Benjamin O J Boman är förmodligen Sveriges mest erfarna ombud i rättegångar rörande ärekränkningar på Internet. I nedanstående gästinlägg gör Boman en genomgång av de olika ansvarsregler som kan bli aktuella. Hans genomgång visar hur snårig juridiken härvid är. Men hans utredning ger också upphov till flera rättspolitiska frågor.

WEBBSIDEKOMMENTARER OCH GÄLLANDE RÄTT

– en hemsida är normalt sett inte skyddad av grundlagarna, utan polis och åklagare får i vanlig ordning ingripa mot brott i dessa medier; den som blivit förtalad på en hemsida kan stämma innehavaren av hemsidan, om denne inte är anonym dvs. Det är inte otillåtet att ha en anonym hemsida eller skriva anonyma inlägg, och polis och åklagare får inte kontrollera vem som skrivit inlägg, om inte brottet ligger på fängelsenivå

– grundlagsskydd innebär att tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen gäller för en innehållet i ett medium; detta innebär att bara Justitiekanslern får besluta om tvångsåtgärder och allmänt åtal mot mediet, och att man har rätt till politiskt tillsatt jury i en rättegång om brott i skriften, samt att meddelare och författare är skyddade från ansvar för innehållet (ensamansvar för utgivare gäller)

– alla tidningar och webbtidningar som vill ha grundlagsskydd, måste ha ansvarig utgivare; den ägare som ger ut en skrift utan utgivare, skall straffas för detta (JK väcker åtal)

– det finns fyra olika sorters skydd, vad gäller tidningar: 1) en tryckt tidning är skyddad för att den är tryckt, 2) en radiosändning (kanhända även ett e-nyhetsbrev) eller teknisk upptagning, som bara återger innehållet i en tryckt tidning, ses som en ”bilaga” till den tryckta tidningen, och är därför skyddad enligt den s.k. bilageregeln i tryckfrihetsförordningen, 3) en webbsida som drivs av redaktionen för en grundlagsskyddad tidning eller av ett företag som yrkesmässigt framställer tryckta skrifter eller en nyhetsbyrå, är automatiskt skyddad som s.k. databas, 4) en webbtidning kan få skydd om ägaren frivilligt ansöker om, och får, utgivningsbevis; då blir webbtidningen en databas. Punkterna 3 och 4 omfattas av databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen.

– databaser (webbsidor drivna av massmedieföretag, som omfattas av databasregeln) är bara skyddade i den mån de inte kan ändras av vem som helst, utan bara av redaktionen för skriften; så är det för att utgivaren bara ska ansvara för det som redaktionen har godkänt.

– en webbtidning som sökt frivilligt skydd, får INTE innehålla information som har publicerats utan godkännande från redaktionen; sådant material omfattas inte av grundlagen, och förekommer det innebär detta att utgivningsbeviset kan dras tillbaka. Alltså MÅSTE kommentarer på sådana webbtidningar vara förhandsmodererade.

– gällande kommentarer i tidningar som omfattas av automatiskt skydd enligt punkt 3 ovan, får tidningarna välja själva om de ska omfattas av grundlagen eller inte. Om kommentarerna inte förhandsmodereras, och alltså användarna av webbsidan själva kan lägga till innehåll utan redaktionens medverkan, gäller inte grundlagen och därmed inte heller ensamansvaret för utgivaren. Då ansvarar varje kommentator själv för sina inlägg. Detta är alltså en direkt konsekvens av att redaktionen inte vill ta ansvar för innehållet.

– en annan sak är att den som driver en elektronisk anslagstavla (t.ex. en tidning med kommentarer eller en blogg), enligt den s.k. BBS-lagen ÄNDÅ måste kontrollera kommentarer som inkommer. Denne är dock bara ansvarig för uppenbara fall av uppvigling, barnporr, upphovsrättsbrott, hets mot folkgrupp och olaga våldsskildring, som hen inte tagit bort inom (ca.) en vecka. Förtal, förolämpning och olaga hot är innehavaren av ”anslagstavlan” INTE automatiskt ansvarig för.

– den blogginnehavare som förhandsmodererar kommentarer, är även ansvarig för förtal i kommentarerna, enligt två hovrättsdomar (vars bedömning delas av justitieråd och professorer); anledningen till detta är att den som förhandsmodererar kommentarer själv bestämmer vad som ska spridas till allmänheten, precis som en insändarredaktion

Advertisements