olika fora framförs kritik mot den senaste sexualbrottsutredningen som föreslår ett samtyckesbaserat sexualbrott, sexuellt övergrepp. Tanken är alltså att det skall vara straffbart att ha sex med någon utan att ha fått dennas uttryckliga samtycke. Medan detta kan vara bra eller dåligt från olika utgångspunkter – se Madeleine Leijonhufvud som tycker att det är bra och Rolf Hillegren som tycker att det är dåligt -, har en del av kritiken hängt upp sig på följande formulering i utredningen (på s. 252):

En tillåtelse behöver inte ha någon särskild form för att gälla. Som vi tidigare har utvecklat är det vår bedömning att samtycken i form av en tyst, inre accept dock inte bör beaktas…

Av detta drar en del av kritikerna slutsatsen att det krävs ett skriftligt samtycke. Jag anser att denna kritik vilar på en mycket selektiv perception. Utredningen fortsätter nämligen:

…utan att samtycket måste ha manifesterats på något sätt, även om det är tillräckligt att det skett genom ett faktiskt agerande.

Märk att båda citaten tillsammans utgör samma mening: kritiken hänger alltså upp sig på en del av en mening som relativiseras i resten av meningen. Ojuste, för att säga det minsta. Ett faktiskt agerande kan vara att det påstådda offret självt dragit ner byxorna på motparten eller stoppat handen i byxorna på motparten eller flera andra tänkbara sätt. Dessutom gäller fortsatt oskuldspresumtionen, alltså att det måste bevisas att den åtalade agerat utan att ha fått ett samtycke genom (åtminstone) faktiskt agerande. Något skriftligt kontrakt kan det inte vara tal om. Samtyckeskravet utgör i sig inte någon omkastning av oskuldspresumtionen.

Jag är själv mycket skeptisk till ett samtyckesbaserat brott, främst av den anledningen att jag inte tror att det kommer att förändra sexualbrottsrättegången ett dugg. Brottet riskerar att antingen tillämpas på ett sätt som medför att personer kriminaliseras som inte gjort sig skyldiga till något annat än ett ärligt missförstånd avseende en emotionellt komplex situation, eller att vara fullkomligt verkningslöst. Jag har svårt att tro att bestämmelsen praktiskt sett kan tillämpas på ett sådant sätt att det inte riskerar att ge upphov till stötande resultat.

Jag är dock inte beredd att acceptera en kritik mot förslaget – ett förlöjligande av förslaget – som i sig är intellektuellt ohederligt.

Minst sagt.

Annonser