Den 9 april skrev jag ett inlägg om den här artikeln som handlar om hur Västtrafik krävde s k tilläggsavgift av en femtonårig flicka. Häromdagen meddelade företagets beslutsfattare att de inte längre kräver henne, med hänsyn till vad som anförts i hennes ärende. Det är förstås bra att företagets beslutsfattare avstår från kravet, även om de inte redovisar sina skäl. Beslutet kan bero på att flickan faktiskt hade betalat (hon hade bara inte i tid fått svar på sitt SMS från systemet), det kan bero på att hon var underårig, och det kan bero på att de helt enkelt tycker synd om henne.

Motiveringen av det enskilda beslutet har liten betydelse när det nu blev det nämnda. Förhoppningsvis finns det dock någon journalist som frågar Västtrafik om huruvida de kommer att ändra sina rutiner. Kanske också om huruvida stadsjuristen kunde hjälpa dem med en motivering av de rutiner de har. Det vore ju intressant att få veta hur ett av landets största lokaltrafikföretag konstruerar sitt system för att debitera barn. Barn vars föräldrar antagligen oftast inte vågar göra annat än att betala, trots att den här historien har givit intrycket av att företaget inte på ett hållbart sätt kan redovisa hur deras konstruktion förhåller sig till lagstiftningen.

(I jämförelse till gårdagens inlägg av Jakob Heidbrink är detta förstås en skitsak, men ambitionen behöver ju inte sänkas för det.)

Annonser