Niclas Berggren tipsar idag om denna studiesin blogg. I studien visas två effekter: dels tenderar amerikanska försökspersoner och jurymedlemmar att bedöma brott som påverkar ett litet antal människor hårdare än brott som påverkar ett stort antal människor när det gäller straffsatser och punitive damages, dels tenderar de amerikanska försökspersonerna mera till att själva begå brott när ett stort antal människor påverkas än när ett litet antal människor påverkas. Anledningen till denna effekt anses vara möjligheten att identifiera sig med offret. Rör brottet få offer, är det lättare att vara inkännande och alltså moraliskt uppröd än det är när det rör sig om en stor massa (lite i linje med Stalins dictum att en död person är en tragedi och en miljon döda statistik).

Min fråga är nu: finns anledning att tro att detta resultat är kulturellt betingat (mot vilket talar Stalin-citatet)? Kan det tänkas att samma effekt finns i svenska domstolar? I så fall kanske vi har ett strukturellt kognitivt problem på handen som bör hanteras.

Jag vet dock inte – har någon av läsarna något tankeväckande att säga om mina frågor?

Advertisements