Karin Olsson skriver i Expressen om ”behovet” av att ”fräscha up sambolagen”. Anledningen till det är att sambor inte orkar med att skriva ett testamente eller gifta sig för att reglera sin gemensamma ekonomi (framför allt för framtiden, då någon av samborna dör). Det är knappast sambolagen som behöver fräschas upp, utan insikten om att det kan finnas anledning att planera sin ekonomi även ur juridiskt perspektiv. Det finns redan en flervalslösning i lagen för den som vill komma åt de effekter som Karin efterlyser: Äktenskap eller testamente. Här finns det en diskussion om det. 

Det finns dessutom uppenbara problem med att göra sambolagen än mer äktenskapsliknande. Det kan ju till att börja med ifrågasättas varför juridiken skall göra samboförhållandet äktenskapsliknande när det redan finns en rättslig institution för det, nämligen äktenskapet.

Det kan finnas starka skäl som talar för att en sambo inte vill reglera sitt förhållandet på samma sätt som äktenskapet. Jag kan till exempel gissa att det gäller för väldigt många som blir sambor på äldre dar, efter att en tidigare partner dött eller efter en skilsmässa tre decennier tidigare. När Karin Olsson talar om det ”allmänna rättsmedvetandets” inställning till samboförhållanden så menar hon naturligtvis sitt allmänna rättsmedvetande. Och det synkar ofta inte med det allmänna rättsmedvetandets inställning till sambor hos nyinflyttade Ahmed eller gamla Agda eller frikyrkliga Anton. Det framstår inte som osannolikt att farfar som i 80-årsåldern flyttar ihop med den trevliga damen från danskursen hellre vill att arvsordningen ska gälla som vanligt om han dör, och inte att hans egendom skall tillfalla den nye sambon.

En sambolag som liknar äktenskapet leder dessutom till uppenbara bevisproblem. Hur ska domstolen i efterhand vid ett bråk kunna avgöra om Agda, 77 år, levde i ett äktenskapsliknande förhållande med Britt, 84 år? Kanske var Agda och Britt bara vänner som ville ha sällskap?

Men det verkar som att det finns en okunskap om sambors rättsliga ställning. Jag kan inte för mitt liv förstå hur den okunskapen har kunnat uppstå – det verkar som så självklart att rättsordningen inte skulle reglera sambor som gifta när det redan finns en reglering för äktenskapet – men så illa beställt verkar det i alla fall vara med de familjerättsliga kunskaperna.

Det är dock svårt att se hur ny lagstiftning ska kunna förändra det faktum att människor ofta är för lata för att söka reda på information om sin egen privatekonomi. För 25 år sedan hade några filmer på det sexiga tv-programmet Anslagstavlan kunnat göra nytta. Idag finns inte Anslagstavlan. Men å andra sidan finns det juridikbloggar.