Idag tänker jag bege mig på farlig mark, eftersom det i terrängen ligger åtskilliga politiska minor. Jag tänker dock inte påstå, utan fråga – det bör den hålla i minnet som inte delar den generella politiska åsikt på vilka mina frågor vilar.

Frågan handlar om strejkrätten. Enligt Dagens Nyheter varslar hamnarbetarna om sympatistrejker för att stödja fackföreningen Pappers i sina förhandlingar med arbetsgivarna om ett nytt kollektivavtal.

Sympatistrejker är – alldeles oavsett vad man tycker om dem – ett något märkligt djur. Pappers har ett problem med sin motpart, arbetsgivarna inom pappersbranschen. Hamnarbetarna har tydligen inget problem med sin motpart, arbetsgivarna inom transportbranschen. Det som alltså händer nu är att hamnarbetarna aviserar att de tänker sluta arbeta för transportörerna eftersom pappersarbetarna har ett problem med pappersindustrins arbetsgivare. De här är inte helt symmetriskt.

För mig ser det ut som om ”oskyldiga” kommer att drabbas eller åtminstone personer som inte har misskött sig eller har en tvist med de som strejkar. Hamnarbetarna tänker inte ta befattning med transporter som är destinerade till pappersbruk. Det svider förstås för arbetsgivarna inom pappersbranschen – vilket nog är syftet – men inte enbart. Det svider också för andra som inte har med tvisten att göra.

Transportörerna tjänar sina pengar genom att transportera gods till pappersbruken. Ibland får transportörerna sina pengar från avsändarna, ibland från mottagarna. Hamnarbetarnas strejk vänder sig mot mottagarna, alltså inom den drabbade gruppen en begränsad krets.

De som åsamkas ekonomiska förluster är dock inte bara mottagarna av godset, alltså pappersbruken. Avsändarna – i all regel säljare av material – får inte sina pengar. De har sålt material till pappersbruken, materialet kommer inte fram, och säljarna kan förvisso inte göras ansvariga för skadestånd, men köparna kan ändå få rätt att häva avtalet om godset inte kommer fram. Då får säljarna inte betalat och måste dessutom återta sitt gods. Hamnarbetarna riskerar alltså att skada, inte bara pappersbranschen, utan också exempelvis skogsbruket.

Mest direkt drabbas naturligtvis transportörerna. Transportörerna tjänar sina pengar genom att de får betalt för genomförda transporter. Strejkar hamnarbetarna, kan inte godset vidarebefordras, transporterna blir inte avslutade och transportbranschen får inte in några pengar från uppdragsgivare med anknytning till pappersbranschen. Transportbranschen skadas alltså trots att ingen påstår att den gör något fel: avtalsenliga löner betalas, arbetsmiljöbestämmelser följs, MBL-förhandlingar förs… Med andra ord: oskyldiga, folk som inte har med konflikten att göra, drabbas.

Sympatistrejker blir enbart meningsfulla om man antar att arbetsgivarna inom transportbranschen har sådant inflytande över arbetsgivarna inom pappersbranschen att en strejk mot de förra kommer att sätta press på de senare. Jag vet inte hur det är med det – om transportbranschen verkligen har ett sådant inflytande över pappersbranschen – men jag tillåter mig tvivla. Finns inget sådant inflytande, drabbar dock sympatistrejken oskyldiga som inte ens kan göra något åt sin situation. Det borde väl låta illa även för de som försvarar rätten till sympatistrejker?

Även om något inflytande av transportbranschen över pappersbranschen finns, är dock frågan om det verkligen är legitimt att oskyldiga används för att sätta press mot en annan part. Det är faktiskt – och det är menat utan värdering, utan som en beskrivning – samma princip som när någon tar ett gisslan: jag har ditt barn, alltså bör du påverka någon tredje man för att jag inte skall skada barnet och därigenom dig. Jag ser inte skillnaden mellan detta och den här strejken: jag har möjlighet att skada din ekonomi, alltså bör du nu påverka tredje part för att jag inte skall skada dina ekonomiska intressen. Även här undrar jag om detta inte låter ganska hemskt även för dem som försvarar rätten till sympatistrejker?

Jag anser att strejkrätten är viktig och måste behållas, men då menar jag rätten att lägga ned arbetet för att sätta press på den motpart som man har problem med. Jag har alltså inga principiella problem med att Pappers kallar till strejk när det har problem med arbetsgivarna och jag anser att arbetsgivarna har all rätt att stänga ute arbetare för att sätta press på Pappers. Det hör spelet till och är enligt min mening viktigt för att spelet skall fungera tillfredsställande.

Men nu till min fråga: är det verkligen berättigat och viktigt för spelet att någon som inte har några som helst problem med sin egen arbetsgivare får skada denna för att komma åt någon annan parts arbetsgivare? Är inte rätten att sympatistrejka att ta det för långt, eftersom oskyldiga drabbas?

Som sagt, det här är en fråga: låt mig höra svaren. Convince me!

Annonser