Ett slag under bältet är det kanske. Jag är ju ingen vän av nämndamannainstitutet. Det borde avskaffas. Och har man den uppfattningen så är det lätt att göra en höna av en fjäder. Men den här historien går bara inte att låta bli att ta upp.
Nämndemannen i Gävle uppskattade notariens bakdel. Han beskriver själv vad han gjorde med denna uppskattning. ”– Jag stötte ihop med henne och lade min hand på hennes axel för att bromsa upp. Jag sa ”Förlåt. Men jag blir så tänd när jag ser din bak”, eller något i den stilen”. Notarien verkar mest ha ansett att han kunde ta sin uppfattning och stoppa upp den någonstans. Men nämndemannen tycker inte att han gjorde något fel. ”Jag är väldigt kroppsfixerad. Har styrketränat i hela mitt liv, och alltid gett kvinnor komplimanger för hur de ser ut. Jag har sagt ”Fan, vad du är snygg” i Ica-affären, och kvinnorna säger ”Åh, tack”.” Sade den vänsterpartistiska nämndemannen.
”Åh, tack”, säger kvinnorna. Trovärdigt? I vart fall var det ovälkommet i det här fallet. Domstolschefen konstaterar att det varit ”tråkigt” för notarien. Nämndemannen är avpolleterad.
Men det finns förstås alltid en ny lekmannadomare som kan fylla hans plats.
29 kommentarer
Prenumerera på kommentarer för detta inlägg
februari 15, 2010 den 10:18 e m
Dan
”Vilka människor skall samhället låta döma sina medmänniskor?”
Här borta på britanniaholmen är de så galna
att de har av misstag…. ;o)
får jag anta kallat mig jurytjänst……
just nu i hårdträning med alice i underlandet som förebild…..
om det nu blir av… återkommer om några veckor….
..troligt att det blir ett mundant mål
-Dan
februari 16, 2010 den 8:02 f m
jheidbrink
Mårten: Visst delar jag din avoghet mot nämndemannainstitutet, men vi skall inte sticka under stol med att det finns lagfarna domare som dömts för hustrumisshandel och sexköp. I varje population finns svin, och lagfarenhet är inget botemedel.
februari 16, 2010 den 8:13 f m
Mårten Schultz
Näe. Och jag skrev att det var ett slag under bältet. Men samtidigt. Bara i Gävle finns det flera historier med nämndemän under senare tid. Vilket den sista länken illustrerar. Och en annan, viktigare sak är att nämndemannen i exemplet här agerade inom ramen för sitt uppdrag som domare – det var i domstolsituationen som det inträffade. Det är en sak att domare gör bort sig på sin fritid, men på domstolen måste man kunna ställa stora krav på domarna.
Jag har under senare år uppmärksammat åtminstone fem-sex fall där lekmannadomare gjort bort sig på gränsen till brottslighet inom ramen för sin verksamhet som just domare. Men jag tror inte jag sett ett enda fall där en riktig domare begått brott på jobbet under samma tid.
(Tidigare förekom det någorlunda frekvent att domare dömdes för tjänstefel eftersom de missat att avräkna häktningstid korrekt – men den risken slipper de ju numer….)
februari 16, 2010 den 9:45 f m
Ung Åklagare
Får nog anse mig vara en försvarare av nämndemannainstitutet. Visst finns det anledning till vissa reformer angående urval mm. men alla andra tänkbara lösningar är helt enkelt sämre. Nämndemannainstitutet är det minst dåliga alternativet. Att tänka sig att rådmännen inte skulle behöva förklara sina tankegångar för någon… jag ryser.
Sedan tror jag inte du ska dra några växlar på att det inte ”kommit fram” att någon lagfaren domare betett sig lika illa, just för att det inte kommer fram. Det är naturligtvis väldigt svårt för en notarie att anklaga en lagfaren domare för något sådant. Sedan är det nog kört för den notarien därefter, oavsett hur riktig anklagelsen var. Personligen så minns jag i vart fall två rådmän från en tingsrätt jag arbetade på som ovälkommet uppvaktade notarier på gränsen till sexuella trakasserier. Det talades det väldigt tyst om, men alla visste om det.
februari 16, 2010 den 10:13 f m
profanum_vulgus
Ung Åklagare:
Kan du inte tänka dig något annat system där rådmännen fortfarande måste förklara sina tankegångar?
