och tittar på fotboll, när den där jättestora svarta polisbilen kör in i en folksamling där det finns barnvagnar eller när Ola Lindholm får kissa i en liten burk – har vi då inte redan betalat för det?
Troligtvis är ersättningen för polisbevakning att anse som en avgift, eftersom den syftar till att ersätta staten för de merkostnader som den offentliga tillställningen ger upphov till. Enligt ordningslagen har arrangören dessutom huvudansvaret för att ordningen upprätthålls i samband med tillställningen, vilket ytterligare talar för att polisen tillhandahåller en tjänst. Det torde således vara okej att det inte är riksdagen som beslutat om hur avgifterna ska fastställas, utan att det är regeringen som genom en viss förordning fastställt till vilka belopp som ersättningen ska uppgå till.
Men det finns ytterligare en aspekt att ta ställning till – staten har nämligen ett våldsmonopol. I Författningsutredningen (SOU 1963:16 s. 366)uttalades att en avgift kan framför allt på de områden där det allmänna har monopolställning, sättas så högt att den framstår som ”oskälig” i jämförelse med motprestationen. I dessa fall kan pålagan ändå betraktas som en skatt. Mig veterligen har så stora summor som polismyndigheterna den senaste tiden bedömt att arrangörer kan få betala inte tidigare prövats i domstol, exempelvis uppskattades kostnaden för polisbevakning vid en rejvfestival utanför Norrköping uppgå till 700 000 kr och ett stockholmsderby kan kosta en hel miljon. De ”tjänster” som polisen tillhandahåller har polisen alltså monopol på att utföra. Personligen skulle jag tycka att det vore mycket intressant att se om dessa höga ersättningar verkligen kan anses skäliga i jämförelse med motprestationen och jag hoppas att de arrangörer som sagt att de ska överklaga polismyndigheternas beslut även tittar på detta snart femtio år gamla förarbetsuttalande.
18 kommentarer
Comments feed for this article
oktober 21, 2011 den 11:29 f m
Old Whig
Det är en intressant frågeställning som gäller alla områden där staten har nästan absolut monopol såsom vård, skola och omsorg.
Vi kommer inom en inte alltför lång tid se samma övervältring av icke väsentliga kostnader på medborgaren när Rekordgenerationens vård behov exploderar runt 2020-2030.
Denna fråga ovan är själva kärnan i den Europeiska och amerikanska krisen. Vad ska det allmänna stå för? Hur mycket det allmänna betala, finansieras via skatter indrivna med våld? Hur stor andel ska utföras privat och betalas till privata utförare med premier och avgifter?
I fallet med polisen tycker jag att frågan bör ses ur de grundläggande friheterna i grundlagen. Är det en rättighet att spela fotboll? En rättighet att titta på fotboll fritt från att utsättas för våld och att utsätta andras egendom för skada (huliganer)?
Själv svarar jag nej på detta. Dock håller jag med att grundlagen bör ändras så att det mer och mer går att delegera offentlig verksamhet till privata aktörer. Vidare bör grundlagen förtydligas så att statens ansvar snävas in så att endast de grundlagsskyddade rättigheterna skydd kan finansieras via statliga skatter och avgifter samt en konstitutionsdomstol införs som just kan dra frågor som polisskyddet vid fotbollsmatcher, kultur evenemang mm. Part kan då både arrangör samt medboragre som skattebetalare vara. Jag tycker tex att sport och kulturevevenemang får betala sin egen bevakning emedan demonstrationer och utövandes av sin yttrandefrihet ska betalas av det allmänna. Det kan givetvis ske gränsfall även för mig såsom Vilks konst. Det handlar här om rätten att kritisera en fascistisk religion och det är extremt viktigt att staten skyddar dessa uttryck, inte religionens utövare.
.
oktober 21, 2011 den 11:45 f m
andreashamren
Jag har i detta inlägg medvetet inte uttalat mig i frågan om betalningsskyldigheten som sådan.
Betalningsskydligheten som sådan är förvisso en intressant fråga, men jag ville belysa att även om man har kommit förbi steget att det finns en betalningsskyldighet finns det principiella problem också kring ersättningens storlek och att det är det statliga våldsmonopolet som är problemet. Arrangören kan exempelvis inte välja att låta någon annan utföra ”tjänsten”.
