I senaste Svensk Juristtidning har jag en uppsats med titeln Kausalitetspraktikan. Jag beskriver där en enkel modell för hantering av orsaksproblem och försöker säga något om vad ”kausalitet” betyder i rättsliga, särskilt skadeståndsrättsliga, sammanhang. Frågor av dessa slag fortsätter att utmana. Idag råkade jag bläddra i en uppsats av Leo Katz, mest känd för sina straffrättsliga skrifter, som tog upp ett hypotetiskt (men fullt plausibelt) orsaksproblem mot bakgrund av just straffanvar för dödande. Låt mig göra en variation på hans exempel.

Mannen X bär på ett virus, liknande HIV-viruset, som sprids genom sexuellt umgänge. Viruset kan leda till en allvarlig, och med säkerhet dödlig, sjukdom men de flesta som smittas med viruset utvecklar aldrig sjukdomen. Viruset i sig medför inte några direkta, negativa, hälsoeffekter – det är enbart om sjukdomen bryter ut som bäraren av viruset drabbas av skada i den traditionella, fysiska betydelsen. Prognosen för att den som smittas av viruset ska kunna undgå sjukdomen är dessutom väldigt god om man kan klarat sig undan sjukdomen det första året efter att viruset överförts – antingen får man sjukdomen inom ett år eller inte alls.

X har umgänge med Y, som är kvinna. Han berättar inte om viruset för Y, trots att han är fullt medveten om att risken för smitta är stor. Viruset förs över till Y. Y har emellertid tur. Inte heller Y drabbas av sjukdomen inom ett år. Vid samma tillfälle blir Y också gravid. Hon föder ett barn, Z. Även Z är smittad av viruset men till skillnad från X och Y har Z inte tur. Z lever i ett år innan hon avlider i sviterna av sjukdomen.

Ska X dömas till straffansvar för Z:s död? Varför/varför inte?

Har X orsakat Z:s död?

Annonser