En lustig sak som jag fått för mig är ju att det vore bra om de t.ex. förklarade sina tankegångar i de beslut och domar de lämnar ifrån sig.
februari 16, 2010 den 10:27 f m
Beholder
PV, bas rutten hade sagt att du fick in ett riktigt leverslag där.
februari 16, 2010 den 11:03 f m
Ung Åklagare
PV. Om du nu verkligen arbetar med brottmål så bör du ju veta att domstolens skäl väldigt ofta är kortfattade och även när själva domen är längre så förekommer inga direkt klargörande resonemang om varför en viss person är mer trovärdig än en annan exempelvis. Kan inte tänka mig att det finns någon brottmålsadvokat i Sverige som hellre skulle sitta med bara juristdomare.
Enligt i vart fall min mening så finns det stora brister när det gäller domskäl. Avseende rättsäkerheten i stort så bidrar nämndemännen åtminstone till att juristdomaren får förklara sig och bidrar med det under överläggningen, vilket vad jag vill minnas ibland görs.
Men naturligtvis är det bra att man måste skriva domskäl, sådana de nu är. Jag tror dock på både hängslen och livrem i det avseendet.
februari 16, 2010 den 12:12 e m
David Bergkvist
Jag (som inte har någon juridisk skolning) tycker man borde ha både en jury (vald från allmänheten, där åklagaren och försvarsadvokaten får chansen att välja bort kandidater de ogillar) och en domare, och att skuldfrågan borde avgöras enligt följande: Om domaren anser att den åtalade är bevisat skyldig bortom rimligt tvivel, så får jurymedlemmarna, som är av udda antal, rösta om de håller med domaren om detta. Om de gör det, så blir den åtalade fälld. Om de inte gör det, så blir den åtalade friad. Om domaren ansåg att det inte var bevisat bortom rimligt tvivel så blir den åtalade fråiad utan att juryns åsikt efterfrågas.
februari 16, 2010 den 12:20 e m
profanum_vulgus
Ung åklagare:
Det håller jag med om utan omsvep, ett av mina favoritämnen faktiskt. Men man kunde ju tänka sig att domarna blev tvungna att föra resonemanget i domskälen istället för under sekretess bakom stängda dörrar.
De flesta skulle nog föredra bara juristdomare. Jag personligen skulle nog föredra bara juristdomare och sedan nämndemän utan rösträtt.
David Bergkvist:
Jag skulle isf föredra t.ex. tre juristdomare och en jury på fem personer, och för fällande dom krävs enighet.
Det är ju lite besvärande att vi har domare i Sverige med domstolsbeslut på att de har orimliga uppfattningar (som man ju måste ha om man är skiljaktig och vill fria)
februari 16, 2010 den 12:49 e m
David Bergkvist
profanum_vulgus:
Men kan man verkligen fria t ex en mordåtalad bara för att en viss jurymedlem råkar anse att det är rimligt att tro att det var utomjordingar som gjorde det? Jag håller med om att om en *domare* anser att det finns rimligt tvivel, så ska den åtalade frias, oavsett vad de andra anser.
februari 16, 2010 den 12:53 e m
profanum_vulgus
David Bergkvist:
Man får ju se till att man inte har jurymedlemmar som tror på sådant som är orimligt.