Förordningen som reglerar ersättningsskyldighet för arrangörer grundar sig på en princip att staten ska få full kostnadstäckning för de merkostnader som tillställningen ger upphov till. Är det verkligen rimligt att denna princip om full kostnadstäckning används fullt ut när kostnaderna är så stora och det rör sig om en monopoliserad tjänst?
oktober 22, 2011 den 3:47 e m
Old Whig
Skrev jag inte att det var monopolet som var själva problemet?
När det gäller priset på 920 kr/h är detta förhållandevis lågt då om du hyr ordningsväktare från privata vaktbolag får du betala mer. (Möjligen används färre väktare än poliser)
Jag ser inget större problem med att delegera till privata ordningsväktare att ”skydda” i tunnelbanan eller runt stadion.
oktober 21, 2011 den 1:51 e m
Björn W
Intressant i sammanhanget är ju även den timkostnad som Polisen debiterar – 920 kr/tim om jag minns rätt?
Med tanke på hur polisens löner ser ut ligger ju lönekostnaden under 300 kr/tim inkl. OB, sociala avgifter och avtalspension…
oktober 21, 2011 den 2:14 e m
andreashamren
Ja, det är 920 kr per påbörjad timme. Här är hela förordningstexten – https://lagen.nu/1982:789
Har svårt att avgöra om det är ett för högt belopp.
oktober 21, 2011 den 9:36 e m
Maritn
920 kr/h är säkert korrekt och påvisbart om full kostnadstäcknign ska finnas. Det räcker ju inte att betala för polisens direkta lön. Hela polisorganisationen ska ju bäras upp, med olika nivåer, infrastruktur och alls ska betalas av 920/h. Att det är ett vansinne är en annan sak.
oktober 22, 2011 den 12:34 e m
Beholder
Det blir en press på klubbarna att se till att deras fnas sköter sig. Det är lite märkligt att huliganer bara finns inom vissa sporter….
oktober 22, 2011 den 5:32 e m
Andreas Hamrén
Ja, det kanske är konstigt. Kan bara komma på att det finns inom hockey, fotboll och bandy.
Personligen tror jag att detta istället leder till ökad makt för de så kallade firmorna. Inom exvis AIK är det Firman som satt stopp för pyroteknik och liknande, vilket gör att Firmans makt gentemot AIK har ökat. Det är en oroväckande utveckling.
oktober 22, 2011 den 7:19 e m
andreashamren
Old whig: Jo, det skrev du.
Som jag ser det finns det två intressanta frågor i detta.
1. Får polisen öht ta betalt (dvs. betalningsskyldigheten) och för vad?
2. Hur höga kostnader får polisen ta ut?
Att polisens verksamhet är monopoliserad är en omständighet som kan diskuteras vad gäller båda frågorna ovan. Mitt inlägg handlar dock bara om fråga nummer 2. Utifrån de retoriska frågor som du inledde din kommentar med fick jag intrycket av att du snarare ville diskutera fråga nummer 1. Det var det jag försökte klargöra, men jag borde kanske uttryckt det mer klart.
oktober 23, 2011 den 6:51 e m
Old Whig
1. Ja, i princip var min ursprungliga tanke att diskutera områden där staten har monopol polis, brandkår, sjukvård, omsorg och det vi nu talar om polisen.
Det jag menade var just att vi, enligt min mening, kommer att se en kraftig ökning av allsköns avgifter pga medborgarna kräver mer och mer trygghet samtidigt som staten inte längre har finansiell möjlighet att betala allt medborgaren vill ha. De moderna industrisamhällena är nu på väg in i det post industriella samhället. (Svetige var först ut).
För att vända på frågan kan man ju då fråga sig varför medborgaren ska betala alla de olika omsorgsavgifter som finns? Inom vård, skola och omsorg samt inom myndighetsutövningen är det en uppsjö av avgifter i synnerhet för företag, höga sådana.
2. Frågan blir då hur höga dessa avgifter kan få vara?
a) full kostnads täckning
b) marginalkostnad
c) en självrisk för att tvinga arrangörer och indivder att ta ansvar så hög att de inte som idag övervältrar allt ansvar på oss övriga skattebetalare
d) undantar vissa arrangemang från polisens uppdrag och gör det obligatoriskt att hyra egna privata väktare
e) annan tänkbar modell?
