Eller, inte hemlig kanske, men inte utlagd på HD:s hemsida så flyger den lätt under radarn. I förra veckan kom i alla fall en hett anteciperad dom från HD rörande skadeståndsnivåerna vid Europakonventionsbaserade krav för långsam handläggning i rättsväsendet, den s.k. Zullo-taxan.

Bakgrunden står att finna i den ersättningsnivå för ideellt skadestånd som HD lade sig på i den s.k. Lundgren-domen från 2005. Där fann HD med hänvisning till Europadomstolens praxis att en rimlig nivå var 1000 till 1500 Euro per år som handläggningen pågått.

Med hänvisning till senare avgöranden från Europadomstolen har svenska domstolar därefter prutat på denna nivå. Det har ifrågasatts om det är rimligt att på detta sätt använda sig av Europadomstolens praxis för att sänka ersättningsnivåerna: Europadomstolens praxis borde bara betraktas som en miniminivå och inte som en möjligt begränsande rättskälla, är argumentetm som framförts.

HD fann att den lägre nivå som domstolarna nu slagit in på var rimlig.  Det är således litet billigare att kränka rätten till en rättvis rättegång nu än för fyra år sedan. Kanske tur det, med tanke på den påstådda frekvensen i kränkningarna.

Annonser