Problemet är ju ofta det omvända, att rätten tror att orimliga åtal är riktiga. Som snubben jag företrädde som blev dömd för att han var hulken (slog världsrekordet i tyngslyftning med god marginal om anklagelsen var sann). Men om rätten var tvungen att motivera sig så kanske de samtidigt skulle känna sig nödgade att sätta sig in i ärendet innan de fattar beslut.
februari 16, 2010 den 1:23 e m
David Bergkvist
profanum_vulgus:
Vem är det som ska besluta vilka potentiella jurymedlemmar som anser orimliga saker? Poängen med att ha en jury är ju att man inte litar helt på juristerna i rättsväsendet, och då går ju denna poäng förlorad om man ger dem stort inflytande över vilka som ingår i juryn.
Jag håller med om att det är ett större problem att oskyldiga fälls än att skyldiga frias, men man måste ju iallafall konstruera en domstolsprocedur som oftast fäller skyldiga, för procedurer som alltid leder till en friande dom kommer inte att användas.
februari 16, 2010 den 1:28 e m
profanum_vulgus
David Bergkvist:
Poängen är väl att man inte vill ge en myndighet stor makt över medborgarna utan att det finns insyn i verksamheten?
Man får väl ha någon slags test, eller kanske lita på att normala begåvade människor inte har orimliga föreställningar.
Jag undrar mest vad folk med orimliga uppfattningar ska göra där alls, varför skulle de få vara överslagsrösten mer än vetorösten?
Jag tror inte att vi behöver oroa oss så mycket över oriktiga frianden. Tendensen är ju att alla som anklagas är skyldiga.
februari 16, 2010 den 1:56 e m
David Bergkvist
profanum_vulgus:
Det är ju större risk att en jurymedlem kommer med som har orimliga föreställningar, än att majoriteten av jurymedlemmarna har orimliga föreställningar.
Bara för att dagens domstolsväsende fäller för ofta, och allmänheten är alltför ivrig att anta att den åtalade är skyldig, så är ju inte det ett skäl till att konstruera ett system som slår över åt andra hållet.
Fast de enda valmöjligheterna är ju inte ”enhällighet” och ”majoritetsbeslut”. Man kan ju även ha t.ex. att minst 80% måste vara för ett fällande för att detta ska bli juryns utslag, eller att om juryn är oenig så väljs en ny.
februari 16, 2010 den 2:19 e m
profanum_vulgus
David Bergkvist:
Men det kommer väl ändå alltid vara så att en person ofta kommer kunna avgöra.
I juryländer brukar man ju ha bestämmelser om förkrossande majoritet, t.ex. 10 av 12 eller så.
Njae, problemet jag har med röstning är ju att beviskravet är satt så att den som röstar emot en fällande dom i princip måste vara utvecklingsstörd. Den som röstar emot när det saknas rimliga tvivel borde alltså inte vara där utan på dagcenter, så man måste ju enligt mig ha ett system där de som deltar kan anses vara normalt begåvade människor. Om det råkar ramla igenom en klent begåvad då och då må ju vara hänt, eftersom denne bara kan påverka i den mindre farliga riktningen.
februari 16, 2010 den 6:50 e m
Diderot
När jag för många år sedan började i Svea hovrätt frågade presidenten vad som var bra med nämndemän? Nervöst svarade jag: de har bra lokalkännedom! Fel svar enligt presidenten, då endast notoriska fakta får beaktas i en rättegång!
Rätt svar är att nämndemännen är en demokratisk garant mot korruption odyl som i vissa europeiska och andra bananrepubliker (presidenten använde inte detta begrepp:-).
Sedan dess är jag en varm anhängare av vårt nämndemannasystem. Vad är felet, bästa akademiker?
februari 16, 2010 den 8:20 e m
profanum_vulgus
Diderot:
På vilket sätt garanterar de mot det?
Brukar inte politiker vara ganska korrupta i bananrepubliker?
februari 16, 2010 den 8:29 e m
Mårten Schultz
Om man med demokrati menar folkmakt så vill jag inte ha det i domstolarna. Om man med demokrati menar grundläggande förståelse för rättssäkerhet och rättigheter så tror jag att lekmännen bidrar med mindre än juristdomarna.
februari 16, 2010 den 9:56 e m
Diderot
PVs kommentar förtjänar endast den kommentaren, att den är obegriplig som kommentar till mitt inlägg.