oktober 25, 2011 den 7:19 f m
Patrik PlöenPatrik
Jag hade inte tänkt gå in i det här, men jag kunde inte hålla mig. Exakt hur skall en idrottsklubb, oavsett verksamhetsform, övervaka hur ett antal privatpersoner beter sig utanför de evenemang man anordnar? Om vi till att börja med antar att ordningen upprätthålls på själva evenemanget (och där har inte idrottsklubbar haft särskilt goda möjligheter att agera långsiktigt förrän relativt nyligen), och det sedan bråkas utanför arenan. Vems ansvar är det? Om det bråkas på Stureplan är det ingen som skickar räkningen till Sturecompaniet eller Spy Bar. Hur kommer det sig? Jag kan garantera att det våld som utspelas i Stockholms innerstad varje helg vida överstiger det våld som förekommer i anslutning till fotbolls- och hockeymatcher. I konsekvensens namn borde väl piketkostnaderna för en vanlig lördagkväll fördelas ut på de som har öppet och säljer alkohol? Javisst ja. De fördelas ju redan. Genom skatter. Sedan kan jag lite förundrat fundera över varför det bara är AB, som ju är skattskyldiga, som skall betala, medan ideella föreningar, som inte är det, slipper betala. Borde det inte vara tvärtom?
oktober 24, 2011 den 3:30 e m
Carl-Johan Wärn
Jag kan tycka att det är märkligt med full kostnadstäckning (om det nu är fallet) istället för marginalkostnadstäckning. Polisen kommer ju ändå ha utgifter för uniformer, ledningssystem, bilar osv. även utan evenemangen så varför ska arrangörerna vara med och betala detta?
oktober 25, 2011 den 6:15 f m
andreashamren
Jag ställer mig också väldigt tveksam till just de kostnader du tar upp. Det finns ett intressant stycke ur prop. 1979/80:17 på sid. 18-19 som är av intresse.
”Enligt vad jag har föreslagit i det föregående uppkommer skyldighet för anordnaren att svara för polisens kostnader för ordningshållning vid offentlig tillställning bara när annan än ideell förening anordnar en tillställning i vinningssyfte. Det kan då knappast finnas anledning till betänkligheter mot en ordning som innebär att anordnaren regelmässigt skall vara skyldig att svara för alla kostnader för ordningshållning som tillställningen föranleder. Häri ligger – bortsett från att ersättning utöver de verkliga kostnaderna inte kan få tas ut – dock ett krav på att kostnaderna skall vara föranledda just av tillställningen. Detta innebär att kostnader som föranleds av att polisens insatser för ordningshållning måste dimensioneras med hänsyn till risken för demonstrationer och andra mer eller mindre organiserade åtgärder som kan sägas rikta sig mot tillställnigen inte får tas ut av anordnaren. Kostnader som föranleds av att en tillställningen kan väntas kräva insatser av polisen för att upprätthålla ordningen bland dem som kan sägas delta i tillställningen får däremot anses vara föranledda av denna.”
Hur detta ska tolkas när det gäller fotbollsvåld och annan ordningsstörning i samband med fotbollsmatcher är dock väldigt osäkert.
oktober 25, 2011 den 6:27 f m
M
Tja, man kan ju tänka sig att polisen nu anser sig ha anledning att skaffa in mer kravallutrustning, etc, nu när det är bestämt att man själv inte måste stå för kostnaden?. Alltså har polisen goda skäl att tillämpa full kostnadstäckning på samma sätt som universitetsvärlden nu gått i detta spår gällande OH-påslag på externa medel?
maj 7, 2013 den 5:07 e m
Några korta tankar om Bo Svenssons utredning | Andreas Hamrén
[…] är om avgifterna egentligen är att betrakta som en skatt. Om det har jag tidigare skrivit på Juridikbloggen. Mer om det nedan. Den andra frågan är om poliskostnaderna är att se som ett olaga statsstöd […]
maj 7, 2013 den 6:48 e m
Några korta tankar om Bo Svenssons utredning | Juridikbloggen
[…] om avgifterna egentligen är att betrakta som en skatt. Om det har jag tidigare skrivit här på Juridikbloggen. Mer om det nedan. Den andra frågan är om poliskostnaderna är att se som ett olaga statsstöd […]
maj 16, 2013 den 4:41 e m
Bängen debiterar | No size fits all
[…] med fritt inträde eftersom polisen anser att det senare anordnas i vinstsyfte. Polisen kräver beskyddarpengar som motsvarar halva den totala budgeten för arrangemanget. Nu råder politisk enighet i […]
september 1, 2013 den 5:22 e m
Gör inte om, gör rätt | No size fits all
[…] fritt inträde eftersom polisen anser att det senare anordnas i vinstsyfte. Polisen krävde beskyddarpengar som motsvarade halva den totala budgeten för arrangemanget. Det ledde till politisk enighet i […]