faksimil

DN rapporterar om uppskjuten TPB-rättegång…

En hypotes om EU-valet och piratpartiet är att partiet lyckades förvalta en enorm uppmärksamhet som följde på rättegången (och den fällande domen) mot The Pirate Bay. Den uppfattningen styrks av en enkel observation av de sökmönster som föregick valet – och följde på det. Google Trends visar tydligt hur rättegången och domslutet inledded en period där piratpartiet lyckades hålla kvar uppmärksamheten hos sina väljare.

tpb

Ett tag var parrrrtiet större än viken

Som synes i grafen ledde den fällande domen mot The Pirate Bay (17/4) till en uppmärksamhet som sedan förvaltades in i framgångarna i EU-valet. Men notera också hur kortlivad den framgången var. Piratpartiet försvinner snabbt igen, och om det ett tag såg ut som om partiet skulle kunna få mer uppmärksamhet än The Pirate Bay försvann partiet istället snabbt tillbaka ned i sökningarna.

Rättsprocesser kan påverka val. Det råder det knappast något tvivel om. Redan i samband med avslöjandet av Folkpartiets dataintrång år 2006 misstänkte vissa bedömare att socialdemokraterna väntat ut ett optimalt tillfälle att polisanmäla. Om man väntat till efter valet kunde inget ha tagits ut i politiskt kapital alls ur den historien – något som kan få den cyniske betraktaren att undra vad som kommer att komma närmare valet den här gången.

Användningen av domstolen som talarpodium i en politisk sak eller som hävstång för ett parti är emellertid beroende av en extrem tajming. Piratpartiets strateger mått ha jublat när de nu fått rättegången mot The Pirate Bay uppskjuten – troligtvis till försommaren, men kanske till och med till augusti. Det finns få saker som skulle gynna piratpartiet mer än en pågående rättsprocess mot The Pirate Bay parallellt med torgmöten och kampanjande i valrörelsen. Och det finns kanske få andra saker som kan rädda partiet från att gå junilistans öde till mötes. Notera i sökstatistiken att partiets beslut att ställa upp i kommunalval inte ens registrerade på skalan. Det finns inget intresse för partiets mer konventionella beslut, ser det ut som. I dag har piratpartiet – som litar på nätet för sin mobilisering och kan beskrivas som ett av de första nätverkspartierna – en mindre andel av sökningarna än både moderaterna, vänsterpartiet och sverigedemokraterna:

Bild 9

Notera att TPB fortfarande är större än alla riksdagspartierna i grafen…

Nu betyder ju inte sökvolym allt och jag drar verkligen stora växlar på graferna (och hoppas att ni ska bli bländade av dem), men det ligger något i observationen att piratpartiet nog vinner på rättsprocesser som involvererar upphovsrätten. Det ska därför bli extra intressant att se om IFPI, Antipiratbyrån och andra väljer en restriktiv domstolsstrategi innan valet, för att sedan kanske skala upp ordentligt när fyra nya år med en ny given politisk konstellation inleds.

Piratpartiet själva funderar säkert i skrivande stund på om de själva kan skapa rättegångar och förvandla dem till en del av sin politiska kampanj. Eller om det går att på olika sätt ansluta till överklagandet i Ephonemålet och eventuellt andra mål som kan tänkas inledas under tiden fram till september nästa år.

Till sist, är det ett problem att rättegångar kan kidnappas av politiska kampanjer? Borde domstolen faktorera in den politiska situationen i sin schemaläggning av rättegångar? Vore det rimligt om man skyndade på TPB-rättegången i akt och mening att se till att den inte ägde rum under brinnande valrörelse i augusti/september? Går det att försvara en schemaläggning som tar hänsyn till externa faktorer och eventuella medie- och politikeffekter till de tilltalades fördel? Det synes självklart att en snabb rättegång och en tidigareläggning av mål kan vara påkallade om det skulle skada en part att processen drar ut på tiden (det kan finnas alla möjliga skyddshänsyn att ta) – men hur är det om en process skulle kunna vara oproportionerligt positiv för en part i en process? Finns det utrymme för domstolen att försöka minimera den politiska effekten av en rättegång?

Jag kan inte se att det utrymme ges inom dagens system. Schemaläggningen bör ske utan hänsyn till eventuella politiska effekter och med systemendogena faktorer som de enda relevanta grunderna. Och varje försök till politisk påtryckning på processen borde i stället ses som problematiskt. Det svåra blir givetvis att avgöra hur beslut som dessa egentligen fattats – för hur skulle man kunna belägga att politiska hänsyn tagits i processen?

Det ser ut att bli en rättsligt intressant valrörelse.