Justitiekanslern gav idag beskedet att man inte överklagar hovrättens dom i fallet angående diskriminerande antagningsregler vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Det betyder ett slut på processen mot universitetet, som blir skyldigt att betala ut skadestånd om 35 000 kronor plus ränta till var och en av de 44 diskriminerade kvinnorna.

Det är ett glädjande besked. Sedan tidigare har SLU gjort om sina antagningsregler och de diskriminerade kvinnorna får nu upprättelse i form av skadestånd. Det är också ett rimligt beslut eftersom universitetet redan har fällts av två enhälliga domstolar.

Men det är klart att man blir lite fundersam kring JK:s beslutsprocess. Sedan tidigare var det genom en dom från Högsta domstolen klart att antagningsregler som ger förtur åt personer med sämre meriter, kvotering, är olagligt. Men SLU-fallet handlade om den typ av diskriminering som uppstår när man ger förtur åt en viss grupp (i det här fallet män) vid lika meriter. När JK överklagade och begärde prövningstillstånd i hovrätten menade JK att varken Högsta domstolen eller EU-domstolen hade prövat den frågan på ett tillräckligt klargörande sätt och att det fanns behov av prejudikat för ledning av rättstillämpningen. Men nu, nio månader senare, ger alltså JK upp den här processen och menar att det inte längre finns något prejudikatvärde.

Hur kommer det sig då? Kanske har nya JK Anna Skarhed en annan uppfattning än sin företrädare. Men JK:s beslut får nog ändå ses som en konsekvens av att utgången sannolikt skulle ha blivit densamma i Högsta domstolen som i tingsrätten och hovrätten. Dessutom har landets högskolor och universitet själva börjat inse att könsdiskriminerande antagningsregler inte är någon bra idé.

Flera universitet och högskolor har reagerat genom att självmant ta bort den här typen av antagningsregler. Till exempel meddelade Uppsala universitet i december förra året att man i fortsättningen ska låta lotten avgöra vem som får en plats när sökande har lika meriter, inte kön.

Så sent som i förra veckan meddelade dessutom högskole- och forskningsminister Tobias Krantz att paragrafen i högskoleförordningen som tillåter positiv särbehandling vid antagningen för att jämna ut könsfördelningen försvinner.

Alldeles oavsett om det finns ett prejudikatbehov eller inte kan man konstatera att problemet med diskriminerande antagningsregler, och därmed också allmänintresset av SLU-fallet, är stort. Bara under 2009 förekom över 5 000 liknande fall av könsdiskriminering i högskolan. I 95 procent av fallen är det kvinnor som har drabbats.

De rättsliga prövningarna har visat att diskriminerande antagningsregler både är orättvisa, olämpliga och olagliga. Att de nu försvinner lär knappast sörjas av särskilt många.

Annonser