I senaste numret av SvJT har jag med en artikel om rättighetsargument i förmögenhetsrätten. Artikeln finns här: rättighetsargument.
Blogroll
Juridikbloggar
Juridiska nyhetssidor
Juridikbloggen
rätt om rätt
rätt om rätt
I senaste numret av SvJT har jag med en artikel om rättighetsargument i förmögenhetsrätten. Artikeln finns här: rättighetsargument.
7 kommentarer
Comments feed for this article
december 19, 2011 den 10:01 f m
Rättsvetenskapsteori « Juridikbloggen
[...] finner jag rättighetsorienterade perspektiv fruktbara i civilrätten, genom vilka positivrättsliga fenomen tolkas och sätts i [...]
december 19, 2011 den 9:06 e m
Old Whig
Är juridik en ”vetenskap” är nästan identisk med frågan huruvida nationalekonomi enligt den neoklassiska skolan är att anse som ”vetenskap” eftersom både juridik och nationalekonomi tillhör de sk samhällsvetenskaperna.
För mig personligen är varken nationalekonomi eller juridik vetenskap i strikt mening. Båda dessa discipliner baserar sig på a priori antaganden och sedan använder det modeller utifrån dessa a priori antaganden för sin analys och experiment. Alltså cirkel resonemang. STEM (Science, Technology, Mathematics) är i strikt mening vetenskaper.
Att det inom samhälls”vetenskaperna” applicera vetenskapliga metoder har jag inget emot men att klassificera deras policy förslag som baserad på vetenskap ställer jag mig djupt skeptisk emot. Vissa är dock dock mer renodlat vetenskapliga och det är de som studerar individer och mindre grupper, företagsekonomi (Micro economics), beteendepsykologi (Skinner) mm. emedan de som studerar fenomen på makro nivå: beteende ekonomi, beteende juridik, nationalekonomi mm. är mer att likna vid åsikter om vilken politik som bör föras (ideologi). Deras policy förslag är att likna vid Groucho Marx berömda uttalande om politik, policy:
“[It’s] the art of looking for trouble, finding it, misdiagnosing it, and then misapplying the wrong remedies.” – Groucho Marx
Eftersom jag själv tillhör en heterodox skola både inom juridiken (i Sverige men inte i den anglosaxiska världen) och inom ekonomin, naturrätten respektive den österrikiska ekonomiska skolan (FA Hayek, von Mises, Rothbard, Kirzner) anser jag precis som Mårten att det måste finnas öppenhet för heterodoxa paradigm men endast när det gäller analys och kritik. Policy förslag kan inte baseras på dessa om de inte kan visas vara empirisk vederlagda samt beprövade. (Den österrikiska ekonomiska skolan anser inte att nationalekonomer bör ägna sig åt policy förslag och att politiker bör hålla sina tassar långt borta från marknadsekonomin)
Vi i västvärlden lider svårt efter sviterna och konsekvenserna av den ”vetenskapliga” marxismen, Keynesiansk nationalekonomisk teori samt de post-strukturella teorierna. I det senare fallet antropologi, genusstudier och post-kolonial studier.
Vådan av att basera policy på kvasivetenskap kan inte bättre illustreras av Trofim Lysenko (detta gäller i högsta grad även genusforskningens a priori antangande att kvinnor är underordnade och att detta beror på ”strukturell diskriminering” i samhället.)
Trofim Lysenko en sovjetisk ”forskare” ville omsätta den ”vetenskapliga” marxismen i praktik genom att omkullkasta Mendels genetik. Lysenko hävdade att socialt inlärda egenskaper kunde ärvas, den ”nya biologin” i marxismens tjänst.
Lysenko tillämpade detta på det sovjetiska jordbruket med fruktansvärda konsekvenser, massvält pga svår missväxt. Dessa vanföreställningar fortgick från 1920-talet till 1964 inom östblocket och Kina med svåra konsekvenser.
1964 talade Andrei Sakharov vid den sovjetiska vetenskapsakademin:
”[Trofim Lysenko] is responsible for the shameful backwardness of Soviet biology and of genetics in particular, for the dissemination of pseudo-scientific views, for adventurism, for the degradation of learning, and for the defamation…….. of many genuine scientists.”
När det gäller den svenska genusforskningen kan exakt samma sak sägas!
december 20, 2011 den 5:18 f m
Mårten Schultz
du har inte läst texten va?
en speciell sak. är det trivialt sanna vetenskap? du säger att matematik är en vetenskap. frågan är varför formella system skulle vara det. är fortran, c++ eller html vetenskap?
december 27, 2011 den 6:00 e m
Carl-Johan Wärn
Som Mårten skriver är väl även matematik ett cirkelresonemang som utgår från grundantaganden?
Du skriver: ”Den österrikiska ekonomiska skolan anser inte att nationalekonomer bör ägna sig åt policy förslag och att politiker bör hålla sina tassar långt borta från marknadsekonomin”
Är inte denna meningen självmotsägande? Om politiker bör hålla sina tassar borta från marknadsekonomin är väl det just ett policy-förslag?
december 20, 2011 den 10:17 f m
Rättsvetenskapsteori VI: Funderingar kring rättsvetenskapens ontologi « Mårten Schultz.
[...] finner jag rättighetsorienterade perspektiv fruktbara i civilrätten, genom vilka positivrättsliga fenomen tolkas och sätts i [...]
december 25, 2011 den 7:17 e m
Rättsvetenskapsteori VI: Funderingar kring rättsvetenskapens ontologi « Juridikbloggen
[...] finner jag rättighetsorienterade perspektiv fruktbara i civilrätten, genom vilka positivrättsliga fenomen tolkas och sätts i [...]
januari 16, 2012 den 9:34 e m
StigBerit
Old Whig…
Att leverera påståendet att Math är en vetenskap är lika vetenskapligt som att citera Groucho Marx – vilken jag för övrigt uppskattar men då enbart för hans slagfärdighet.
Vem var det som nämnde kvasivetenskaplighet…?