MS” tal om ”folkmakt” får mig att tänka på folkdomstolar, där pöbeln dömer och vill se blod. Nej, det handlar om att domstolarna måste ha en folklig förankring, en demokratisk insyn. Inser man inte det, är man rätt historielös. Som jurist litar jag inte på att ge all makt till juristerna.
februari 17, 2010 den 5:09 f m
Mårten Schultz
Villl du ha nämndemän i tvistemål? I HD? I Europadomstolen? I EG-domstolen=
Och nämndem’nnen bidrar inte med någon ”insyn” – de återkopplar ju inte till någon. De sitter på rättegångarna, med samma sekretess som vanliga domare, och bidrar inte med någon insyn alls. Menar du att de bidrar med folklig input i rättegången? Jurister är också folk. Känner du dig som en del av en homogen juristgrupp? Det gör inte jag.
februari 17, 2010 den 7:34 f m
profanum_vulgus
Diderot:
”nämndemännen är en demokratisk garant mot korruption odyl som i vissa europeiska och andra bananrepubliker”
- Alltså informationen du fick var att nämndemän garanterade mot ”korruption odyl”
Sedan verkar det ju ha räckt att presidenten sa så för att du ska tro att det är så.
Men hur kan min fråga vara obegriplig eller ens det minsta besvärlig att tyda?
HUR garanterar nämndemännen mot korruption odyl?
Sedan drog du en parallell med banarepubliker, min erfarenhet är att bananrepubliger just brukar knöla in politiker i alla beslutsfattande positioner, eftersom det är politikerna som är korrupta. Så jag fattar inte riktigt varför ett system som lutar åt bananrepublikhållet skulle skydda mot sådant som bananrepubliker sysslar med.
Sovjet t.ex. kastade ju in en politiker i domstolen (som förvisso inte hade rösträtt) när det var känsliga mål.
Pakistan började nyligen (iaf i någon delstat) med politiker i en del domstolar för att juristerna inte skötte sig, det vill säga juristerna använde lagprövning.
februari 17, 2010 den 5:14 e m
Alex
Diderot:
De politiskt tillsatta nämndemännen anser jag precis som PV vara mycket nära korruption. De är oftast äldre pensionerade män som har fått en politisk reträttpost. De är inte representativa för allmänheten och av vad jag sett verkar de precis som nämndemannen i Mårtens artikel oftast vara helt frikopplade från verkligheten. De verkar ha en mängd fördomar, sannolikt påverkade av sin partitillhörighet.
Jag har aldrig förstått vad nämndemännen tillför annat än att vara röstboskap för åklagaren. Om det ska finnas nämndemän ska det vara vanliga redliga medborgare. Det engelska systemet med Justice of Peace eller det amerikanska sättet att utse domare borde tas efter. Med det menar jag inte att vems som helst ska utses till domare men väl duglighets och redlighetsprövningen. Ett annat alternativ är att göra det mer demokratiskt, dvs medborgarna får rösta på vilken nämndeman de vill ha. Då blir åtminstone den politiska korruptionen öppen, inte som idag dold.
Jag tycker att det svenska rättsväsendet i allmänhet lider av politisk korruption, värst är det med de partssammansatta special domstolarna, i synnerhet AD. Även vid tillsättning av Regeringsrätts- och Justitieråd luktar det politisk korruption lång väg.
februari 17, 2010 den 6:12 e m
Diderot
Att kalla alla (?) nämndemän korrupta, gör att man hoppas ”Alex” inte är domare, för den kanske viktigaste uppgiften för nämndemännen är att vara bollplank åt domaren, som i bland glömt ta med det sunda förnuftet till överläggningsrummet…min och många andra som varit i ett sådant rum uppfattar detta som en trygghet i dömandet.
Någon anledning att ha nämndemän i tvistemål, i HD, i Europadomstolen och i EG-domstolen finns dock inte.
