Redan någon timme efter att den s.k. 38-åringen gripits misstänkt för skotten i Malmö skrev jag på Twitter ”38-åringen, snart med ett namn på allas läppar.” Senare tillade jag ”Tack vare Expressen”. Och så blev det naturligtvis. Expressen blev igen först ut att lämna ut uppgifter om den misstänkta, nu häktade, personens namn.

Det har fått polisen att reagera. Mediernas namngivning, med bild, stör utredningen, framhåller de utredningsansvariga. Fotokonfrontationer blir genom Expressens åtgärd i det närmaste meningslösa.

Historien känns igen. Mediernas allt tidigare namngivanden och bildpubliceringar stör utredningar. Publiceringen av sekretessbelagd information ur förundersökningen likaså.

Dessutom finns det enorma integritetsrisker för den  misstänkta. Den misstänka personen har rätt att betraktas som oskyldig och det särskilt på ett sådant här tidigt stadium i förundersökningen. 38-åringen nekar till brotten.

Detta bryr sig nu förstås inte Expressen om. Expressen har andra intressen. Och nej, jag tror inte att det bland redaktörer närmast religiöst anstrukna begreppet allmänintresset är det som bäst förklarar den eskalerande utvecklingen mot att namnge tidigt i utredningen. Expressens Thomas Mattson har dock lanserat en ny förklaring. Han namnger och bildpublicerar för att, öhm, motverka rasism? Så här skriver Mattson, vilket förtjänar att citeras in extenso eftersom det är den mest fantastiska motivering av tidningens moraliska kollaps som jag hitintills hört:

”Expressen är normalt mycket restriktiv med att publicera namn och bild på misstänkta eller dömda brottslingar, och undantag görs endast då det föreligger ett uppenbart allmänintresse.
   Men den här restriktivitetsprincipen är kontroversiell, jag har många gånger bloggat om att inte minst identifiering av brottsmisstänkta eller dömda personer som en del läsare definierar som ”etniska svenskar” kritiseras hårt. Det sprids en myt i artikelkommentarer och forum om att medierna är särskilt benägna att publicera namn och bild på så kallade ”etniska svenskar”, samtidigt som de etablerade redaktionerna påstås vilja tysta ner invandrarrelaterad kriminalitet – allt i syfte att försköna den svenska integrationspolitiken. Ja, ni fattar.
   Expressens publicering i dag, när vi berättar mer om den misstänkte Lasermannen och identifierar honom med namn och bild, kommer alldeles säkert att kritiseras av anonyma mejlare som hänvisar till ”pressetik” och ”förtal” och ”flyttade gränser”… men som egentligen vill säga något annat. Och det är just de stämningarna, den tidsandan, som gör skottlossningarna i Malmö så relevanta att skildra.
   Vi vet ännu inte allt om attentaten mot malmöborna, ett mord och sju mordförsök, men en sak vet vi: det är viktigt att så konkrekt som möjligt rapportera om det oprovocerade våld som, enligt polisen, riktats mot personer som inte ser ut som ”etniska svenskar”.”

Namn och bild för att motverka rasismen alltså. Trovärdigt? Inte för ett ögonblick. Men låt oss anta att Mattson menar allvar. Då är det alltså den misstänktas etnicitet som kan fälla avgörandet om namn och bild skall ut, eller inte.  

Fräscht.

Annonser