Nog om nämndemän. Viktigare är ändock att vi har rätt domare!
februari 17, 2010 den 6:28 e m
Mårten Schultz
Diderot: Har du verkligen haft en sådan relation som domare med dina nämndemän?
februari 17, 2010 den 7:08 e m
Diderot
Bollplanksrelation, ja men det är många år sen. Som advokat har jag ingen relation till nämndemän, annat än att krögaren på mitt stamlokus är nämmndeman, och han bär på ett sunt förnuft!!
Ps. en klok domare och rättsvetenskapare sa till mig en gång, att om resulatet av lagtolkningen blir orimlig, så kan man utgå från att tolkningen är felaktig, då lagstiftaren inte stiftar orimlig lag. Så, nämndemäns sunda förnuft kan vara ett bra bollplank, men att de var och en ska ha e n röst som domaren kan diskuteras!
mars 9, 2010 den 9:52 f m
Skrota nämndemännen « Migelle Wikström blogg
[...] (från SvD). Även inom den juridiska forskningen finns kritiker, t ex här, här, här, här och här. Sammantaget går det att skönja att de som inte vill ha nämndemannainstitutet är jurister. [...]
maj 6, 2010 den 9:19 f m
Montira
vilka nackdelar och svagheter
med det svenska systemet med politiskt valda nämndemän. (Minst två st. med förklaring varför det är en svaghet)
maj 14, 2010 den 1:01 e m
Ulf Oreest
Nämndemannen i Gävle. Kommunist läste jag. Går å tar kärringarna på baken. Det skall vara Gävle det. Där händer visst allt. Åklagare Hammarstand som försökte sätta dit barnmorskorna som skrev ut p-piller till 14 års brudarna. Inte nog med detta, han har ju även gjort en del andra kontroversiella saker, som att ge löften om straffeftergift till en släkting till en misstänkt, bara han lämande ut vissa uppgifter. Det finns flera av dom där. Kjell Lindqist. Går helt på förundersökningens linje i ett mål som till större delen är ett falskt vittnesmål. där ett vittne sett en olycka i totalt mörker. Allt för att sätta dit den som var så kallad misstänkt, som dessutom befann sig i en nödsituation. var det viktigaste. Dessutom polisen har mörkat delar av vittnets uppgifter. Är den där Lindqvist dum i huvudet? Nej, men gör allt för att sätta dit folk. Den där saknar allt vad så kallade empatiska egenskaper heter. Det viktigaste, att sätta dit folk. Det var inte Lindqvisten det var hans polare Birgitta Nyberg som var föredragnaden. Samma jävla skit!
Man läser numera rätt ofta i medierna om att det råder korruption inom rättsväsendet. Ja, det är tydligen så. Gävle är tydligen ledande inom ”rättseftergiftsrabatterna”. Några exempel: Domaren Hans Cavallin som körde omkring i en obesiktigad gammal skrotbil. Inget straff. han tyckte det var ok att åtgärda sítt problem och en ursäkt i medierna. Det vhar han det. Sedan den där raffulla polisen i Gävle som körde omkring på fyllan, som dessutom hade sin lika fulla chef med sig. Straff. Inget, eller lindrigt. Men, det slutade inte med detta. Polisfyllot körde även över en äldre dam. Straff? Inget. Det framgår ej om han var på röken även då, men förmodligen.
Fy fan att det där jävla sunket skall döma andra när dom själva står långt från lagens rämärken
maj 17, 2010 den 6:27 e m
Daniel o
Nämndeman med kroppsfixering….Alltså, hela det här sunket med korrupta poliser, korrupta åklagare och korrupta domare står oss högt upp i halsen. Senast i dag hörde man på Upplandsnyheterna om den där polisidioten eller idioterna som sparkat av armen på en ung grabb. Detta var klart konstaterat, polisövervåld. Utreddes som vanligt av polisidioterna själva. Och den värsta idioten i sammanhanget, åklagaren Lars Willkvist, lade som vanligt ned förundersökningen. Dom gör ju så dom korrupta jävlarna. Häng ut skiten, så vi får se hur dom ser ut.